Detta examensarbete är en del av utbildningen. Rapporten handlar om Stockholm stadions byte av gummimatta och inmätning av idrottsplatsen. Efter att befintliga gummimattan tagits bort avvägdes asfaltsytan som ligger under mattan. Detta görs för att ta fram höjder över asfaltsytan. Detta underlättar för att få rätt höjder på den nya mattan.

Syfte: Studiens syfte är att genomföra en undersökande studiegenom att jämföra såväl balans? som resultaträkning från desvenska bankerna Handelsbanken och Swedbank ochimplementera siffror i en matris. Jämförelsen kommergenomföras under en tidsserie mellan åren 2009?2014, vilka äråren efter den globala finanskrisen.Metod: Den metod som använts kan liknas vid en hermeneutiskmetod. Metoden bygger på en syn om förståelse och tolkningkopplat till kunskap.

Det har blivit allt viktigare fo?r fo?retag att arbeta med CSR, Corporate Social Responsibility, och da?rmed ta ansvar fo?r sin pa?verkan pa? samha?llet. Ma?nga fo?retag har dock inte kunskapen eller erfarenheten att arbeta strategiskt med dessa fra?gor utan a?gnar sig mer a?t va?lgo?renhets- arbete. Denna uppsats a?mnar ge nya perspektiv pa? hur fo?retag kan a?gna sig a?t CSR, genom att studera arbetet i Swedbank.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett motivationsperspektiv studera hur monetära ersättningssystem utformas inom bank- och försäkringsbranschen. Vi belyser denna fråga med hjälp av fallstudier på Swedbank respektive Länsförsäkringar.I vår studie har vi utgått från ett flertal kriterier som återfinns i litteraturen för vad som kan anses vara ett väl fungerande monetärt ersättningssystem och huruvida systemet motiverar medarbetarna. För att kunna besvara dels frågan hur det nuvarande ersättningssystemet är utformat, dels frågan hur de anställdas åsikter ser ut genomförde vi intervjuer med chefer samt en enkätundersökning bland de anställda på respektive fallföretag.Resultaten från fallföretagen skiljde sig på flera punkter, enligt oss, mycket beroende på att Länsförsäkringar använder sig av ett nyare provisionsbaserat ersättningssystem medan Swedbank har ett mer traditionellt ersättningssystem baserat på fast lön. Vad som däremot överensstämde på de båda företagen i studien, med få undantag, var de anställdas åsikter om litteraturens krav på hur ett ersättningssystem ska vara utformat för att man som anställd ska bli motiverad att öka sin arbetsprestation..

Uppsatsens titel: När förtroendet är starkaste valutan ? En studie om förtroende och extern kommunikation under finanskrisen, med fokus på storbankerna Swedbank och Handelsbanken.Seminariedatum: 2009-01-12Kurs: Kandidatexamen i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp.Författare: Cecilia Brandt och Åsa LifbomHandledare: Lars PalmExaminator: Ulrika SjöbergNyckelkord: Kommunikation, förtroende, varumärke, finanskris, media, Swedbank, HandelsbankenSyfte: Syftet med vår studie är främst att undersöka hur Swedbank och Handelsbanken agerar i sitt förtroen- deskapande under finanskrisen. Vi vill se hur de profilerar sig själva och försöker bibehålla förtroendet hos sina privatkunder, på såväl central som lokal nivå. Rapporten avser undersöka hur de under finanskri- sen agerat ur kommunikationsperspektiv och hur detta sedan lett till antingen en förstärkning avvarumärket eller till en förtroendeförlust, eventuellt förtroendekris. Detta ur både bankernas eget perspek- tiv och enligt vår mening, med grund i teorin.Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats.

The purpose of this paper is to examine whether, and if so, how tourism effect the construction of a new city district with a stadium in focus. The study is based on a case study of Swedbank Arena and Arenastaden as nearby area. There has been an interest from the writers to study Swedbank Arena and Arenastaden, as it is a current subject, and both of them are under construction, which means that it was possible to see how the process works from the ground up. It has been shown that Swedbank Arena is built up in an entirely new district in which there will be new infrastructure that is tailored to the stadium and the crowd it?s expected to attract.

Syftet med denna studie har varit att studera kulturskillnader mellan Sverige och Baltikum upplevda av medarbetare på nyckelpositioner inom Swedbank. Medarbetare från både Sverige och de baltiska staterna har intervjuats för att ge sin syn på Swedbanks internationalisering. Studien har utgått från Geert Hofstedes begreppsapparat om kulturskillnader och senare forskning inom ämnet, samt forskning om svenska bankers internationalisering. För att operationalisera syftet har fyra frågor skapats med utgångspunkt i teorin, dessa frågor används senare för att kategorisera källmaterialet. Studien visar att kulturskillnader upplevs tydligare i samband med organisatoriska förändringar eller när en lågkonjunktur inträffar och att den svenska synen på konsensus inte är gällande överallt.

För att nå uppställda mål har organisationer valt att använda sig av belöningssy-stem som motivationsfaktor. Det kan innebära extra ersättningar utöver den fasta lönen som används som ett styrningsverktyg för att skapa ett incitament till den anställde. Bonus räknas som en extra ersättning utöver lönen och speciellt bonus har diskuterats flitigt i media den senaste tiden. Utifrån resonemanget har vi funnit det intressant att göra en uppsats om hur medarbetarna i Handelsbanken och Swedbank påverkas av belöningssystemet för att nå de uppställda målen.Syftet med vår uppsats är att beskriva hur belöningssystem påverkar medarbetarna att uppnå målkongruens inom Handelsbanken och Swedbank. För att kunna besvara vårt syfte har vi ansett att en induktiv ansats med kvalitativ fallstudie som vetenskaplig metod är mest lämplig. För att genomföra vår uppsats på ett utför-ligt sätt har mestadels av datainsamlingen utförts med hjälp av kvalitativa intervjuer. De slutsatser som framkommit i uppsatsen är att icke-monetära belöningar utgör en större motivationsfaktor än monetära belöningar i eftersträvandet av målkongruens.

I denna studie undersöker jag på vilket sätt ett lokalt bankkontor arbetar för en hållbar utveckling. Jag har genomfört en förstudie för att öka min förståelse om regionen och det lokala näringslivet som bankkontoret verkar i. Jag genomförde en semi-strukturerad intervju med kontorschefen och företagsrådgivaren på deras kontor. Efter den intervjun skickade jag ut enkäter till små företag i det lokala näringslivet för att ta reda på om bankkontoret och företagarna kommunicerade på ett liknande sätt med varandra. Jag gjorde en grundlig teori sökning och fann intressant forskning på området på KTH Centrum för bank och finans.

Few generations have gotten as much media attention as Generation Y. Growing up in the digital age Generation Y has become very different from previous generations. An interesting topic is if this is reflected in the way Generation Y act as leaders. The purpose of this study is to describe what kind of leadership Generation Y prefers, to explore how individuals belonging to Generation Y act as leaders and finally to investigate if there is a discrepancy between these two perspectives and if so try to understand it. By reviewing existing research and conducting depth interviews with employees and managers at a Swedish bank we recognize preferences in a number of categories, which Generation Y require from leaders.

Sandvikens stadsdel i Vasa är under utveckling. Stadsdelen präglas av stora kontraster mellan det natursköna havsnära läget och den genomklyvande motorvägen. Strukturen är storskalig, dels på grund av trafiklösningarna, dels till följd av att det är här som stadens idrottsanläggningar samlats. Bostadsbebyggelsen är begränsad.Nu smider flera aktörer planer för omvandling och exploatering. Hästfolket vill flytta ut travbanan ur staden, vilket skulle frigöra 0,15kvm mark för bostadsbyggande och nästintill fördubbla stadsdelens bostadsyta.

A more complex and turbulent world market puts pressure on flexibility and the ability to adjust its business to the market changes. The rapid and unpredictable change is hade to analyze and forecast which demands more short-term forecasting. The issue for this dissertation is based upon the demand of more flexible ways of doing business in the bank sector in Sweden, which is a turbulent and unpredictable market. Handelsbanken is a company that uses the so called Beyond budgeting concept and the dissertation is about this company?s ability to solve the economic governance without the traditional budgeting process.

Syfte: Syftet är att granska hur den mediala opinionen gentemot Swedbank förändras över tid och undersöka om dessa förändringar korrelerar med fluktuationerna i Swedbanks aktiekurs. Metod: I studien observeras Swedbanks aktiekurs under cirka elva månader och är till sin karaktär kvantitativ. Ungefär 6500 artiklar, skrivna om Swedbank under perioden, granskas genom semantisk dataanalys för att gradera opinionen på en skala. Metoden är ny och examensarbetet genomförs med en induktiv ansats. Materialet bearbetas därefter genom enkel linjär regression för att finna eventuella samband.

Efter en lång medial debatt gällande bonus och ersättning till bankpersonal har Swedbank stoppat sina bonusutbetalningar och börjat ett förändringsarbete beträffande sitt ersättningssystem. Under samma period beslutade sig banken för att se över alla sina policys och processer. Denna studie har sin utgångspunkt i detta förändringsarbete med fokus på Swedbanks HR-policys och på hur ledningen arbetar och tänker kring skapandet och implementeringen av nya policys. Är detta förändringsarbete på Swedbank en effekt av det mediala pådraget och ett sätt att säkerställa organisationens legitimitet?Institutionella myter skapas av omgivningen och definierar vad som anses vara effektivt och rationellt i samhället och organisationer.

Employer Branding är ett managementkoncept vars primära syfte är att attrahera och behålla personal. Nyinstitutionell teori redogör däremot för att organisationers motiv att översätta samt tillämpa ett managementrecept så som Employer Branding är att framstå som socialt legitima och bra arbetsplatser. Studiens syfte är att undersöka hur Employer Branding implementerats vid ett kontor inom Swedbank AB och vad det betyder i praktiken. Med nyinstitutionell teori som referensram kommer studien undersöka hur Swedbank AB har översatt, tillämpat och kommunicerat konceptet. För att besvara syftet har kvalitativ metod använts genom tre semi-strukturerade intervjuer utifrån ett selektivt urval.