Sökresultat:
56110 Uppsatser om Syftet med läxor - Sida 25 av 3741
Elitlicensens ekonomikriterier ? en utvÀrdering av mÀtningen av eget kapital pÄ koncernnivÄ
Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de bakomliggande syftena med elitlicensens ekonomikriterier samt att med utgÄngspunkt i dessa syften utvÀrdera lösningen man valt med att krÀva ett positivt eget kapital pÄ koncernnivÄ.För att uppfylla vÄrt syfte har vi har anvÀnt oss av en kombination av dokumentstudier och personliga intervjuer. Vi har pÄ sÄ vis klarlagt syftena med elitlicensen och sedan gjort en teoretisk bedömning av dess inre och yttre effektivitet.DÄ syftet med elitlicensen framförallt var att klubbarna ska ha kontroll över sin ekonomi och klara av att stÄ pÄ egna ben Àr det enligt oss helt rÀtt att mÀta pÄ koncernnivÄ. Vi anser inte att de möjligheter som öppnar sig strider mot elitlicensens syfte. DÀremot sÄ Àr de dörrar man stÀnger helt i linje med vad man vill uppnÄ..
Sexuella runinskrifter
De sexuella runinskrifterna pÄ lösföremÄl i det medeltida Norden har ett fascinerande innehÄll och ordval. Mig veterligt finns inget samlat verk sedan tidigare om dessa, vilket gör att jag med min uppsats kan bredda runologin i det avseendet. HÀr gÄr jag igenom sexuella inskrifter, tolkningar och översÀttningar samt diskuterar skriftbruket i en tid dÄ runskriften levde sida vid sida med latinskrift. Syftet har varit att vara sÄ rakt pÄ sak som möjligt i presentationen av runinskrifterna. Materialet innefattar ett 50-tal inskrifter, vilka finns samlade i ett inskriftsregister lÀngst bak.
Hur omvÄrdnaden pÄverkas av fördomar hos vÄrdpersonal: En systematisk litteraturöversikt
Fördomar hos vÄrdpersonal kan negativt pÄverka den omvÄrdnad som ges och orsaka onödigt lidande hos patienten. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva hur omvÄrdnaden pÄverkas av vÄrdpersonalens fördomar gentemot olika patientgrupper. UtifrÄn syftet upprÀttades tvÄ frÄgestÀllningar: vilka fördomar förekommer hos vÄrdpersonal samt hur pÄverkas omvÄrdnaden av fördomar. Tretton vetenskapliga artiklar av bÄde kvalitativ och kvantitativ karaktÀr valdes ut för kvalitetsgranskning och analys. Resultatet visade att vÄrdpersonal med fördomar hade ett undvikande och diskriminerande förhÄllningssÀtt.
à ldersindelade eller Äldersblandade grupper i förskolan?
Syftet var att i denna studie behandla Àmnet vilken Äldersgruppering som Àr att föredra i förskolan. Syftet var att beskriva och förstÄ förskollÀrares uppfattningar om vilken indelning av barngrupper som Àr att föredra utifrÄn ett utvecklings perspektiv inom förskolan. Undersökningen byggde pÄ rena faktastudier av litteratur samt enkÀter och öppna frÄgor. FörskollÀrarna som deltog i undersökningen hade blandade erfarenheter av bÄde Äldersindelade och Äldersblandade grupper. Resultatet pekar mot att förskollÀrarna till övervÀgande del var positivt instÀllda till Äldersindelade grupper inom förskolan och att Äldersblandade grupper inom förskolan till mÄngt och mycket ser bra ut pÄ pappret, men att det i verkligheten verkar svÄrare att genomföra.
Avtal om styckegodstransport och befraktningsavtal. Var gÄr grÀnsen?
Fokus i denna uppsats ligger pÄ grÀnsdragningen mellan avtal om styckegodstransport och befraktningsavtal. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva skillnaderna mellan avtalstyperna och hur man rÀttsligt kan avgöra vilken avtalstyp som Àr förhanden. I syftet ligger en ambition att tydliggöra motiven bakom uppdelningen och med detta som bakgrund tydliggöra vilka rÀttsliga och kommersiella faktorer som Àr relevanta att ta hÀnsyn till vid en hÀrledning till avtalstypen i oklara fall. Uppsatsen har en delvis tillbakablickande karaktÀr vars primÀra syfte Àr att tydliggöra den kommersiella och rÀttsliga utveckling som resulterat i sjölagens uppdelning i avtal om styckegodstransport och befraktningsavtal. Men uppsatsen Àr ocksÄ framÄtblickande dÄ ett ytterligare syfte Àr att peka pÄ de skillnader som FN-konventionen om transport av gods helt eller delvis till sjöss (Rotterdamreglerna) kan komma att medföra för den nÀmnda grÀnsdragningen..
Sociala aktiviteter för personal i IT-företag
I dagens samhÀlle, med förÀndringar i organisation och arbetsÀtt, verkar de sociala behoven hos personalen fÄ ökande utrymme. PÄ allt fler stÀllen, till exempel i tidningsartiklar, platsannonser och pÄ hemsidor ser man att företag erbjuder sin personal sociala aktiviteter utanför arbetet. I denna rapport redovisas en undersökning dÀr syftet med de sociala aktiviteterna har undersökts. Dessutom beskrivs den sociala arbetsmiljön och den upplevda effekten av aktiviteterna, ur bÄde personalens och ledningens perspektiv. För att kunna undersöka syftet med dessa har hjÀlp tagits av tidigare forskning som bland annat organisationsteorier, gruppteorier samt systemteorier.
Revisionskvalitet-en studie om granskningen av miljöinformationen
1997 infördes en Ă€ndring i Ă
RL som innebar att företag med tillstÄnds- eller anmÀlningspliktig verksamhet ska redovisa miljöinformation i förvaltningsberÀttelsen. BFN har kommit med ett uttalande nÀr det gÀller riktlinjer för vad miljöinformationen ska innehÄlla och att den ska granskas och godkÀnnas av revisorn i samband med granskning av övriga förvaltningsberÀttelsen. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara kvaliteten pÄ granskningen av miljöinformationen utifrÄn olika faktorer. För att uppfylla syftet har vi anvÀnt en deduktiv ansats och samlat in vÄra primÀrdata utifrÄn den kvantitativa metoden.Vi har gjort ett slumpmÀssigt urval bland revisorerna i Sverige och skickat ut en InternetenkÀt. Resultat visar att de flesta revisorerna inte godkÀnner bristande miljöinformation.
Bemötande pÄ en akutmottagning.
Dagligen söker mÄnga patienter sig till akutmottagning, dessa patienter Àr oftast oroliga och Ängestfyllda. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kritiska aspekter av bemötande bl a gÀllande information, trygghet och bekrÀftelse hos patienter som söker pÄ en akutmottagning. Granskning och bearbetning av 13 vetenskapliga artiklar genomfördes för att besvara syftet. Resultat av denna studie visar att mÄnga gÄnger brister det i informationen angÄende vÀntetider. MÄnga kÀnner sig otrygga och kÀnner att de inte blir bekrÀftade som mÀnniska.
VarumÀrken som innehÄller geografiska beteckningar i svensk rÀtt
Syftet med studien Àr att undersöka specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av elevhÀlsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet Àr framförallt att belysa uppfattningarna av det hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbetet. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vÄr studie innebÀr det att vi har anvÀnt oss av semistrukturerad intervjuform, dÄ vi vill fÄ fram specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av fenomenet elevhÀlsan. I analysen av vÄrt empiriska material har vi anvÀnt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.
LÀrarperspektiv pÄ verklighetsanknuten matematikundervisning
Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur matematiklÀrare pÄ grundskolans senare Är ser pÄ verklighetsanknuten matematikundervisning samt att undersöka hur de eventuellt bedriver sÄdan. För att uppnÄ syftet utformade vi en enkÀt som delades ut till 60 verksamma matematiklÀrare i Är 7-9 inom LuleÄ kommun. Under bearbetningen av det insamlade materialet framtrÀdde bilden av att instÀllningen bland lÀrarna till största delen Àr positiv till verklighetsanknuten matematikundervisning. Det framgÄr ocksÄ av undersökningen hur sÄdan matematikundervisning bedrivs, nÀrmare bestÀmt genom att anvÀnda matematiklitteraturen, nyttja exempel ur vardagslivet eller arbeta med tema och arbeta med projektarbeten. Detta styrker oss i vÄr uppfattning att verklighetsanknuten matematikundervisning Àr vÀrdefull för att fÄnga elevernas intresse och fÄ dem att inse nyttan av skolmatematiken.
Intelligens. g-faktorn och dess samvariation med arbetsprestation.
Det har visat sig vara svÄrt att faststÀlla en allmÀnt accepterad defintion av begreppet intelligens. Kortfattat kan intelligens sÀgas handla om förmÄgan att framgÄngsrikt lösa nya problem. Slutsatsen idag efter över 100 Ärs forskning om g-faktorn Àr rörande överens om att det Àr ostridigt att generell intelligens kan anvÀnas för att förutsÀga en mÀngd olika beteenden. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva huvuddragen om forskning kring intelligensen och mÀtningen av intelligens. Det andra syftet Àr att definiera validitet och reliabilitet i arbetssammanhang.
Idologiskt boende - en kartlÀggning av vÀstsvenska kommers bostadspolitik
Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.
Nytt land, nytt liv? : En etnologisk studie av flyktingars berÀttelser om formandet av tillvaron i samband med migration
Syftet med denna studie har varit att undersöka de val, inslag och strategier som prÀglar nyanlÀnda flyktingars vardag. För att kunna uppfylla syftet har fyra flyktingar intervjuats och uppsatsens disposition har strukturerats efter det som de upplevt som relevanta inslag i vardagen. Uppsatsens teoretiska ram Àr fenomenologisk, dÀr fokus lÀggs pÄ studiet av individers dagliga liv och den kunskap som styr utformningen av det. Materialet visar att informanterna trots skilda personligheter, olika förflutet och skild etnisk bakgrund skildrar vardagen pÄ liknande sÀtt. De likartade upplevelserna visar pÄ att tillvaron till stor del ordnas utifrÄn de valmöjligheter som samhÀllet erbjuder och att utformandet av den personliga livsplanen struktureras efter dessa..
Kundval inom hemtjÀnsten - Har konkurrens blivit till?
Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.
Utveckling av dokumenthanteringsprogram för investeringsprojekt
Denna rapport handlar om arbetet kring en vidareutveckling av ett dokumenthanteringsprogram för investeringsprojekt. Förlagan av programmet Àr skrivet VB6 vilket Àr ett relativt omodernt programmeringssprÄk, det programmet Àr Àven utvecklat för ett specifikt företag och innehÄller dÀrmed endast deras behov rörande dokumenthanteringen.Det ena syftet med vidareutvecklingen har varit modernisering, dvs. att det nya programmet utvecklas i C# som bÄde Àr ett modernare programmeringssprÄk och skapar möjligheter för en vidareutveckling till en webb-applikation. Det andra och viktigaste syftet, som Àven Àr huvudproblemet i detta arbete, Àr att det nya programmet skall vara generellt och enkelt anpassningsbart för olika företags behov för ett dokumenthanteringssystem.Det viktigaste mÄlet med vidareutvecklingen var att man inte ska behöva Àndra alls i koden för att anpassa programmet till olika företag utan istÀllet bara behöva Àndra i en databas som dÀrefter definierar programmets uppbyggnad..