Sök:

Sökresultat:

1087 Uppsatser om Sydöstra Europa - Sida 63 av 73

Tryggt eller otryggt? En undersökning av en offentlig plats i Karlshamn.

Sammanfattning I detta examensarbete ska jag behandla Àmnet trygghet respektive otrygghet och studera vad som kan göras genom fysisk planering för att skapa ökad trygghet pÄ en offentlig plats i Karlshamn. En allmÀn plats kan definieras som ett omrÄde med fritt tilltrÀde för allmÀn anvÀndning. (Teknisk rapport SIS-CEN/TR 14383?2:2 008 Brottsförebyggande genom stadsplanering och byggnadsutformning ? Del 2: Stadsplanering, 2007, s 12) Detta innebÀr gata, vÀg, park, torg eller ett annat omrÄde som enligt en detaljplan Àr Àmnad för en gemensam behövlighet (www.boverket.se). Tryggheten Àr nÄgot som idag börjat vÀxa fram och uppmÀrksammats frÄn olika hÄll, samhÀllet har intresserat sig för detta utifrÄn ett bebyggelseperspektiv.

En jÀmförelse av hund, lama och Äsna som boskapsvaktare i Sverige

Med anledning av vargens (Canis lupus) Äteretablering i Sverige presenteras och jÀmförs de boskapsvaktande djuren hund (Canis lupus familiaris), lama (Lama glama) och Äsna (Equus asinus). Boskapsvaktande djur anvÀnds sedan lÀnge i mÄnga rovdjurstÀta lÀnder, men i Sverige anvÀnds idag frÀmst rovdjurssÀkra stÀngsel för att hindra varg frÄn att riva fÄr (Ovis aries). StÀngsel Àr dock kostsamma och begrÀnsar dessutom betesytan. Under 2006 hade 32 % av fÄrflockarna i USA hundar, 14 % lamor och 9 % Äsnor som vaktdjur. En boskapsvaktande hund mÄste vÀxa upp i en fÄrflock för att socialiseras med fÄren.

Ytrandefrihet kontra hets mot folkgrupp: En grÀnsdragning samt undersökning för hur vid Högsta domstolens bedömning Àr i förhÄllande till Europakonventionen

Av RF 2 kap. 1 § 1 st. framgÄr att varje medborgare Àr tillförsÀkrad yttrandefrihet gentemot det allmÀnna. Yttrandefrihet innebÀr en rÀtt att i tal, skrift, bild eller pÄ annat sÀtt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, Äsikter och kÀnslor, vilket Àr en grundpelare för ett demokratiskt samhÀlle och fri Äsiktsbildning. RÀttigheten Àr emellertid relativ, vilket innebÀr att den mÄste vÀgas mot andra rÀttfÀrdigade intressen och kan endast begrÀnsas om det tillÄts i grundlag.

Nedskrivning av Goodwill. Bias och kulturella skillnader i nedskrivningsprövningen - case: Finland och Sverige

Bakgrund och problem: De noterade finska och svenska företagen har sedan redovisningsÄr2005 varit tvungna enligt IFRS-regelverket att utsÀtta sina goodwillposter för Ärliganedskrivningsprövningar. Förfarandet har förvÀntats öka pÄ redovisningens relevans mensamtidigt har den ocksÄ kritiserats för att öppna ett fönster för manipulation och bias. Problemetmed förfarandet Àr att det innefattar en hel del personlig bedömning och Àr för allmÀnheten enrelativt ogenomskinlig hÀndelse. Den tidigare forskningen har för mestadels koncentrerat sig pÄden amerikanska marknaden och varit oense ifall den nya kutymen Àr lyckad eller inte. Diverseundersökningar har lett till olika resultat angÄende bias inflytande över nedskrivningsprövningar.Tillsvidare har IFRS-hemisfÀrens norra del (Nord Europa) dock inte berörts i denna forskning.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ta del i den tidigare diskussionen med att undersöka ifallde i Finland och i Sverige utförda nedskrivningarna varit igenomsnitt befogade och ifallberÀttigade ekvivalenta skjutits upp.

Montessoripedagogiken i kombination med Lgr 11

Min uppsats handlar om Woody Allens skildring av staden. Det Àr inte New York denna uppsats handlar om, utan om de europeiska storstÀderna London, Barcelona, Paris och Rom. I dessa stÀder har Woody Allen spelat in fem filmer. Dessa filmer Àr Match Point (2006), Scoop (2007), Vicky Cristina Barcelona (2008), Midnight in Paris (2011) och To Rome With Love (2012). Det ryktas Àven att hans nÀsta filmprojekt kommer att utspela sig i en europeisk storstad.  Varje film visar utvalda sidor av respektive stad.

Flykt, kön och medborgarskap : en studie av EU:s grÀns- och flyktingpolitik ur ett feministiskt perspektiv

SÄvÀl i staters och myndigheters hantering av flyktingfrÄgor som i den forskning som behandlar flyktingar, asyl och EU:s grÀns- och flyktingpolitik talar man mest om flyktingar utifrÄn en manlig norm. Men vad hÀnder nÀr kvinnor försöker fly till EU? Har EU:s grÀns- och flyktingpolitik nÄgra könsspecifika konsekvenser för kvinnor? De diskursiva och strukturella ramarna utforskas kritiskt med avstamp i den kunskap och erfarenhet som genereras hos den svenska flyktingrörelsens aktörer.Analysen bygger pÄ intervjuer med sju personer frÄn den svenska flyktingrörelsen. Med deras kunskap och analyser som utgÄngspunkt utforskar jag relevansen av kön i flyktsituationen och asylprocessen. De teoretiska utgÄngspunkterna bygger pÄ ett ramverk av centrala statsvetenskapliga begrepp, sÄ som medborgarskap, nationell identitet och politik, som jag utvecklar med tonvikt pÄ feministisk teori och intersektionalitet.Jag konstaterar att kvinnors möjligheter att fly till EU och deras sÀkerhet och förutsÀttningar under flykten pÄverkas könsspecifikt av de lagar och regleringar som tillsammans utgör Fort Europa.

Implementering av den Europeiska Landskapskonventionen i Sverige : att hantera verktyget i praktiken

Den europeiska landskapskonventionen Àr ett dokument som formats av experter, bland annat för att sÀkerstÀlla mÀnniskors rÀtt att pÄverka utvecklingen i det egna landskapet. ELC Àr ett dokument som varje nation sjÀlv avgör om man ska signera, sedan Àr det upp till dem att sjÀlva omforma sina lagar, regler och processer i enlighet med detta. Arbetet med att utforma konventionen tog sin början under 1990-talet och Är 2000 öppnades den för signering. Sverige signerade den 22/2 2001, men det dröjde till den 5/1 2011 innan ratificering, vilket innebar att konventionen trÀdde i kraft den 1/5 2012. Konventionen Àr en del i EuroparÄdets samling konventioner, med syfte att vÀrna om demokrati, rÀttssÀkerhet och mÀnskliga rÀttigheter i Europa. ELC beskrivs som ett verktyg för synsÀtt och ett redskap för att ge tyngd Ät de mjukare vÀrdena i landskapet, nÄgot tjÀnstemÀnnen kan anvÀnda för att motivera politiker till att lÄta dessa frÄgor ta större plats. Dock Àr konventionen ingen lag, utan varje land som signerat den förbinder sig att sjÀlva föra in landskapet i sina lagar och regler, pÄ sÄ vis följer konventionen dessutom sin egen önskan om större möjlighet att styra mer lokalt.

Gröna bostÀder i Stockholm : En studie om de nybyggda bostÀdernas grönhet och de olika aktörernas roll för att uppnÄ miljömÄlen.

Jorden belastas allt mer av föroreningar och med den ökande befolkningen kan jorden komma till en punkt dÄ den inte klarar av denna belastning. DÀrför mÄste mÀnniskan, som Àr den största utnyttjaren av jordens resurser, komma pÄ nya sÀtt att leva, som innebÀr mindre pÄ-verkan pÄ miljön.Byggnaderna stÄr för en stor del av miljöbelastningen, sÀrskilt dÄ energin som krÀvs under driftstiden. Ett hus stÄr vanligtvis i minst 50 Är, vilket Àr en lÄng tid, och stÄr detta hus och nöter pÄ miljön blir konsekvenserna stora. Av denna anledning och som en god start pÄ vÀgen att hushÄlla med resurser har energisnÄla hus börjat byggas. Hus i Europa till exempel krÀver det mesta av sin energianvÀndning till uppvÀrmning, detta har lett till bra isolerade hus med vÀrmeÄtervinningsteknik och mindre behov av energi.Nu stÄr mÀnniskan inför en ny utmaning, att hitta nya lösningar för de andra resurserna och som krÀver mycket mer engagemang; att bygga grönt.

Geomorfologisk kartlÀggnng av KungsbÀckens avrinningsomrÄde

År 2015 ska alla avrinningsomrĂ„den i EU-lĂ€nderna vara faststĂ€llda. Anledningen till detta Ă€r att Ă„r 2000 trĂ€dde ett vattendirektiv i kraft. Syftet med direktivet Ă€r att skapa en helhetssyn för vattenresurserna i Europa och för att fĂ„ en enhetlig och övergripande lagstiftning. I Sverige har SMHI redan bestĂ€mt vattendelare och avrinningsomrĂ„den för ett stort antal omrĂ„den i landet, men i och med direktivet har det blivit ett krav. En helhetssyn pĂ„ vattenresurser tillsammans med kunskaper om geologi Ă€r en förutsĂ€ttning för en hĂ„llbar utveckling och ett effektivt tillvaratagande av naturresurserna.

Lagerlokalisering i Europa

Fiskeby Board tillverkar returfiberbaserad kartong som oftast anvÀnds till livsmedelsprodukter. Fiskeby producerar mot kundorder. NÀr en order Àr fÀrdigproducerad sÄ lagras den i vÀntan pÄ att kunden ska avropa delar av ordern. Korta leveranstider Àr en av de viktigaste faktorerna för att lyckas i kartongbranschen.PÄ senare Är har marknaden för livsmedelstillverkning flyttats frÄn norden, söder ut, till och omkring Tyskland. Detta faktum har gjort att avstÄndet frÄn Fiskebys produktionsanlÀggning till deras kunder har ökat vilket har lett till ökade leveranstider.Uppgiften med examensarbetet var dels att som oberoende part, hitta ett nytt logistiskt upplÀgg som innebar kortare leveranstider och högre leveransservice och dels att göra en totalkostnadsanalys över företagets logistiska verksamhet för att underlÀtta för Fiskebys fortsatta arbete.Det enda sÀttet att minska leveranstiden Àr att minska avstÄndet mellan produkterna och marknaden och dÀrför togs beslutet att gÄ vidare med att hitta en strategisk lagerpunkt.För att hitta en strategisk lagerpunkt gjordes flera olika tyngdpunktsberÀkningar dÀr varje analys tog hÀnsyn till en eller flera faktorer sÄ som efterfrÄgan, vinstmarginal, geografisk belÀgenhet och kundrelation.

SmÄskalig sÀsongslagring av solenergi för uppvÀrmning av byggnader : Simulering av tÀckningsgrad och lagerutformning för lÄgenergibyggnader

Solen Àr en enorm energikÀlla med stor potential att, pÄ ett miljömÀssigt hÄllbart sÀtt, kunna bidra med energi till bland annat uppvÀrmning av lokaler och bostÀder. För att kunna förse byggnader med energi frÄn solen krÀvs att tillgÄngen pÄ energi flyttas över tid till dÄ behovet uppstÄr. Med hjÀlp av ett sÀsongslager kan solenergi frÄn sommaren lagras och anvÀndas pÄ vintern dÄ behovet av energi Àr som störst.Dagens befintliga anlÀggningar finns huvudsakligen i Europa och dÄ frÀmst i Tyskland. Dessa anlÀggningar Àr dimensionerade för energibehov större Àn 500 MWh och tÀcker ungefÀr 40-50 % av detta energibehov som bestÄr av energi till uppvÀrmning och tappvarmvatten.  Hur stor del av energibehovet som tÀcks, det vill sÀga tÀckningsgraden, beror bland annat pÄ förlusterna frÄn lagret som i sin tur Àr kopplade till lagrets mantelarea. Ju större ett lager Àr desto mindre blir förlusterna dÄ förhÄllandet mellan mantelarea och lagervolym minskar.

Ungerska modevarumÀrken pÄ den svenska marknaden?

Executive summaryOn todays fashion market, no product will become successful without branding. The competition in the growing fashion market is tuff, which makes it hard to reach the target costumers. Competition makes it difficult to reach out with a message and it is crucial to differentiate the company in the consumer market.Differentiation of the brand requires knowledge of competitors who are on the market. Understanding competitors, as well as the customer, is the basis for a well functioning communication. Different markets have different conditions and today's global market is complex.

MilitÀr krishantering - En analys av den europeiska sÀkerhets- och försvarspolitikens pÄverkan pÄ FN-systemet

VÄr omvÀrld ser inte lÀngre ut som den gjorde efter andra vÀrldskriget och inte heller som den gjorde efter det kalla kriget. Vi befinner oss nu i en vÀrld med allt öppnare grÀnser dÀr de inre och yttre sÀkerhetsaspekterna Àr förenade. De sÀkerhetspolitiska hotbilderna ser inte lÀngre ut som förr. Att det skulle uppblossa ett krig mellan nÄgra av EU:s medlemsstater Àr idag nÀst intill osannolikt. En storskalig aggression mot nÄgon medlemsstat Àr inte heller trolig.

FastighetsÀgares ekonomiska incitament till att investera i solceller - utifrÄn tvÄ tÀnkbara framtida scenarier

PÄ grund av den globala uppvÀrmningen Àr det hög tid att försöka öka mÀngden förnybar energi och minska pÄ anvÀndningen av de fossila brÀnslena. Enligt EU direktiven ska förnybar energi stÄ för 20 % av all anvÀnd energi Är 2020 och kraven kommer enbart att höjas. PÄ bara nÄgra fÄ dagar tar jorden emot mer energi Àn den totala mÀngd som förbrukats under hela mÀnniskans historia och en utmaning inför framtiden Àr att kunna ta tillvara en liten del av solens strÄlar för att kunna tillgodose all den energi som mÀnniskan krÀver. Under de senaste 10 Ären har solcellsmarknaden i Sverige vuxit, men i förhÄllande till andra lÀnder, bÄde i Europa och övriga vÀrlden har utvecklingen varit liten. De lÀnder som stÄr för merparten av den installerade solcellskapaciteten i vÀrlden har haft program för förnybar energi sedan 1990-talet.

KonkurrensbegrÀnsning genom selektiva distributionsavtal inom den schweiziska klockindustrin

Sammanfattning Selektiva distributionsavtal anvÀnds inom mÄnga branscher som ett sÀtt att reglera handeln med produkter och som ett verktyg för att selektera ÄterförsÀljarna. Det senaste Äret har dessa avtal kommit att nyttjas Àven inom klockbranschen. Det Àr en speciell bransch dÀr varumÀrkena fÄr allt större betydelse och det bidrar till en starkare position för de företag som Àger och levererar produkter av de specifika varumÀrkena. Syftet med detta arbete Àr att utreda huruvida de selektiva distributionsavtalen medför en begrÀnsning av konkurrensen och om sÄ sker, vilka faktorer det Àr som skapar begrÀnsningarna. Vidare har en diskussion förts om de villkor som nyttjas verkligen Àr förenliga med lagstiftningen.

<- FöregÄende sida 63 NÀsta sida ->