Sök:

Sökresultat:

56110 Uppsatser om Syftet med läxor - Sida 23 av 3741

Fanerdunetableringen i Kalmar : frÄn början till slut (?)

PÄ en konkurrenskraftig marknad Àr det viktigt för företag att differentiera sig genom ett starkt varumÀrke. Genom att vara en ?god medborgare? i form av Corporate Social Responsibility, CSR, kan företagstÀrka relationen mellan kund och företag och pÄ sÄ sett varumÀrket. CSR innebÀr att företag pÄ frivillig grund integrerar sociala och miljömÀssiga hÀnsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna, utöver vad lagen krÀver. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för hur företag arbetar med CSR och vidare diskutera vad som stÀrker ett varumÀrke, för att sedan klargöra om och hur företagens CSR-arbete kan definieras som varumÀrkesstÀrkande.

Krishantering i förskolan

Arbetsart: C-uppsats i SamhĂ€llsorienterande Ă€mnen och barns lĂ€rande Sidantal: 36 Titel: Krishantering i förskolan Författare: Christian DĂŒberg Handledare: Ingrid Hillborg Datum: 2007-01-05 Bakgrund: ÄmnesomrĂ„det Ă€r valt dĂ„ jag dels anser att min egen kunskap inom detta Ă€mne Ă€r nĂ„got bristfĂ€llig, dels att det Ă€r ett intressant och stĂ€ndigt aktuellt Ă€mne. Syfte: Syftet med arbetet Ă€r att undersöka hur pedagoger pĂ„ ett sĂ„ bra sĂ€tt som möjligt bemöter barn i 1-5 Ă„r i en krissituation. Syftet Ă€r Ă€ven att belysa förskollĂ€rares erfarenheter av krishantering. Problemprecisering: Hur bemöter pedagoger barn i en krissituation? Metod: Metoden som anvĂ€nts Ă€r kvalitativa intervjuer pĂ„ tre olika förskolor som arbetar pĂ„ olika sĂ€tt med krishantering. Resultat: Det framkom under arbetets gĂ„ng att det fanns ett samband mellan erfarenhet av krissituationer och tiden som lades ner pĂ„ krisarbetsfrĂ„gorna..

Hur skapar man en god lÀrmiljö i en skola för alla?

Uppsatsen handlar om en god lÀrmiljö och en skola för alla.Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad nÄgra pedagoger anser om en god lÀrmiljö och en skola för alla och hur dom arbetar för att uppnÄ det. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor, lÀste vi litteratur som var relevant för Àmnet och intervjuade pedagoger ute i verksamheten.Vi anvÀnde oss av intervjumetoden, nÀr vi stÀllde frÄgorna till pedagogerna. De vi intervjuade var tvÄ rektorer, sex pedagoger, en speciallÀrare och en specialpedagog. Vi tog kontakt med pedagogerna och förklarade frÄgorna och syftet med uppsatsen. Vid nÀsta steg genomförde vi intervjuerna.

Med skolgÄrden som inspirationskÀlla : En undersökning om lÀrares anvÀndning av skolans nÀrmiljö i utomhusundervisning

I lÀrarutbildningens allmÀnna utbildningsomrÄde tre ingÄr det ett examensarbete. Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur mycket pedagogerna i skolans tidigare Är arbetar med att undervisa i utomhusmiljö. Enligt olika studier har det visat sig att barn idag tillbringar mindre tid ute i naturen.För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av kurs och referenslitteratur i utomhuspedagogik samt litteratur som jag haft i kurser tidigare i lÀrarutbildningen. Jag har valt att göra en kvantitativ undersökning.Syftet med min undersökning Àr att fÄ kunskap om, nÀr och hur ofta pedagogerna anvÀnder skolans nÀrmiljö nÀr de undervisar. Samt vad de ser för möjligheter och hinder.

Det sprÄkliga glappet

Syftet med vÄr undersökning har varit att ta reda pÄ sex svensklÀrares uppfattningar om gymnasie- och komvuxelevers skriftsprÄkliga förmÄga. Syftet har Àven varit att undersöka dessa lÀrares uppfattningar om högskolans skriftsprÄkliga krav och förvÀntningar, samt hur de uppfattar att de förbereder sina elever för att möta dessa krav. Undersökningen har baserats pÄ sex kvalitativa intervjuer, vilka senare analyserats enligt en fenomenografiskt inspirerad analysmetod, som syftar till att ta reda pÄ uppfattningar snarare Àn objektivt verifierbara fakta. Resultatet har visat att lÀrarna upplever att deras elevers skriftsprÄkliga förmÄga har blivit sÀmre de senaste Ären. Det visar sig ocksÄ att lÀrarnas uppfattningar om högskolans krav och förvÀntningar Àr vaga. Förberedelserna inför högskolan tenderar att ofta handla om formalia, sÄsom disposition, referatteknik och kÀllhÀnvisningar och hur man anvÀnder sig av dessa vid vetenskapligt skrivande..

Motivation genom sponsring : En studie som utvÀrderar sponsringens möjligheter till ökad motivation bland personalen i en organisation

Sponsring Àr ett utbyte och en marknadsföringsmetod som anvÀnds av allt fler organisationer.Med syftet att pÄverka personalen i en organisation Àr sponsring en relativt oanvÀnd metod förmarknadsföring. Trots detta sÄ pÄverkar sponsring personalen oavsett organisationensmÄlsÀttning med sponsring. Syftet med studien Àr att utvÀrdera om sponsring fungerar som ettverktyg för motivation i en specifik organisation, sedan utvÀrderas hur sponsring bidrar tillmotivation.För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ studie i form av en enkÀtundersökning.Denna genomfördes hos vÄrt studieobjekt LÀnsförsÀkringar i GÀvleborg. Analysen av deninsamlade datan har genomförts med stöd av den teoretiska referensramen.Resultatet av studien visar att sponsring kan anvÀndas till att motivera personalen pÄLÀnsförsÀkringar. Dock sÄ Àr organisationens nuvarande sponsring nÄgot som inte tydligtmotiverar personalen.

Utomhusmiljön - En del av matematiken? En studie i hur sex matematiklÀrare anser att de tar tillvara skolans utomhusmiljö i sin undervisning

Syftet med studien Àr att undersöka hur och varför sex lÀrare i förskoleklass och i grundskolans tidigare Är förlÀgger sin matematikundervisning utomhus i skolans nÀrmiljö. DÄ styrdokumenten Àr vÀgledande i undervisningen undersöks Àven hur lÀrare förverkligar dessa dokument nÀr de förlÀgger sin matematikundervisning utomhus i skolans nÀrmiljö. Denna undersökning har en deskriptiv ansats, dÄ den beskriver sex lÀrares tankar kring matematikundervisning utomhus. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer för att bestyrka eller visa motsÀttningar pÄ de teorier som utforskas. Resultatet visar att nÀr utomhusmiljön nyttjas som ett lÀromedel i matematikundervisningen Àr syftet att eleverna ska lÀra sig begrepp och metoder för att hantera och bruka bl.a.

Corporate Social Responsibility som varumÀrkesstÀrkande aktivitet?

PÄ en konkurrenskraftig marknad Àr det viktigt för företag att differentiera sig genom ett starkt varumÀrke. Genom att vara en ?god medborgare? i form av Corporate Social Responsibility, CSR, kan företagstÀrka relationen mellan kund och företag och pÄ sÄ sett varumÀrket. CSR innebÀr att företag pÄ frivillig grund integrerar sociala och miljömÀssiga hÀnsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna, utöver vad lagen krÀver. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för hur företag arbetar med CSR och vidare diskutera vad som stÀrker ett varumÀrke, för att sedan klargöra om och hur företagens CSR-arbete kan definieras som varumÀrkesstÀrkande.

Invandrarkvinnor och arbetsmarknaden : - En kvalitativ studie om en grupp invandrarkvinnors situation pÄ densvenska arbetsmarknadenFörfattare:

Invandrarkvinnor Àr den grupp som har högst arbetslöshet i Sverige. Invandrarkvinnor Àr Àven den grupp som utsÀtts för mest diskriminering pÄ arbetsmarknaden bland annat pÄ grund av deras kultur och/eller etniska ursprung. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tio invandrarkvinnor sjÀlva upplever sin situation pÄ den svenska arbetsmarknaden. Syftet Àr vidare att undersöka vilka förutsÀttningar invandrarkvinnorna upplever att de har för att komma in i arbetslivet samt hur invandrarkvinnorna upplever att myndigheter hjÀlpt dem att komma in pÄ arbetsmarknaden. Syftet besvaras utifrÄn tio invandrarkvinnors subjektiva erfarenheter och tankar om den svenska arbetsmarknaden samt de myndigheter de har kommit i kontakt med.

MÀnniskokroppen i förskolan : Hur pedagoger i förskolan arbetar med mÀnniskokroppen

I denna uppsats har innehÄllet i den första lÀroplanen för trÀningsskolan frÄn 1973 och den senaste lÀroplanen för trÀningsskolan frÄn 2011 analyserats och jÀmförts. Analysen har genomförts med hjÀlp av diskursanalys utifrÄn syftet att undersöka hur syftet/mÄlet med trÀningsskolan har förÀndrats frÄn 1970-tal till 2010-tal.   UtifrÄn analysen av de bÄda lÀroplanerna har jag identifierat det jag kallar integreringsdiskursen. Den gemensamma integreringsdiskursen för syftet/mÄlet med utbildningen Àr att eleven ska var en integrerad aktiv del i samhÀllet. Eleverna ska bli sÄ sjÀlvstÀndig och trygga som möjligt för att kÀnna en frihet i sin tillvaro. Den gemensamma integreringsdiskursen för syftet/mÄlet med utbildningen som har identifieras i min undersökning Àr möjligen inte sÄ förvÄnande dÄ en relativt oförÀndrad handikapspolitik har bedrivits under den tid som passerat mellan lÀroplanerna.

Konflikthantering : En studie om konflikter och lÀrares sÀtt att agera

Syftet med min studie Àr att belysa vilka olika sorters konflikter det kan finnas i skolans vÀrld, Är 7-9 och hur lÀrare arbetar med dessa. Jag valde att anvÀnda mig av en kvalitativ metod nÀmligen intervjuer. Verksamma lÀrare pÄ en högstadieskola i en mellanstor stad intervjuades. För att nÄ syftet intervjuades lÀrarna om vad de anser att en konflikt Àr, den vanligaste konflikten och hur de arbetar förebyggande och konkret med konflikter. Resultatet visar att informanterna anser att konflikt Àr ett svÄrt ord.

Kan nÀtverk konstrueras? : En studie av relationerna och nÀtverksbyggandet kring Kista Science City AB

Ett vÀl fungerande nÀtverk kan hjÀlpa företag att förbÀttra sin produktivitet och skapa möjligheter till affÀrer. För att utnyttja fördelarna som nÀtverk kan skapa har Kista Science City AB sedan Är 2000 aktivt arbetat med att skapa olika projekt och nÀtverk, med avsikt att stimulera tillvÀxt i regionen Kista Science City, framförallt hos de mindre företagen. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de relationer som företagen inom nÀtverken kopplade till Kista Science City AB har, med hjÀlp av ARA-modellen. För att besvara syftet sÄ har en kvalitativ intervjubaserad fallstudie utförts. Uppsatsen visar att det finns störst potential till starka relationer gentemot externa aktörer och att det konstruerade nÀtverket Àr begrÀnsat till nÄgon del av de lager som nÀmns i ARA-modellen..

KlagomÄl i offentlighetens ljus

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Managementkonsultföretags potentiella lösning till minskad personalomsÀttning

Den höga personalomsÀttningen i managementkonsultföretag orsakar stora kostnader varför det Àr viktigt att undersöka varför personer vÀljer att avsluta sin anstÀllning. Syftet med denna studie var att klargöra vad managementkonsultföretag kan vidta för ÄtgÀrder för att behÄlla sin personal. En kvalitativ undersökning har utförts med semistrukturerade intervjuer med sex managementkonsulter frÄn tre olika managementkonsultföretag. Insamlad data har analyserats med en kombination av induktiv och deduktiv tematisk analys. Studiens resultat visade att konsulternas utveckling, Äterkoppling, medarbetare och lön Àr relevanta faktorer som pÄverkar deras intention att stanna i sina företag.

SprÄkets betydelse i matematikundervisningen : -jÀmförelse mellan Àmnet matematik och svenska

Abstract:Syftet med arbetet var att ta reda pÄ om invandrarelever har lÀttare för matematik Àn för svenska. Syftet formulerades utifrÄn tanken om att matematiken skulle vara enklare att behÀrska dÄ kravet pÄ sprÄket eventuellt inte var lika stort som i svenskan.Undersökningen genomfördes dels genom att undersökningspersonerna fick fylla i en enkÀt och dessutom tittade man pÄ undersökningspersonernas nationella prov i matematik och svenska som genomfördes i Äk 5 av de medverkande.Resultatet av detta arbete har varit svÄrt att redovisa dÄ detta arbete bygger pÄ en liten grund. UtifrÄn materialet som har funnits till hands kan man konstatera att eleverna sjÀlva anser att Àmnet svenska Àr lÀttare Àn Àmnet matematik. Vad som ligger bakom detta Àr svÄrt att fÄ fram utifrÄn materialet som finns tillgÀngligt..

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->