Studien har sin grund i mitt intresse för musik, rörelse och sång. Sångsamling är den situation då dessa olika element möts. Detta arbete skapades också utifrån min nyfikenhet för att veta hur pedagoger uttrycker att de arbetar med sångsamlingar, vad de ser för positiva och negativa egenskaper samt hur pedagogerna anser att barnen påverkas. För att få reda på detta valde jag att åka ut till förskolor och intervjua pedagoger om hur de ser på deras sångsamlingar. Sedan mejlade jag ett par förskoleklasser intervjufrågorna och fick svar på dessa via mejl.

Syftet med uppsatsen är att synliggöra och analysera en del av den mångfald som finns blandnågra lärares utomhuspedagogik. Samtidigt vill jag försöka att bidra till en större kunskap omhur lärare kan övervinna de praktiska svårigheter som de möter i sin utomhuspedagogik. Jag haranvänt observation och semistrukturerade kvalitativa intervjuer i min undersökning. Resultatetvisar att lärarnas lektioner bestod av lärarstyrda aktiviteter och fri lek i olika kombinationer.Aktiviteterna kunde kopplas till flera skolämnen; idrott, matematik, biologi, svenska och musik.Många av aktiviteterna övade sociala kunskaper. Lärarna hade lättare att se möjligheter än hittahinder i sin utomhuspedagogik.

Mitt syfte med denna studie var att synliggöra tre rutinerade SO-lärares uppfattningar om hur vi skall få eleverna att minnas bättre och vad de har för syn på olika lärstilar. Med utgångspunkt från denna frågeställning gjordes en kvalitativ intervjustudie med tre rutinerade lärare i en kommun i norra Sverige. Undersökningen var relativt liten och man kunde inte dra generella slutsatser från denna studie. Däremot framkommer det att dessa tre lärare hade samma grundsyn på lärande och relationer. Resultatet gav vid handen att de förespråkade en relationsinriktad nivå med eleverna.

I litteraturstudien tas det upp om barns tidiga musicerande samt vilken roll pedagogen har för musikaliska aktiviteter på förskolan. Det tas även upp vad litteraturen säger om sång- och musikstunder. Genom enkätundersökningar och intervjuer vill vi undersöka hur förskolepedagogerna ser på sång- och musikstunder i sin verksamhet. Utifrån dessa resultat har vi konstaterat att förskolepedagogerna använder sig av sång och musik i den pedagogiska verksamheten. Däremot används sången och musiken i varierande utsträckning.

Den konstnärliga verksamheten i den svenska gymnasieskolan har förändrats i och med GY 2011 (Skolverket, 2011). Den största förändringen rör kursen estetisk verksamhet som har tagits bort som gymnasiegemensamt ämne och ersatts med historia. Föreliggande studie försöker besvara hur lärare i de estetiska ämnena, bild och musik, ser på sina ämnen samt roll och funktion i skolverksamheten. Studien försöker även utröna hur lärarna ser på ämnesintegrering och hur de upplever borttagandet av estetisk verksamhet. Frågeställningarna besvaras genom att anlägga ett kunskapssociologiskt perspektiv där begreppet kunskapskultur används som undersökningsverktyg.

Syftet med den här studien var att undersöka hur verksamma sångpedagoger och sångelever upplever att fysisk aktivitet påverkar sångundervisningen ur ett fysiskt, mentalt och didaktiskt perspektiv. Både för- och nackdelar som fysisk aktivitet kan medföra har behandlats, samt hur musik i form av sång påverkar individen, lärandet och undervisningen.Fyra sångpedagoger har intervjuats, varav två hemmahörande inom musikalgenren. Tolv elever har fyllt i en enkät för att stödja pedagogernas information, samt för att ta reda på elevernas egna upplevelser och erfarenhet inom området. Ingen av informanterna hade någon utbildning eller teoretisk kunskap när det gäller fysisk aktivitet, men har i sångundervisningen stött på olika typer av elever med olika förhållande till fysisk aktivitet.Resultatet visar att fysisk aktivitet har en positiv effekt på sångundervisningen. Informanterna anser att lärandet påverkas av både elevens aktivitetsnivå och den musikupplevelse som sången utgör.

Arbetet behandlar sättet att sjunga folkvisan från bondesamhället till modern tid. Mitt syfte är att ta reda på om sättet att sjunga folkvisan har förändrats genom åren, vidare vill jag undersöka hur folksången har förändrats och vad det beror på. Jag har intervjuat fem kvinnor som alla är verksamma folksångerskor, använt mig av litteraturstudium och lyssnat till arkivinspelningar. I mitt arbete har jag kommit fram till att folksången har förändrats under årens lopp. En skillnad som blev tydlig för mig är att sångarna förr generellt sjöng på ett mer osentimentalt sätt och att sångarna i dag ofta lägger större vikt vid att tolka texten och att de drillar mer idag.

I den här uppsatsen har jag undersökt olika sätt att öva som ger mig ett mer direkt resultat. Jag letar efter handlingssätt som gör att jag spelar bättre på kortare tid än efter flera dagars övning. Utifrån min bakgrund redogör jag för mitt sätt att tänka kring övning och om mina nya övningsmetoder samt inspirationskällor. Metoderna handlar om hur jag arbetar för att nå ett direkt resultat och hur jag blir av med spänningar, rädsla och känslan av att det är svårt att spela. Jag är själv violinist och arbetet utgår från övning på fiol, men de flesta av mina metoder är möjliga att överföra till andra instrument..

I denna undersökning, om begrepp inom ljuddesign som kan bidra till ett dynamiskt narrativ, ser vi kadenser som en möjlig metod att arbeta utifrån. Med tanke på hur man arbetar med ljud och musik i ljudmotorer till spel kan vi konstatera att kadenser kan vara passande för förmedling av narrativ. Det kräver dock att man förstår kontexten, där kadenserna förekommer. Vi har kommit fram till ett sätt att förklara ljuddesign genom en samling av teorier, akustiskt timmer, dvs. hur man kan förmedla något med ljud, antingen fristående eller tillsammans med ett annat medium..

Människor lever alltför mycket utifrån normer och allt de gör inplaceras i fack och värderas efter klasstillhörighet. Det kan tyckas självklart att man kan tycka om vitt skilda saker inom kulturen: konst, musik, dans och litteratur ? ändå finns det en vag känsla hos många människor att det inte passar sig att samtidigt uppskatta t ex klassisk musik och dansbandsmusik. Vad är det som håller dem tillbaka ? vad är det som styr dem?Den här uppsatsen har som syfte att undersöka gränsöverskridande kulturmöten mellan populärkulturella och finkulturella konstnärer, med huvudfrågeställningen om dessa skilda konstformer kan mötas och sammansmältas på ett likställt sätt.

Min fascination fo?r cirkus har pa?ga?tt en la?ngre tid, framfo?rallt fo?r den moderna formen nycirkus. I nycirkusfo?resta?llningar anva?nds musiken som ett viktigt element och jag har haft en la?ngtan efter att fa? spela musik som skulle kunna passa ihop med cirkusnummer. Genom att komponera melankoliska och roliga melodier skapades ett underlag att jobba med fo?r de personer som jag hittade till mitt projekt.

Title: What shall we play? -A study of the importance of genre spread in music education. The aim of this study is to examine music teachers' and music students' reflections on the importance of genre spread in music education. The study covers music education in municipal primary schools and municipal music schools/schools of arts and music. I have used both quantitative and qualitative methods in my study.

Det här arbetet beskriver utifrån intervjuer och litteratur fritidspedagogens uppgift i skolan. Jag beskriver enbart från fritidspedagogens synvinkel. I historiedelen tar jag upp hur yrket uppkom och hur det sett ut fram till idag. I litteraturgenomgången beskriver jag hur yrket ser ut idag och i resultatdelen beskriver jag hur de fritidspedagoger jag intervjuat ser på sitt arbete. Mitt syfte med undersökningen är att få kunskap om fritidspedagogens kompetens och arbete i skolan för att kunna bedriva en så framgångsrik samverkan som möjligt i min kommande lärarkarriär.

Avsikten med den h?r litteratur?versikten var att unders?ka vilka specialdidaktiska verktyg som anv?nds i musikundervisningen f?r elever med NPF i ?ldrarna 11 ? 16 ?r. Uppsatsen ?r utformad som en systematisk litteratur?versikt med 23 internationella forskningsstudier, vilka publicerats mellan 2013 och 2024. Musik?mnet i grundskolan ?r ett ?mne som kan vara utmanande f?r elever med NPF.

Syftet med examensarbetet är att åskådliggöra innehållet på musiklektionerna i skolans första år. Vi har även undersökt om lärarna anser sig leva upp till styrdokumentens krav. Arbetet bygger på litteraturstudier, ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer i fyra olika F-2 klasser. Vi har belyst vad eleverna får göra under musiklektionerna och resultatet visar att musikundervisningen mestadels består av sång och rörelse. Vidare visar resultatet att lärarna anser att deras lektioner uppnår styrdokumentens krav, men att de känner sig i behov av kompetensutveckling.