Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur dagens blockflöjtspedagoger arbetar med Tidig Musik med sina elever, och hur dessa elever mottar den repertoaren. Jag har också ställt mig frågande till den ?popifiering? som jag tycker pågår i blockflöjtsundervisningen, där man i allt större utsträckning rör sig bort från blockflöjtens ursprungsrepertoar.Jag har djupintervjuat tre erfarna blockflöjtspedagoger, och utifrån dessa intervjuer kunnat dra slutsatsen att det visst spelas mycket Tidig Musik med blockflöjtseleverna, och att pedagogerna själva inte upplever någon egentlig motsättning mellan Tidig Musik och den populärmusikaliska repertoaren. Dessutom verkar det som att eleverna själva instinktivt uppskattar och accepterar den Tidiga Musiken, eftersom den fungerar bra och låter fint på instrumentet. Därmed finns det ett egenvärde i att spela just Tidig Musik på just blockflöjt..

Syftet med studien är att ta reda på hur lärare arbetar med musik i förskolans verksamhet samt belysa vilka möjligheter och hinder de upplever sig stöta på i planering och genomförande av musikaktiviteter i förskolans verksamhet. Studien är av kvalitativ form och inspireras av sociokognitivt perspektiv. Metoden som ligger till grund för studien är strukturerad observation och semistrukturerad intervju. Observationerna och intervjuerna har genomförts på två förskolor i Skåne, med fyra pedagoger på olika avdelningar. Resultat och analys av de genomförda observationerna och intervjuerna visar att lärarna har många tankar och idéer kring musik.

The purpose of the study is to find out how teachers relate to music and rhythm in preschool and its importance for children's development and learning. We want to see how three pre-school teachers describe the importance of music in preschool in a group interview and individual interview. The teachers think that the most important thing with music and rhythmic is the joy that it provides, both for the children and for the adults. Music can be used both as a form of learning something else, or as a learning experience in itself..

 Syftet med denna studie är att undersöka hur man i förberedelseklass arbetar med sång och musik. Forskningsteorin behandlar estetikens betydelse och begrepp samt vikten av ett vidgat textbegrepp. Olika teoretikers syn på lärande ges. Vidare diskuteras begreppet nyanlända barn samt förberedelseklassen och dess funktion. Fokus ligger på sången och musiken, dels genom att markera den allt större bristen på ämnet i skolan och lärarutbildningen och dels genom sången och musikens betydelse för inlärning.

Denna uppsats underso?ker pa? vilka sa?tt fyra professionella blockflo?jtister la?rde sig att ornamentera inom tidig musik. Fokus ligger pa? deras utbildningsva?g fo?re ho?gskolestudier. Det underso?ks vilka olika metoder deras la?rare anva?nder sig av och pa? vilka sa?tt ka?llstudier fra?n 1500- till 1700-talet spelar en roll inom ramen fo?r deras undervisning..

Fokus på basens roll i musik. Hur används instrumentet i ensemblen? Vad händer om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa musik med influenser från jazz och fusion som sätter basen i nytt ljus..

Studiens syften är att undersöka musikens inverkan på människan i skolan och livet. Dessutom att undersöka de möjligheter musik och musikämnet skapar i skolsammanhang. Metoden är en komparativ litteraturstudie, och det finns texter representerade från ett antal olika områden, exempelvis medicinska, neurologiska, pedagogiska, sociologiska, och terapeutiska. Utifrån fem böcker som ingått i kurslitteratur, utkristalliserade sig fyra kategorier, ?Musik och intelligens?, ?Musik och människa?, ?Musik och hälsa? och ?Musik i skola?.

Genom att undersöka tre utvalda reklamexempel och göra sex kvalitativa intervjuer med tv-tittarehar jag undersökt vad som händer med välkänd musik när den placeras i reklam. Jag har undersöktom och hur mening, betydelse och associationer kan komma att ändras. Jag har även tittat på hurman talar om musik som placeras i en reklamkontext och varför företag väljer att använda denspecifika musiken. Resultatet av intervjuerna visar på att reklam kan manipulera musikens mening.Hur mycket påverkan reklamen får beror till stor del på vad det är reklam för, hur länge reklamensänds och hur stark relation man har till musiken sen tidigare. Skapar reklamen en positivupplevelse blir associationerna till reklamen mindre än om det skapas den negativ upplevelse, dettapå grund av att den negativa upplevelsen har större påverkan.

Kunskapen om att musik kan ha en helande verkan har funnits så långt tillbaka som det finns skrivna källor. Föreliggande uppsats är en litteraturstudie som behandlar musikanvändandet i omvårdnaden av patienter med stroke. Orsaken till att vi intresserade oss för dessa patienter var att de ofta har en komplex symtombild och drabbas psykologiskt på många sätt. Syftet var att beskriva musikens effekter i omvårdnaden av patienter med stroke. Utgångspunkten var ett hälsoperspektiv.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om dagens skola använder ämnesintegrerad undervisning mellan musik och matematik och på vilket sätt. I tidigare forskning undersöks även hur musik och matematik är kopplade till varandra och vilket samband de har emellan sig. Metoderna som används är både enkäter och intervjuer som består av frågor kring ämnesintegrerad undervisning i dagens skola. Både enkäterna och intervjuerna har genomförts på två skolor i samma kommun. Enkäterna har delats ut och har besvarats av tolv musik- och/eller matematiklärare i årskurs 1-3.

Vi har valt att ge vårt examensarbete namnet ?Dramatiska sångfåglar?. En studie om profilen Teater och Musik genomsyrar verksamheten på en utvald förskola. ?Dramatic songbirds?.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att få en inblick i pedagogers tankar om musikanvändandet i förskoleverksamheten och musikens funktion som ett pedagogiskt arbetssätt respektive eget kunskapsmål. Frågeställningarna har behandlat hur pedagoger ser på musik i förskolan samt vilket lärande pedagoger anser synliggörs i musikaktiviteter. Undersökningen är grundad på tidigare forskning och för syftet relevant litteratur. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex verksamma pedagoger vid fem olika förskolor. Av undersökningens resultat framgick att pedagoger hade en positiv inställning till musik i förskolan men att de upplevde en osäkerhet kring genomförandet av musikaktiviteter och då med hänvisning till okunskap inom ämnet.

BakgrundI avsnittet lyfts forskning och övrig litteratur om ämnesområdena matematik, bild och musik. Även läroplanens mål och ämnesintegrering är centrala delar som beskrivs. Ämnesintegrering kan vara ett arbetssätt för pedagogerna att göra lärandet i matematik lustfyllt och mer konkretför barn.SyfteSyftet med vår undersökning är att studera på vilket sätt några pedagoger arbetar medmatematik integrerat i planerade musik- och bildaktiviteter i förskolan.FrågeställningVad lägger pedagogerna fokus på, när det gäller matematiska begrepp, i musik- respektive bildaktiviteter?MetodEn kvalitativ metod med intervju och observation som redskap har använts. Valet av en kvalitativ metod gjordes för att kunna samla in data för att kunna besvara frågeställningar och vårt syfte.

Syftet med kandidatarbetet är att skapa musik till en folkgrupp som saknar en etablerad musikkultur. För att göra detta valdes folkgrupper ut ur den fiktiva spelvärlden Drakar och Demoner: Trudvang. Fornnordisk kultur var en inspiration till Trudvang och detta studerades för att påvisa likheter till folkgrupperna i Trudvang. Parallellerna mellan de olika kulturerna blev uppsatsens förundersökning. Uppsatsens förundersökning resulterade i att det finns en efterfråga på musik i spelet varpå två folkgrupper från Trudvang valdes ut för gestaltning med musik, alferna och virannerna.

Bakgrund: Främjandet av hälsa faller inom sjuksköterskans ansvarsområde. Då välbefinnande kan ses som en beståndsdel i hälsa är det sjuksköterskans uppgift att ta reda på vad som bidrar till välbefinnande hos den enskilda patienten. Det finns ett stort intresse för komplementära metoder i hälso- och sjukvård. Musik är ett eget språk som kan underlätta kommunikation och skapa känsla av tillhörighet. Upplevelsen av musik är individuell och musikterapi skulle genom sin lugnande effekt kunna verka som ytterligare en metod vid behandling av sjukdom hos många människor.Syfte: Syftet med föreliggande arbete är att belysa effekter av musik som komplementär metod i omvårdnad.Metod: Som metod har en litteraturstudie genomförts där båda författarna gemensamt granskat kvantitativa artiklar som berör ämnet musik som komplementär metod.