Sök:

Sökresultat:

56110 Uppsatser om Syftet med läxor - Sida 26 av 3741

LÄter konsthuvudstereo illa vid högtalarlyssning?

Syftet med denna studie Àr att undersöka om konsthuvudstereo lÄter illa vid högtalarlyssning. I studien undersöks Àven om konsthuvud efterliknar A/B- stereo i hörlurslyssning. Studien utförs genom att testpersonerna granskar tre attribut genom fem frÄgor. I studien genomförs tvÄ inspelningar samt tre lyssningstest. TvÄ av lyssningarna Àr testlyssningar som förberedelse till tredje lyssningen.

Vilket utrymme ges elevernas egna idéer i slöjden? : Vad innebÀr det att inkludera elevernas egna erfarenheter och intressen i slöjdundervisningen?

Denna undersökning stÀller frÄgan hur manskropp i kombination med nakenhet, muskler, poser och blickar konstruerar maskulinitet och könsroller i bilder. Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn mansforskningens teorier och semiotisk metod granska bilder som förskjuter och omförhandlar maskulinitetens etablerade normer. Undersökningen tittar nÀrmare pÄ betydelsebÀrande markörer för att synliggöra hur den manliga kroppen har blivit viktig i bilden av mannen. Det didaktiska och bildpedagogiska syftet Àr att skapa ett medvetet och kritiskt tÀnkande kring bildens betydelse i konstruktionen av könsroller. Maskulinitet definieras i det kommersiella bildflödet och det Àr viktigt att förstÄ bilders sociala och kulturella innebörder.I den konstnÀrliga gestaltningen undersöks förskjutningen av maskulinitet i bild, och betydelsen av manskroppen nÀr den förses med markörer betecknade som feminina och kvinnliga.

Nu mÄste mamma in pÄ hemmet - En kvalitativ studie om anhörigas deltagande i bistÄndsbedömningsprocessen

Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur bistĂ„ndsbedömare upplever anhörigas deltagande i bistĂ„ndsbedömningsprocessen. Vidare Ă€r syftet att studera den lagtext som anvĂ€nd i bistĂ„ndsbedömning och titta pĂ„ hur detta praktiseras i verkligheten.FrĂ„gestĂ€llningar: PĂ„ vilket sĂ€tt deltar anhöriga i bistĂ„ndsbedömningsprocessen?PĂ„verkas bistĂ„ndshandlĂ€ggarnas behovsbedömning av de anhörigas deltagande?Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ olika slags anhöriga avseende hur de Ă€r delaktiga i bistĂ„ndsbedömningsprocessen?Metod: Kvalitativa intervjuer och litteraturstudier Resultat: Anhöriga Ă€r delaktiga i bistĂ„ndsbedömningsprocessens alla delar. De tar kontakt med bistĂ„ndsbedömarna i inledningsskedet, de medverkar i hembesök och Ă€r behjĂ€lpliga vid överklagan. Resultatet visar att de inte i nĂ„gon stor utstrĂ€ckning pĂ„verkas av anhöriga i behovsbedömningen.

Samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal ur ett lÀrarperspektiv - en intervjustudie

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka lÀrares uppfattningar kring samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal. För att ta reda pÄ detta gjorde vi en kvalitativ intervjustudie genom att intervjua sex grundskollÀrare i skolÄr 1-3. Genom en historisk Äterblick i bakgrunden kan lÀsaren ta del av hur samarbetet mellan hem och skola har vuxit fram och hur det enskilda samtalet blivit ett utvecklingssamtal. Resultatet bestÄr utav fyra teman; samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal, syftet med utvecklingssamtal, lÀraren syn pÄ sin roll i utvecklingssamtalet och skillnaden mellan det enskilda samtalet/kvartsamtalet och utvecklingssamtalet. Under varje tema sammanstÀllde vi intervjusvaren dÀr vi pÄvisar likheter och skillnader mellan de olika svaren.

Ofrivilligt barnlösas upplevelse: Av sin situation i samhÀllet och av omgivningen

Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur ofrivilligt barnlösa upplever sin situation i samhÀllet och av omgivningen. Ofrivillig barnlöshet berör mÄnga individer bÄde socialt och psykiskt. Var sjÀtte par lider av ofrivillig barnlöshet men ÀndÄ sÄ hör man sÄ lite om detta. I denna studie anvÀnds Erving Goffmans teori om stigma och Zygmunt Baumans teorier om individualisering och flytande kÀrlek. För att besvara syftet gjordes en kvalitativ studie med sex intervjuer för att fÄ en uppfattning om deras upplevelse.

Vad har du i lÀxa? : En studie om en lÀxas vÀg frÄn lÀrare till elev och vÄrdnadshavare.

Bakgrund:VÄrt intresse för lÀxor började nÀr vÄra barn kom hem med sina lÀxor. NÀr vi började som lÀrarstudenter och vikarierande lÀrare har fenomenet lÀxan vÀckt mÄnga tankar. LÀxan Àr ett hett Àmne som det finns mÄnga Äsikter om. Idag diskuteras det flitigt i sociala medier och bland politiker om lÀxan som lÀrande och varande. Westlund (2007) beskriver lÀxan som ett komplext fenomen och poÀngterar att lÀxan har en etablerad plats i skolan utan att varken Lgr 11 eller skollagen nÀmner lÀxan som ett arbetssÀtt för att nÄ mÄlen (ibid.).Syfte:I vÄr studie har vi valt att belysa en specifik lÀxas innehÄll frÄn tre olika perspektiv pedagogens, elevens och vÄrdnadshavarens.

Hur tonÄringar pÄverkas av att leva med acne: En systematisk litteraturöversikt

Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanstÀlla kunskap om hur tonÄringar pÄverkas av att leva med acne. Syftet besvarades utifrÄn frÄgestÀllningen; Hur pÄverkas tonÄringar av att leva med acne? Studien baserades pÄ analys av nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att tonÄringar med acne blir retade, vÀrderade och dömda samt att deras sociala relationer försÀmras och att de förlorar sjÀlvkÀnsla och livskvalitet. Att leva med acne har en stor betydelse för det psykiska vÀlbefinnandet samt livskvalitet.

Gammal, glömd, göm : Bilder av Àldre i dagstidningar och organisationstidskrifter

Syftet med studien var att undersöka nÄgra verksamma lÀrares uppfattningar av de gÀllande uppnÄendemÄlen i svenska i Är 3. Vidare var syftet att undersöka hur lÀrarna uppger sig arbeta med tal och samtal, lÀsning och skrivning som Àr de delar uppnÄendemÄlen avser. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer dÀr sju grundskollÀrare som arbetar i Är 1, 2 och 3 medverkat. Resultatet visade bland annat att majoriteten av lÀrarna Àr övervÀgande positiva till uppnÄendemÄlen i Är 3. Trots att lÀrarna var övervÀgande positiva till uppnÄendemÄl i Är 3 riktades en viss kritik mot mÄlen som exempelvis att de Àr nÄgot diffusa.

Mellan skola och nationell elit : En kvalitativ studie om bedömning och betygsÀttning i specialidrott

Efter införandet av Gy11 kan inte alla gymnasieskolor i Sverige erbjuda Àmnet specialidrott. Numera finns endast möjlighet att lÀsa specialidrott vid NIU och RIG gymnasium. Syftet med denna studie var att undersöka vilken uppfattning lÀrare/instruktörer i specialidrott vid NIU har om Àmnesplan och kunskapskrav, samt hur bedömning och betygsÀttning sker. Vidare var syftet att undersöka vilka möjligheter och hinder som lÀrare/instruktörer uttrycker inom Àmnet specialidrott. För att uppnÄ syftet anvÀndes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju lÀrare/instruktörer.VÄr empiri analyseras med valt teoretiskt ramverk som Àr lÀroplansteori, ramfaktorteori samt five "key strategies".

Internationella köp pÄ internet

Syftet med denna uppsats Àr att bÀttre förstÄ vilka drivkrafter som pÄverkar konsumeters beslut att handla frÄn en internationell webbsida framför en inhemsk webbsida trots eventuella risker i samband med köpprocessen. Kundens förtroende för köpprocessen och för den specifika webbsidan Àr av sÀrskilt vikt att studera dÄ andra lÀnders normer och regler nu spelar en central roll. Syftet Àr Àven att undersöka hur konsumenter har kommit i kontakt med en specifik internationell webbsida. HÀr undersöks informationssökningen och vilka bakomliggande faktorer som bidrar till valet av webbsida.            En kvalitativ undersökning bestÄende av Ätta semistrukturerade personliga intervjuer.Den frÀmsta drivkraften bakom internationella köp Àr sjÀlva produkten.

Effektivisering och aktivt miljöarbete pÄ företag

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka vilka drivkrafter det finns för att jobba aktivt med miljöarbete, syftet Àr ocksÄ att ta fram viktiga strategier som Àr viktiga för smarta Ätervinningssystem. I den hÀr undersökningen Àr det Ätervinningsarbetet det framförallt handlar om som miljöarbete. Undersökningen har genomförts i samarbete med företaget Ad Infinitum i BorÄs (Sverige) som Àr ett avfallsföretag. DÀr har jag genomfört intervjuer genom en fallstudie pÄ tre av Ad Infinitums kunder. I rapporten presenteras forskningsfrÄgorna som anvÀnts vid intervjuerna och vilka underfrÄgor som ocksÄ stÀllts.

Elevinflytande i engelskundervisning

Syftet med mitt examensarbete Àr att se och förstÄ hur begreppet elevinflytande i engelskundervisning pÄ högstadiet uppfattas av lÀrare och elever. För att nÄ syftet har jag intervjuat fyra elever ur högstadiet och fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor om deras Äsikter om elevers inflytande i engelskundervisningen. Genom studier av litteratur och styrdokument har jag sökt kunskap om vilka linjer styrdokumenten ger och vad som förvÀntas och hur forskningen ser pÄ elevinflytande. Genom att anvÀnda dessa har jag haft möjlighet att analysera intervjuerna frÄn mÄnga infallsvinklar. Resultaten av undersökningen visar att elevernas inflytande över undervisningen förekommer lite oftare i diskussion nÀr en problematik finns pÄ skolan och att elevers och lÀrares uppfattning om inflytande skiljer sig Ät och att begreppet fÄr olika innebörd. Resultaten visar att arbetet med inflytande mÄste tas pÄ allvar och mÄste öka för att uppfylla styrdokumentens syften..

Patienters upplevelser av mötet med sjuksköterskor pÄ akutmottagningar

Vid akut sjukdom eller skada Àr det i huvudsak akutmottagningen som handhar det akuta omhÀndertagandet av en skadad, orolig och ostabil patient. Det pÄvisades i denna studie att patienten som söker vÄrd pÄ akutmottagningen ofta kÀnner sig underlÀgsen, ignorerad och bortglömd av sjuksköterskan. Det Àr dÀrför av stor vikt att sjuksköterskan bedriver en omvÄrdnad som inger trygghet och sÀkerhet hos patienten. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av mötet med sjuksköterskan pÄ akutmottagningen. Syftet besvarades genom en litteraturstudie dÀr 12 kvalitativa artiklar analyserades.

Lissabonfördraget : Effektivare EU efter reformen?

Europeiska unionen har en lĂ„ng historisk bakgrund. Syftet med ett integrationsstrĂ€vande var till stor del att sĂ€kerstĂ€lla att en upprepning av de stora krigen inte skulle ske. Ändringar av EU fördragen har tidigare skett genom Maastricht-, Amsterdam- och Nice-fördragen. Lissabonfördraget ratificerades den 1 december 2009 av samtliga 27 medlemsstater inom EU för ett enat överstatligt samarbete. DĂ€rmed antogs en serie Ă€ndringar i Europeiska unionens fördrag.

HR:s medverkan i ledningsgrupper : En studie som visar vad HR:s medverkan i ledningsgrupper kan ha för betydelse för en organisation

Det Àr svÄrt att fÄ en organisation och dess individer att enas om vad som gÄr att mÀta, vadsom Àr viktigt att mÀta och framförallt hur man ska mÀta. Syftet med denna studie var attundersöka om det inom Trafikverket fanns nÄgra upplevda effekter av HR-funktionens stödoch medverkan i ledningsgrupperna samt sÄledes se om HR behöver finnas representerade iledningsgrupper inom Trafikverket. FrÄgestÀllningen utgÄr frÄn vÄrt syfte och delas upp i tremindre frÄgor. För att möjliggöra undersökningen vill författarna besvara följande frÄgor:1. Vad anser ledningsgrupperna och HR att syftet med en ledningsgrupp inomTrafikverket Àr?2.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->