Sök:

Sökresultat:

3229 Uppsatser om Sveriges hästraser - Sida 27 av 216

Flexibel skolstart

Flexibel skolstart Àr ett förslag frÄn Sveriges Kommuner och Landsting och innebÀr att ett barn kan börja skolan nÀr det anses vara som mest lÀmpligt. LÀmpligheten skall avgöras av förÀldrar i samtal och samverkan med förskolepersonal och skolpersonal. Förslaget gÄr ut pÄ att barn börjar skolan nÀr det Àr som mest lÀmpat, vilket kan ske nÀr som helst under Äret. I förslaget finns en spann mellan barnets femte levnads Är till och med dess Ättonde dÀr det finns möjlighet att vÀlja sin skolstart utifrÄn individens förutsÀttningar och vilja. Syftet med vÄrt arbete var att ge en helhetsbild av det pÄgÄende förÀndringsarbetet för ett livslÄngt lÀrande, en flexibel skolstart - flexibel skolgÄng.

Kluster utan duster : En analys av kluster och dess effekter pÄ butiksförsÀljning

Denna uppsats visar, med en kvantitativ undersökningsmetod, hur försÀljningen hos Telenor Sveriges butiker pÄverkades beroende pÄ om butikerna var placerade i kluster eller inte, i gatulÀge eller gallerior, samt med hÀnsyn till vilka konkurrenter som fanns i nÀrheten. Studiens slutsats tyder överlag pÄ att det, för försÀljningen, var bÀst att finnas i ett kluster, helst i kombination med en butiksplacering i en galleria..

Frivilliga avsÀttningars varaktighet och kvalitet hos Bergvik Skog AB mellan 2005 och 2014

Det finns ett stort behov av att skydda artrikedomen i de svenska skogarna. Skydd av vÀrdefulla skogsomrÄden innebÀr att betydande arealer mÄste undantas frÄn skogsproduktion. Förutom formellt skydd har Sveriges riksdag genom miljökvalitetsmÄlet ?Levande skogar? beslutat att skogsbolag och enskilda markÀgare frivilligt ska avsÀtta 500 000 hektar produktiv skogsmark. Varaktigheten hos de frivilliga avsÀttningarna bedöms vara lÄngsiktig men omprioriteringar kan pÄverka tidshorisonten och frÄgan Àr förhÄllandevis outredd.


UN Guiding Principles on Business and Human Rights utveckling som norm: En analys av Sveriges regering, Volvo och G?teborgs Stad

Since the 1990s, when the number of transnational companies increased, it has created challenges regarding the responsibility of human rights. As a response to these challenges the United Nations Human Rights Council (UNHRC) unanimously endorsed the new policy UN Guiding Principles on Business and Human Rights (UNGP) in 2011. UNGP does not have the status av international law, yet simply as guidelines and its implementation is based on good will and voluntary efforts. Now, 10 years later, this study aims to get understanding regarding if UNGP is considered as norm by the Swedish Government, Volvo and Gothenburg Municipality. The material of the study consists of sustainability reports, annual reports and governmental documents with focus on human rights in relation to business published between the year of 2011, when UNGP was endorsed, until 2020.

Kyrkans BegravningsbyrÄ i VÀstanfors-VÀstervÄla : Sveriges första församlingsdrivna begravningsbyrÄ

Ju Àldre vi blir, desto oftare konfronteras vi med döden. NÄgon eller nÄgra gÄnger under vÄr levnad fÄr de flesta av oss ocksÄ vara med om att bestÀlla en begravning. Alla som har den erfarenheten vet att det finns mÄnga olika begravningsbyrÄer att vÀlja pÄ. Vilken byrÄ vi slutligen vÀljer kan bero pÄ en mÀngd olika saker. Det kan vara ideologiska skÀl som styr, liksom det kan vara tradition, tillgÀnglighet eller rekommendation frÄn nÄgon som tidigare haft god erfarenhet av en viss byrÄ.Lite förenklat uttryckt kan sÀgas att begravningsbranschen i Sverige Àr uppdelad mellan SBF (Sveriges BegravningsbyrÄers Förbund) och Fonus.

Integritetsskyddet vid myndigheters samerkan : En komparativ studie av Sveriges och Finlands rÀttsordningar gÀllande informationsutbyte mellan myndigheter

Det finns ett ökat hot för krÀnkning av den enskildes personliga integritet i dagens informationssamhÀlle. BÄde enskilda och stater kan missbruka informationen om den enskildes privata förhÄllanden i egna syften. Samtidigt har en myndighet behov av informationen som underlag för att utföra vÀlfÀrdstjÀnster och ta myndighetsbeslut. För att inte kÀnslig information ska hamna i orÀtta hÀnder finns lagen som ett skydd för den enskildes personliga integritet. Uppsatsen jÀmför Finlands och Sveriges rÀttsordningar utifrÄn materiell och formell rÀttsÀkerhet gÀllande skyddet för den personliga integriteten vid myndigheters informationsutbyte.Genom att kompararera tvÄ rÀttsordningar fÄr analysen ytterligare en dimension ? vilket system ger störst effekt och hur kan det andra systemet inspireras? Slutsatsen Àr att beroende pÄ hur rÀttsystemet utformats utifrÄn grundlÀggande vÀrden fÄr det varierande effekt pÄ den enskildes integritetsskydd.

Gustav II Adolf : bakomliggande orsaker till omorganisationen av krigsmakten

Syftet med denna uppsats Àr att jag skall efterforska, och redovisa de bakomliggande orsaker som kan ligga i grunden till svaret, varför Gustav II Adolf genomförde de stora förÀndringarna inom Sveriges krigsmakt. Författarens frÄgestÀllning inför arbetet pÄ denna uppsatsen var som följande:Vad och vilka kan ha utgjort en bakomliggande kraft till att Gustav II Adolf genomförde sÄ stora förÀndringar inom den Svenska krigsmakten?.

VÄgkraftens framtid i Sverige: en jÀmförelse mellan vindkraftens utveckling och vÄgenergins situation idag

Sedan början av 1980-talet har el frÄn vindenergi levererats till elnÀtet i Sverige, men sedan dess har vindkraften byggts ut och förbÀttrats tekniskt. 2013 stod vindkraften för cirka 7 % av den totala elkonsumtionen i Sverige. I takt med att intresset och behovet av förnybara energiresurser vÀxer sig allt starkare har Àven forskningen kring möjligheten att utvinna energi ur vÄgorna tagit fart. Den första kommersiella vÄgkraftsparken i Sverige, SotenÀs, började installeras i början av 2014, dÀr tekniken baserats pÄ den forskning som bedrivits av Lysekilsprojektet sedan 2002. Potentialen för elproduktion frÄn vÄgor lÀngs Sveriges kuster berÀknas vara 10 TWh per Är vilket kan jÀmföras med Sveriges totala elproduktion pÄ cirka 150 TWh per Är.Denna rapport syftar till att visa hur vÄgkraftens situation idag kan jÀmföras med vindkraftens utveckling.

Hur uppfattas "nya" VeckoRevyns omslag?: En semiotisk och retorisk analys ur ett feministiskt perspektiv

VeckoRevyn Àr en av Sveriges största tidningar som har förÀndrats genom Ären. En del forskare menar att de har varit för sexiga och att de har utnÀmnt sig sjÀlva till unga kvinnors lÀromÀstare. Ett omslag Àr en tidnings ansikte utÄt och ska bÄde sÀlja lösnummer och berÀtta om innehÄllet. I november 2011 blev VeckoRevyn en mÄnadstidning och genomgick en del förÀndringar. Hur kan VeckoRevyn uppfattas idag utifrÄn sina omslag? Den hÀr uppsatsen undersöker tre omslag av "nya" VeckoRevyn ur ett feministiskt perspektiv..

Konsekvenser till följd av avskaffandet av revisionsplikten

Bakgrund och problem: I november 2010 trÀdde en förÀndring i Sveriges lag i kraftvilket som innebÀr ett avskaffande av revisionsplikten för smÄ aktiebolag i Sverige. EUhar genom pÄtryckningar pÄ sina medlemslÀnder föresprÄkat regelförenklingar förföretagen. Syftet med regelförenklingarna var att skapa en mer konkurrenskraftigmarknad genom minskade administrativa kostnader. Sveriges regering beslutade 2006 atten utredning i fallet skulle genomföras vilket fick namnet SOU 2008:32. UtredningensmÄl var att ta reda pÄ om det skulle gynna smÄbolagen i Sverige om de inte lÀngre varenligt lag tvungna att upprÀtta ett reviderat bokslut.

En vĂ€xande stad : En studie om bostadsbyggandet i Örebro kommun

En av Sveriges attraktiva kommuner Ă€r Örebro. Örebro kommun har en befolkningstillvĂ€xt som tenderar att öka i framtiden, vilket kan komma att leda till bostadsbrist. En attraktiv kommun behöver ha en bostadsmarknad som Ă€r balanserad, för att ha en möjlighet att förse invĂ„nare med bostĂ€der. Syftet med studien Ă€r att undersöka hur bostadsbyggandet i Örebro kommun fungerar mellan aktörer som Ă€r delaktiga i bostadsbyggandet. Vidare har det studerats hur Örebro kommun kan pĂ„verka bostadsbyggandet, samt vad som krĂ€vs för att bostĂ€der ska expandera i inflyttningens takt. .

Samisk kost och hÀlsa, mat hos ursprungsfolk : - en litteraturstudie.

Mellan Är 1984-2000 ökade andelen aktieÀgare bland Sveriges befolkning markant, frÄn 29 till 80 %, för att mellan Är 2000 och 2008 ligga stabilt runt 80 %. DÄ allt fler fÄr sin inkomst frÄn kapital och inte endast frÄn arbete borde detta leda till nya normativa förestÀllningar kring vÀlfÀrdsstatens utformning och finansiering. Studien jÀmför kvantitativa studier kring utbredningen av aktieÀgandet och attityder till vÀlfÀrdsstatens institutioner och premisser mellan Ären 1984-2008. Med aktieÀgande avses en inkluderande definition av bÄde direkt Àgande av enskilda aktieposter samt innehav av fondandelar, sÄsom pensionsfonder. Studiens primÀra hypotes Àr att ökat aktieÀgande leder till mer negativa attityder till vÀlfÀrdsstaten.

Kommunal Redovisning av Pensioner : En studie av blandmodellens följder.".......Det som göms i snö kommer upp i tö......."

Balanskravet infördes i Sveriges kommuner 1 januari 2000. Detta innebar att intÀkterna skall tÀcka kostnaderna. Sveriges kommuner hade en ekonomisk kris under 90-talet och för att balanskravet skulle kunna följas infördes blandmodellen. Detta innebar att pensioner som Àr intjÀnade fram till 1998 har lyfts ur balansrÀkningen och redovisas som en not, en ansvarsförbindelse. Eftersom inte samtliga pensionsskulder redovisas, ger blandmodellen en förskönad bild av verkligheten.

KapitaltÀckning hos Sveriges systemviktiga banker ?En studie om hur bankerna uppfyller de nya kapitaltÀckningskraven

Bakgrund och problemstÀllning: Regelverket Basel skall minska risker, öka stabilitet ochsÀkerstÀlla att banker och finansiella institut kan hantera en eventuell finansiell kris. I januari2013 kommer den senaste uppdateringen av regelverket implementeras, Basel III. RegelverketinnebÀr bland annat att kvaliteten pÄ bankernas kapital skall stÀrkas. I Sverige harFinansinspektionen, Riskbanken och Finansdepartementet lagt förslag om att höjakapitalkravet för de svenska systemviktiga bankerna, vilket i sÄ fall kommer införas i tvÄ steg,Är 2013 och 2015.BerÀkning av kapitalkrav kan göras genom en schablonmetod eller genom en internriskklassificeringsmetod. Metoderna skiljer sig Ät avseende utfall pÄ kapitaltÀckning, kostnadför implementering och tillstÄnd för anvÀndande.

<- FöregÄende sida 27 NÀsta sida ->