Syftet med denna studie är att kartlägga hur Skånes 33 kommuner har implementerat de nationella målområdena för folkhälsa. Studien har genomförts som en enkätundersökning samt intervjuer med folkhälsosamordnare i ett urval av dessa kommuner. Resultaten i studien visar att prioriteringen av målområdena primärt ligger på strukturella faktorer. Dock är målområde 11 (Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande) det målområde som är högst prioriterat i Skåne. Kartläggningen visar att 18 av Skånes kommuner har en anställd folkhälsosamordnare. Resultatet visar att 17 av Skånes kommuner har en verksamhetsplan/folkhälsoplan, varav 14 av dessa kommuner har en anställd folkhälsosamordnare. Större delen av dessa har även implementerat de nationella målområdena för folkhälsa i kommunens folkhälsoplan.

Under de senaste åren har tillsatser i skolmåltiden debatterats väldigt mycket, då många har synpunkter angående livsmedelsval, måltidsmiljö, näringsinnehåll och tillagningsmetoder. Det är kostcheferna som ofta får stå till svars när föräldrar och media har åsikter om maten som serveras i skolan. Livsmedelsverkets Bra mat i skolan är riktlinjer och normer för hur den svenska skolmåltiden kan se ut. De tillsatser som är bedömda av Efsa och godkända av EU, är märkta på livsmedelsprodukten med ett E- nummer.Syftet med denna studie var att undersöka vad tio kostchefer i skolmåltider runt om i Sveriges kommuner har för uppfattningar och tankar om livsmedelstillsatser, samt om det förekommer ett aktivt arbete kring livsmedelstillsatser i dessa kommuner.Studien utfördes genom en kvalitativ intervjumetod för att få fram personliga erfarenheter och tankar hos kostcheferna. Intervjuerna gjordes per telefon och frågorna ställdes efter ett förskrivet frågeformulär och det fanns möjlighet att även ställa följdfrågor.I resultatet presenteras det att flera kostchefer är överens om att många tillsatser är onödiga, men vissa måste finnas.

SammanfattningBakgrund: I och med Gro Harlem Bruntlands rapport "Our common future", som skrevs i mitten av åttiotalet, fick hållbarhetsfrågan ett uppsving och trots att det nu har gått mer än 25 år är ämnet fortfarande högaktuellt. Det finns ett stort behov av att göra samhället hållbart och det är av allmänt intresse att vi åstadkommer förändringar. Här har företagen och den offentliga sektorn en viktig roll och hållbarhetsredovisningen är ett verktyg att nå detta mål.Problem: I Sveriges kommuner är det idag väldigt stor variation på hur och om man hållbarhetsredovisar. Enligt FAR, branschorganisationen för revisorer och rådgivare, är kvaliteten på rapporterna dessutom långt ifrån tillfredsställande. Att upprätta hållbarhetsredovisning är inte lätt eftersom rapporten ska sammanställa ett flertal olika dimensioner.

Studien syftar till att analysera hur tre kommuner utformar och använder sina hälsobokslut..

Denna studie handlar om kommuners anva?ndning av sociala medier i allma?nhet och Facebook i synnerhet. Fenomenet sociala medier har vuxit sig allt starkare under de senaste a?ren och nu fo?r tiden anva?nds de inte bara av privatpersoner, utan ocksa? av fo?retag, organisationer och nu a?ven myndigheter, som bo?rjat se nyttan med dem. Arbetet bygger vidare pa? en studie som har genomfo?rts av Sveriges kommuner och Landsting (SKL), som har tagit fram riktlinjer fo?r hur kommuner skall fo?rha?lla sig till medborgare na?r det ga?ller anva?ndning av sociala medier.

Fem medieföretag har granskats; Sveriges Television, TV4, Sveriges Radio, DN och Aftonbladet. 4 veckor valdes ut, jämnt fördelade över ett år för att undvika att resultatet skulle påverkas av olika idrotters tävlingssäsonger..

Syftet med uppsatsen är att studera kommunernas villkor när de lånar pengar. Vi granskar särskilt om stora kommuner lånar billigare än små kommuner. Vi vill även undersöka i vilken grad kommunerna använder sig av en finansfunktion samt hur denna skiljer sig åt mellan stora och små kommuner.Genom personliga intervjuer med samtliga medverkande kommuner har en kvalitativ studie genomförts. Utöver de personliga intervjuerna har tryckt material från kommunerna insamlats och granskats.Oss veterligen finns ingen tidigare teori inom detta område. En omfattande litteraturstudie har genomförts utan framgång.

Syftet med denna uppsats är att studera om det svenska inkomstutjämningssystemet har direkta skattehöjande effekter och om inkomstutjämningssystemet påverkar hur kommuner svarar på skattehöjningar i konkurrerande kommuner. Teorin säger att system för inkomstutjämning, baserat på skillnader i skattebas, kan påverka skattesättningen på lokal nivå. Genom ett inkomstutjämningssystem baserat på finansiell kapacitet kompenseras kommuner för den dödviktsförlust som uppstår till följd av höjda skatter. Skattebasen kommer att minska i kommuner som tar ut en högre skattesats eftersom individer och företag flyttar sin verksamhet till kommuner med lägre skattesats. Detta leder i sin tur till att bidraget från inkomstutjämningen ökar eftersom skillnaden i skattebas har ökat.

Genom en elevenkätsundersökning i årskurs fyra och fem och via intervjuer med utvalda elever och lärare, har vi försökt att ta reda på vilket ämnesinnehåll och vilken arbetsmetod som tas upp och tillämpas i undervisningen om Sveriges landskap samt vilka åsikter de har kring denna. Vi har även undersökt hur eleverna i årskurs fyra och fem önskar att få arbeta med detta ämnesinnehåll samt fått en inblick i vilken kunskap eleverna från årskurs fem har från delar av undervisningen om Sveriges landskap..

Syfte: Den geografiska aspekten hos fondsparare har inte studerats tidigare och det är därför väldigt intressant att göra en studie inom detta område. Studien görs i samarbete med en av Sveriges storbanker. Huvudsyftet med studien är att undersöka om risktagandet hos svenska fondsparande, i en av Sveriges storbanker, skiljer sig åt mellan olika län och kommuner. Jag undersöker även frågor som:·           Vilket av könen tar störst risk? ·           Tar yngre eller äldre störst risk?·           Tar äldre kvinnor större risk än äldre män?·           Beror portföljvärdet på hur stor risk placeraren tar?·           Påverkar andelsvärde av portföljens risktagande?·           Fondsparare som har sin hemvist i en storstad (Stockholm, Göteborg och Malmö) tar dessa större risker än män/kvinnor som bor utanför storstäderna?·           Skiljer sig risktagandet mellan åren 2001- 2007? Metod: Den empiriska metoden multipel linjär regression, så kallad Ordinary Least Square används i studien.

BakgrundSveriges kommuner och landsting (SKL) betonar i en debattartikel i Dagens Nyheter 2010-03-15 vikten av att rektorer ges möjlighet att lokalt avtala tjänsteformen för lärarnas anställningar. Semestertjänster möjliggör enligt Sveriges kommuner och landsting ett bättre resursutnyttjande inom skolan i jämförelse med ferietjänster, vilket skulle kunna gynna eleverna. Detta väckte en nyfikenhet hos oss och vi ställde oss frågan: Hur ser gymnasieskolans rektorer på frågan om att införa semestertjänster istället för ferietjänster för lärarna?SyfteVårt syfte med detta arbete har varit att ta reda på vad rektorer inom gymnasieskolan har för syn på lärarnas arbetstidsavtal. MetodFör att få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat fem rektorer och härigenom fått en bild av några rektorers åsikter kring semestertjänster för lärare.

Rörlighet mellan regioner har sedan länge ansetts vara en bidragande faktor till tillväxten i Sverige. På 1960- och 70-talen minskade rörligheten i Sverige. På 1980-talet ökade rörligheten i samband med den rådande högkonjunkturen. Den ökade rörlighetstrenden fortsatte en bit in på 1990-talet. Det finns delade meningar om vad det är som påverkar rörligheten mellan regioner.

Efter avregleringen år 1992 av de svenska kommunernas nämndstruktur har nya styr- och organisationsformer införts. En diskussion har förts om huruvida avregleringen skulle leda till likformning eller mångfald. Denna uppsats har som i svenska kommuner. Vid en jämförelse med en tidigare studies resultat kan vi se hur styr- och organisationsformernas popularitet och utbredning har förändrats. Detta gör vi för att pröva tesen om att det har skett en likformning av de svenska kommunerna under en längre tid.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka och presentera vilka investeringskriterier som svenska kommuner använde år 2011 vid byggnadsinvesteringar, samt i vilken utsträckning extern hjälp vid investeringsbedömning och utförande av byggnadsinvesteringar användes.Frågeställning: Vilka samband fanns mellan investeringsandel per omsättning och i hur stor utsträckning beslutade byggnadsinvesteringar blev dyrare än beräknat?Vilka skillnader fanns mellan större och mindre kommuner med hänsyn till investeringsbedömningar i byggnader?I vilken utsträckning förekom samarbete mellan kommuner gällande byggnadsinvesteringar?I hur stor utsträckning anlitades extern hjälp med projektledning och kalkylering vid byggnadsprojekt?Metod: Studien är baserad på en webbenkätundersökning med 44 deltagande kommuner och en personlig intervju. Denna undersökning analyserades och jämfördes sedan med en referensram baserad på sekundära källor.Slutsats: Större kommuner behöver förbättra sina planeringar och kontrollera sina byggnadsinvesteringar i och med att investeringarna ofta är större och fler saker kan gå fel än för mindre kommuner.Fler kommuner borde samarbeta mer vid byggnadsinvesteringar för att på det viset kunna matcha byggföretagen vid upphandling.Kommunerna bör fortsätta kontrollera den externa hjälp de använder vid byggnadsinvesteringar och göra tydliga kontrakt..

De 16 nationella miljömålen som antagits av Sveriges riksdag ska fungera som riktlinjer för det svenska miljöarbetet. Arbetet med miljömål har decentraliserats från nationell till lokal nivå, där det är kommunerna som förväntas delta i miljömålsarbetet genom att utforma lokala miljömål som är anpassade till den egna kommunens förutsättningar. Det finns inga riktlinjer för hur det lokala miljöarbetet ska se ut, lika lite som det finns några sanktioner för de kommuner som inte arbetar med miljömålsfrågor. Ambitionen är att i denna uppsats undersöka vilka effekter, för- och nackdelar som denna decentralisering av miljömålsfrågor har medfört i syfte att undersöka om decentralisering alltid leder till ett bra miljöarbete.Den teori som uppsatsen utgår från är vertikal decentralisering, där makt och ansvar förflyttas från nationell till lokal nivå. Som empiriskt underlag används styrdokument från Norrbottens fjorton kommuner och utgångspunkten är att styrdokument för lokala miljömål är en första förutsättning för möjligheten att bedriva ett ändamålsenligt miljöarbete.