Arbetet handlar om Sveriges roll som normentreprenör i den internationella biståndspolitiken. Vi utgår från Sveriges utvecklingssamarbete med Tanzania som ett exempel på svensk biståndspolitik. Utifrån detta försöker vi bedöma huruvida Sverige har utövat inflytande som normentreprenör vid tillkomsten av det internationella fördraget Parisdeklarationen. Till vår hjälp tar vi socialkonstruktivistisk teori, i synnerhet normforskningen.Våra resultat tyder på att Sverige kan ha fungerat som normentreprenör i samanhanget. Motsatsen kan inte bestyrkas..

Syfte: Framställningens syfte är att förklara hur EU:s öppenhetsdirektiv påverkar Sverige i den europeiska integrationen av de finansiella marknaderna och hur Sverige kan utöva sin påverkan. Framställningen kommer att koncentreras kring ersättningen av Panelen för övervakning av finansiell rapportering, vilken utgör den mest aktuella företeelsen som resulterats ur nämnda harmoniseringssträvan. Metod: I framställningens genomförande tillämpas en kvalitativ metod. Undersökningen grundas genom ett antal intervjuer, dels med företrädare ur den numera nedlagda Övervakningspanelen, dels med representativa aktörer i den aktuella debatten. Teoretiska perspektiv: Framställningen utgår från institutionell teori och legitimitetsteori för att påvisa hur EU:s öppenhetsdirektiv påverkar Sverige i den europeiska integrationen av de finansiella marknaderna och hur Sverige kan utöva sin påverkan.

Titel: Ungdomars val ? SVT eller kommersiella kanaler?Författare: Victoria Hindelid och Cathrine NilssonKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursTermin: Vårtermin 2007Handledare: Marie GrusellSyfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka ungdomars förhållningssätt till Sveriges television och de kommersiella kanalerna.Metod & material: Kvalitativ undersökning i form av åtta individuella semistrukturerade djupintervjuer.Huvudresultat: Studiens huvudresultat visar att våra ungdomar föredrar de kommersiella kanalerna framför Sveriges television. Anledningen tycks främst vara att de inte anser att deras intressen blir behandlade i Sveriges television och att samma kanal inte heller prioriterat ungdomarna i sitt utbud utan främst fokuserat på barn och äldre. Våra ungdomar menar också att man vill se på TV för att kunna slappna av och ?slötitta? och det menar ungdomarna att de kommersiella kanalerna erbjuder.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om läroböckernas berättelser levde upp till den normativa demokratisyn som formuleras i LPO 94 och om berättelsen om det moderna Sveriges framväxt kan tillskrivas ett värde för alla elever. Undersökningen bygger på en kvalitativ läromedelsanalys av tre vanligt förekommande läroböcker i historia för grundskolans senare del. Vi har i läroböckerna fokuserat på berättelser om det moderna Sveriges framväxt som kan kopplas till begrepp som demokrati, rättigheter, solidaritet och jämställdhet. Utifrån läroböckerna, LPO 94 och aktuell forskning har vi diskuterat huruvida den historiska framställningen av det moderna Sveriges framväxt kan tillskrivas ett allmängiltigt värde. Undersökningens resultat visade att läroböckerna förmedlade en historia som tydligt gick att härleda till läroplanen.

Public Service är ett svårdefinierat begrepp. De gamla idealen handlar mycket om enmedieideologi som baseras på etermediernas möjligheter och begränsningar, vilket har skapatsvårigheter när Public Service har letat sig ut på Internet. Kritik från bland annatbranschorganisationen Tidningsutgivarna ifrågasätter Public Service-företagens breddning påwebben. De anser att gränserna för vad Public Service-företagen får och inte får göra äralltför otydliga.Med hjälp av fyra kvalitativa samtalsintervjuer (tre personer från Sveriges Television samt enfrån Tidningsutgivarna), och med kvalitativa textanalyser av statliga propositioner ochutredningar angående Public Service-uppdraget undersöks hur Public Service-uppdraget ochdess medieföretag påverkas av medieutvecklingen.I uppsatsen jämförs resultaten med Anna Maria Jönssons tankar kring Public Service och denmedieideologiska inriktningen ?Social ansvarsideologi?.

Syftet är att undersöka mångfaldsproblematiken i ett public service företag genom att undersöka och utvärdera hur enheten NoS tar tillvara på sin mångfaldskompetens, det vill säga den djupa mångfalden. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats, där vi har utgått från en fallundersökning på Nyhetsenheten (NoS) på Sveriges Television (SVT) i Stockholm, där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Vi har utgått från traditionella mångfaldsteorier och använt oss av Cox´s förändrings modell med hjälp av ett intersektionellt perspektiv. Vår undersökning bygger på 14 intervjuer som vi har genomfört på NoS. Respondenterna består av redaktörer och mångfaldsanställda, samt sekundärdata som består av material från SVT.

I ett tillägg i Socialtjänstlagen (1 januari 2008) fastställdes att Sveriges samtliga kommuner skall tillhandahålla tjänsten medling. Brottsförebyggande Rådet har utfärdat riktlinjer för hur arbetet skall bedrivas. Denna rapport beskriver tre av Sveriges kommuners medlingsverksamhet. För att besvara vårt syfte har vi valt att intervjua nio representanter från åklagarkammaren, medlingsverksamheten och polismyndigheten. Intervjuerna fokuserade särskilt på frågor om kommunikation, samarbetsformer och eventuella förändringsbehov.

Sverige har alltid uttalat ett starkt stöd till Förenta Nationerna, FN. I den allmänna debatten har det på senare tid dock handlat om att Sveriges och i-ländernas allt mindre deltagande i FN-ledda missioner gör att FN:s insatser tappar i trovärdighet och legitimitet. För att se om det finns fog för kritik om minskat deltagande i FN-ledda insatser i Sveriges internationella freds- och säkerhetsfrämjande arbete, så undersöks i denna uppsats om Polisens utlandsstyrkas deltagande i internationella insatser har förändrats över tiden 2001-2011. I uppsatsen undersöks även hur Sveriges uttalade policy om stöd för FN samspelar med vad som sedan implementeras i praktiken genom regeringens uppdrag till den svenska polisen. De som förvaltar och genomför regeringens beslut på området är Polisens Utlandssektion och dess utlandsstyrka.

Denna uppsats studerar hur tre specifika förändringar har påverkat efterfrågan på vin mellan åren 1991-2001. Med dessa tre förändringar avses Sveriges medlemskap i EU, införandet av lördagsöppet på alla Systembolag i Sverige samt förändrade skattesatser på vin. Uppsatsen inleds med en övergripande beskrivning av Sveriges alkoholkonsumtion, vilken alkoholpolitik som för närvarande förs, samt en mer ingående beskrivning av de tre specifika förändringarna. Därpå utformas en loglinjär modell grundad på ekonomisk teori. Resultaten av modellen visar att vin kan klassificeras som en normal vara med hög egenpriselasticitet samt att både sprit och öl kan klassas som substitut till vin.

Den här uppsatsen syftar till att redogöra för i vilken mån Sveriges storföretag prioriterar arbetet med att optimera sitt rörelsekapital. Studien var av en explorativ sort där målet var att identifiera och uppmärksamma tidigare okända mönster och samband angående hur kapitalrationaliseringsarbetet utförs utifrån perspektiven fokus, ansvar och mätningar.Informationen som studien bygger på inhämtades genom en enkätundersökning som skickades ut till CFO:n på de 200 största svenska företagen rankade efter omsättning, exkluderat finansiella företag. Svarsfrekvens bland respondenterna blev 25 % då exakt 50 företag valde att svara på enkätutskicket. Enkäten skickades elektroniskt och besvarades genom att svara på ett webbaserat program.Resultatet från studien visade att majoriteten av Sveriges största företag prioriterar Working Capital Management. Till vilken nivå de väljer att fokusera på Working Capital Management beror på det enskilda företagets förutsättningar som till exempel vilken bransch de opererar inom..

Internets utveckling har skapat nya förutsättningar för många företag i medieindustrin. För Sveriges Radio AB märks detta exempelvis i den problematik som uppstått i att integrera den digitala verksamheten i produktivitetsmätandet. Syftet med uppsatsen är därför att studera SR och identifiera vilka problem som finns i användandet av ett traditionellt produktivitetsmått, för att sedan analysera och bidra till diskussion kring vad som är relevant att mäta i Internetbaserad verksamhet. Uppsatsen är en explorativ studie av kvalitativ karaktär där vald teori samt två modeller som beskriver kategorisering av prestationsmått och produktivitet och dess koppling till andra relevanta begrepp utgör grunden för analys och diskussion. De slutsatser som framkommit är att de traditionella produktivitetsmåttet tappat relevans och att nya metoder för att mäta output och värde i digital verksamhet är önskvärt.

Uppsatsen är en jämförande studie mellan förskolor i Iran och förskolor i Sverige. Syftet med studien är att genom kvalitativa forskningsintervjuer och observationer ta reda på vad som skiljer respektive förenar Irans och Sveriges verksamhet i förskolan. Uppsatsen behandlar iranska och svenska pedagogers syn på arbetet med barns sociala kompetens och lärande i förskolan. I uppsatsen påvisas både skillnader och likheter mellan Irans och Sveriges arbetssätt. En av de skillnader som studien pekar på, är synen på lärandet i rutinsituationer.

Handel med utsläppsrätter är ett styrmedel som infördes i EU den 1 januari år 2005. Syftet med den här rapporten har varit att beskriva utsläppshandeln men framför allt att undersöka hur styrmedlet kan påverka ett företag. Vi har redogjort för Sveriges energihistoria, vilka internationella åtaganden som ligger till grund för beslutet om införandet av handel med utsläppsrätter samt hur utsläppshandeln fungerar som ett styrmedel för att minska koldioxidutsläppen. För att vidare besvara våra frågor har vi utfört kvalitativa intervjuer med anställda inom E.ON Sveriges olika dotterbolag. Vår undersökning har bland annat visat att de arbetsuppgifter som utsläppshandeln genererar har fördelats mellan de olika bolagen inom E.ON Sverige, och att styrmedlet inte till fullo har integrerats i organisationen..

Sverige brukar ofta betraktas som ett av världens minst korrupta länder. På senare år har det dock uppdagats flera korruptionsskandaler i Sverige på lokal nivå som fått stor medial uppmärksamhet. Särskilt stort massmedialt utrymme har Sveriges näststörsta stad Göteborg fått som skämtsamt kallats för Muteborg. Efter de många korruptionsskandalerna som uppdagats i Göteborg gavs granskningskommissionen i uppgift att utreda vilka orsaker som orsakat de korrupta förhållandena. Granskningskommissionens slutsatser möttes av kritik från korruptionsforskare som dock menade att granskningskommissionens rapport pekade på en viktig aspekt.

Denna studie har som mål att ta fram en teoretisk modell för hur små- till medelstora företag i norra Sveriges inland på ett enkelt sätt kan arbeta för att effektivisera sina logistikflöden kopplat till distribution och materialplanering. Syftet med denna studie är att undersöka hur SMF och deras kapitalbindning påverkas av deras lokalisering och att utifrån det formulera en teoretisk modell som ska hjälpa denna typ av företag att förbättra användandet och utveckla sina resurser med avsikt att reducera bundet kapital. Modellen kommer att grundas på de problem vi finner hos dessa företag samt på befintliga teorier..