Bakgrund: Från och med hösten 2011 börjar Sveriges grundskolor att arbeta efter en ny läroplan,Lgr 11, och entreprenörskap nämns för första gången i en svensk läroplan. Forskning visar att entreprenörskap i skolan ofta framställs som ett förhållningssätt i undervisningen där eleverna förväntas utveckla kompetenser såsom ansvar, kreativitet och självförtroende. Tidigare forskning visar att Sveriges skolor alltmer fokuserar på elevens självstyrning; eleven får frihet under ansvar.Syfte: Studien syftar till att undersöka sju rektorers tankar om vad Lgr 11:s ökade betoning på entreprenörskap i grundskolan kommer att innebära för lärare och elever.Metod: Fallstudien bygger på halvstrukturerade intervjuer med rektorer som representerar årskurserna 1-5 och deras tankar har tematiserats och analyserats med inspiration från diskursanalys utifrån Foucaults teori om diskurs, makt och styrning.Resultat: Resultatet visar att rektorerna främst uppfattar entreprenörskap som ett förhållningssätt i undervisningen som ger eleverna vissa kompetenser. Under intervjuerna uttrycker rektorerna attentreprenörskap innebär fokusering på den enskilda individen och att eleverna blir medskapare av undervisningen genom att välja utifrån inre motivation och intresse. Rektorerna menar att det är viktigt att eleven känner lust för att lära och entreprenörskap i skolan ger förutsättning för det.

För relativt kort tid sedan, år 2006 började en omfattande reform BBIC? barnets behov i centrum spridas inom socialtjänsten i Sveriges kommuner. BBIC är ett system för handläggning och dokumentation, planering och uppföljning av insatser. Idag arbetar över hälften av Sveriges kommuner med BBIC och därmed berörs också dessa kommuners öppenvårdsverksamheter som arbetar utifrån biståndsgivna insatser.                      Den här studiens syfte har varit att ta reda på hur BBIC inverkar på den familjeterapeutiska insatsen inom socialtjänstens öppenvård i en kommun, genom att efterfråga några utredare och behandlares erfarenheter och åsikter. Studien försöker också svara på förutsättningar och möjligheter för BBIC att fungera som metodutvecklande instrument genom insatsen.

The aim of this thesis is to explore and outline the cataloguing of sound recordings at two main Swedish audiovisual archives, The National Archive of Recorded Sound and Moving Images Statens ljud- och bildarkiv, SLBA and The Grammophone Record Archive of the Swedish Radio Sveriges Radios grammofonarkiv and its data base GAMBA. As non-book, non-printed, material in many ways differs from printed material, the institutions that deal with this kind of material have often developed their own rules for the cataloguing of it. The general codes for cataloguing, AACR2 and KRS, are insufficiently suited for audiovisual material. That is the reason why the IASA Cataloguing Rules, presented in this thesis, have been created. After the presentation of the IASA rules the problems of accounting for important sections of the catalogue record are discussed such as title, statement of respeonsbility, performers, physical description and notes.

En av Sveriges attraktiva kommuner är Örebro. Örebro kommun har en befolkningstillväxt som tenderar att öka i framtiden, vilket kan komma att leda till bostadsbrist. En attraktiv kommun behöver ha en bostadsmarknad som är balanserad, för att ha en möjlighet att förse invånare med bostäder. Syftet med studien är att undersöka hur bostadsbyggandet i Örebro kommun fungerar mellan aktörer som är delaktiga i bostadsbyggandet. Vidare har det studerats hur Örebro kommun kan påverka bostadsbyggandet, samt vad som krävs för att bostäder ska expandera i inflyttningens takt. .

Bakgrund:Skogsindustrin utgör en stor del av Sveriges ekonomi. En betydande del av Sveriges skogar ägs av publika aktiebolag och den svenska staten. År 2005 infördes internationella redovisningsstandarder som innebar att de svenska skogsföretagen skulle redovisa skogstillgångar till verkligt värde istället för till historiskt anskaffningsvärde.Syfte:Syftet med den här uppsatsen är att ge en ökad förståelse av hur företag inom den svenska skogsindustrin värderar sina skogstillgångar till verkligt värde i enlighet med IAS 41. Dessutom kommer uppsatsen att undersöka hur utförliga upplysningar företagen lämnar i sina årsredovisningar om vär- dering till verkligt värde av sina skogstillgångar.Metod:Uppsatsen följer ett deduktivt tillvägagångsätt, vidare genomförs uppsatsen utifrån en kvalitativ ansats. För att samla in primärdata används öppna in- tervjuer med representanter från fyra svenska skogsbolag, samt en doku- mentundersökning av de fyra svenska skogsföretagens årsredovisningar.Slutsats:Samtliga av de intervjuade företagen tillämpar en nuvärdesberäkning för att beräkna det verkliga värdet på den växande skogen.

I takt med att samhället förändras utförs standardiseringar som krävs för att utveckla landet och upprätthålla konkurrenskraft. Redovisningsbranschen är en av många branscher som kommit att standardiseras för att möta nya krav och behov. Ett steg i och med detta är att professionen redovisningskonsult kommit att bli en befattning som utvecklats stort under de senare åren. Ett steg i utvecklingen för tjänsten var auktorisering av redovisningskonsulter samt utvecklingen av Svensk standard för redovisningstjänster, Reko, som gemensamt utfärdats av FAR och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF). Detta innebär att man som auktoriserad redovisningskonsult måste följa Reko och på så sätt försäkras uppdragsgivare om att det finns kvalitet i redovisningen.

Flexibel skolstart är ett förslag från Sveriges Kommuner och Landsting och innebär att ett barn kan börja skolan när det anses vara som mest lämpligt. Lämpligheten skall avgöras av föräldrar i samtal och samverkan med förskolepersonal och skolpersonal. Förslaget går ut på att barn börjar skolan när det är som mest lämpat, vilket kan ske när som helst under året. I förslaget finns en spann mellan barnets femte levnads år till och med dess åttonde där det finns möjlighet att välja sin skolstart utifrån individens förutsättningar och vilja. Syftet med vårt arbete var att ge en helhetsbild av det pågående förändringsarbetet för ett livslångt lärande, en flexibel skolstart - flexibel skolgång.

Denna uppsats visar, med en kvantitativ undersökningsmetod, hur försäljningen hos Telenor Sveriges butiker påverkades beroende på om butikerna var placerade i kluster eller inte, i gatuläge eller gallerior, samt med hänsyn till vilka konkurrenter som fanns i närheten. Studiens slutsats tyder överlag på att det, för försäljningen, var bäst att finnas i ett kluster, helst i kombination med en butiksplacering i en galleria..

Det finns ett stort behov av att skydda artrikedomen i de svenska skogarna. Skydd av värdefulla skogsområden innebär att betydande arealer måste undantas från skogsproduktion. Förutom formellt skydd har Sveriges riksdag genom miljökvalitetsmålet ?Levande skogar? beslutat att skogsbolag och enskilda markägare frivilligt ska avsätta 500 000 hektar produktiv skogsmark. Varaktigheten hos de frivilliga avsättningarna bedöms vara långsiktig men omprioriteringar kan påverka tidshorisonten och frågan är förhållandevis outredd.

Anton Rolandson Martin, 1729-1785, was the first travelling scientist to the Arctic area 1758. He became a discipel to Carl von Linné 1755..

Ju äldre vi blir, desto oftare konfronteras vi med döden. Någon eller några gånger under vår levnad får de flesta av oss också vara med om att beställa en begravning. Alla som har den erfarenheten vet att det finns många olika begravningsbyråer att välja på. Vilken byrå vi slutligen väljer kan bero på en mängd olika saker. Det kan vara ideologiska skäl som styr, liksom det kan vara tradition, tillgänglighet eller rekommendation från någon som tidigare haft god erfarenhet av en viss byrå.Lite förenklat uttryckt kan sägas att begravningsbranschen i Sverige är uppdelad mellan SBF (Sveriges Begravningsbyråers Förbund) och Fonus.

Det finns ett ökat hot för kränkning av den enskildes personliga integritet i dagens informationssamhälle. Både enskilda och stater kan missbruka informationen om den enskildes privata förhållanden i egna syften. Samtidigt har en myndighet behov av informationen som underlag för att utföra välfärdstjänster och ta myndighetsbeslut. För att inte känslig information ska hamna i orätta händer finns lagen som ett skydd för den enskildes personliga integritet. Uppsatsen jämför Finlands och Sveriges rättsordningar utifrån materiell och formell rättsäkerhet gällande skyddet för den personliga integriteten vid myndigheters informationsutbyte.Genom att kompararera två rättsordningar får analysen ytterligare en dimension ? vilket system ger störst effekt och hur kan det andra systemet inspireras? Slutsatsen är att beroende på hur rättsystemet utformats utifrån grundläggande värden får det varierande effekt på den enskildes integritetsskydd.

Syftet med denna uppsats är att jag skall efterforska, och redovisa de bakomliggande orsaker som kan ligga i grunden till svaret, varför Gustav II Adolf genomförde de stora förändringarna inom Sveriges krigsmakt. Författarens frågeställning inför arbetet på denna uppsatsen var som följande:Vad och vilka kan ha utgjort en bakomliggande kraft till att Gustav II Adolf genomförde så stora förändringar inom den Svenska krigsmakten?.

Sedan början av 1980-talet har el från vindenergi levererats till elnätet i Sverige, men sedan dess har vindkraften byggts ut och förbättrats tekniskt. 2013 stod vindkraften för cirka 7 % av den totala elkonsumtionen i Sverige. I takt med att intresset och behovet av förnybara energiresurser växer sig allt starkare har även forskningen kring möjligheten att utvinna energi ur vågorna tagit fart. Den första kommersiella vågkraftsparken i Sverige, Sotenäs, började installeras i början av 2014, där tekniken baserats på den forskning som bedrivits av Lysekilsprojektet sedan 2002. Potentialen för elproduktion från vågor längs Sveriges kuster beräknas vara 10 TWh per år vilket kan jämföras med Sveriges totala elproduktion på cirka 150 TWh per år.Denna rapport syftar till att visa hur vågkraftens situation idag kan jämföras med vindkraftens utveckling.

VeckoRevyn är en av Sveriges största tidningar som har förändrats genom åren. En del forskare menar att de har varit för sexiga och att de har utnämnt sig själva till unga kvinnors läromästare. Ett omslag är en tidnings ansikte utåt och ska både sälja lösnummer och berätta om innehållet. I november 2011 blev VeckoRevyn en månadstidning och genomgick en del förändringar. Hur kan VeckoRevyn uppfattas idag utifrån sina omslag? Den här uppsatsen undersöker tre omslag av "nya" VeckoRevyn ur ett feministiskt perspektiv..