Sökresultat:
8018 Uppsatser om Sveriges framtida landsbygd - Sida 61 av 535
Engagemang i studentföreningar : förbättrade framtida anställningsmöjligheter?
Syfte: Syftet med vår uppsats är att utreda om det kontaktnätverk som knyts genom frivilligt engagemang under studietiden vid Uppsala universitet förbättrar anställningsmöjligheterna efter studierna, jämfört med kontaktnätverk som skapas utan frivilligt engagemang.Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ ansats där vi över telefon, i samspråk med respondenterna, har fyllt i en elektronisk enkät och sedan utfört en jämförande analys mellan två urvalsgrupper. Urvalsgrupperna har bestått av personer som varit tidigare förtroendevalda vid någon studentförening i Uppsala samt personer som inte varit frivilligt engagerade men som har examinerats från Uppsala universitet.Slutsatser: Utifrån våra avgränsningar indikerar resultatet från vårt urval att ett frivilligt engagemang förbättrar framtida anställningsmöjligheter via kontakter. Vårt resultat indikerar på att personer som varit frivilligt engagerade i högre utsträckning både erhåller information om arbetstillfällen och hjälp till första arbetet efter examen av kontakter. Majoriteten av dessa kontakter har de frivilligt engagerade träffat just genom sitt engagemang. .
Global uppvärmning och ekonomisk tillväxt - en simulering av Sveriges BNP-utveckling 2005-2050
Föreliggande uppsats studerar sambandet mellan ekonomisk tillväxt och koldioxidutsläpp med global uppvärmning som följd. Med hjälp av en utveckling av ?den gröna Solow-modellen? görs en simulering av Sveriges BNP-utveckling från 2005 till 2050 där en variabel för mängden koldioxid förs in. Syftet är att visa på hur koldioxidutsläpp påverkar tillväxten negativt genom att deprecieringen av realkapitalet ökar. Deprecieringen ökar på grund av ökad förslitning som naturkatastrofer, översvämningar och jorderosion medför.
Korrelat till våld : Samband mellan våldskriminalitet och variablerna alkohol- och drogbruk, anknytning, impulsivitet och socialt nätverk i två grupper våldsdömda
Att finna korrelat till våld har länge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida våldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nät korrelerar med tidigare registrerad våldskriminalitet hos två grupper: personer inom kriminalvårdens frivård respektive rättspsykiatrins öppenvård. Signifikanta korrelationer återfanns mellan den tidigare våldsbrottsligheten och två av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nät. Inga signifikanta korrelationer återfanns mellan våldskriminalitet och substansbruk. De båda grupperna skilde sig åt i fråga om hur korrelationerna fördelade sig, såtillvida att för frivårdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nät med våldskriminaliteten.
Faller du så tar vi emot dig : trygghet, tillit och kommunikation i gruppundervisning med fokus på kroppen som verktyg
Syftet med föreliggande studie var att försöka reda i litteraturen kring två välkända begrepp inom Affective Forecasting nämligen Impact Bias, som innebär att människor har en tendens att överskatta i vilken utsträckning de kommer att uppleva en viss känsla i en framtida situation än vad som senare visar sig vara fallet, och Empathy Gaps, som innebär att människor har en tendens att underskatta i vilken grad känslotillstånd kommer att påverka deras preferenser i en framtida situation samt pröva dessa begrepp i en och samma enkätundersökning. Etthundra sextiotvå studenter, slumpvist uppdelade i två grupper, Känslogrupp och Preferensgrupp, deltog frivilligt i undersökningen. Enkätundersökningen var en mixad design med grupp (känsla kontra preferens) som mellangruppsfaktor och förtest kontra eftertest som inomgruppsfaktor. I studien visade samtliga gruppers resultat i linje med Impact Bias teorin, dvs. att deltagarna i både Känslogrupp och Preferensgrupp skattade lägre i eftertest (actual) än pretest (forecasting).
Elektronisk identifiering vid 24-timmarsmyndighet - en fallstudie i Karlskrona kommun
Användningen av Internet och antalet nya tjänster ökar mer och mer. Internet är
ett öppet system och för att Internet i högre utsträckning skall kunna användas
även vid hantering av känslig information krävs bättre säkerhet.
Syftet med denna rapport är att utifrån Karlskrona kommuns säkerhetspolicy samt
medborgarnas åsikter om säkerhet, undersöka vilken eller vilka
säkerhetslösningar som lämpar sig bäst vid den planerade 24-timmarsmyndigheten.
I denna rapport undersöks vilken eller vilka av de alternativa
medborgarcertifikat som myndigheter får använda sig av. Målet är att komma fram
till en möjlig lösning för elektronisk identifiering inom den framtida,
24-timmarsmyndigheten inom Karlskrona kommun.
För att genomföra denna utredning har vi använt oss av intervjuer, enkäter och
litteraturstudier. Rapporten innehåller även bakgrundsfakta för att få en ökad
förståelsen av innehållet.
Dialog i samförstånd : Från istappar till samarbete; faktorer som påverkat dialogen mellan Arlanda och kranskommunerna
Arlanda är Sveriges största internationella flygplats och har en stor betydelse när det kommer till jobb, näringsliv, kunskap, turism, kultur och därmed hela Sveriges välfärd. Flygplatsen ligger i Sigtuna kommun och runt omkring Arlanda ligger ytterligare tre kommuner; Vallentuna, Knivsta och Upplands Väsby. Alla dessa arbetar aktivt med åtgärder för en hållbar utveckling av sina organisationer.Kommunerna och Arlanda har tre huvudsakliga gemensamma intressen som samverkar och är beroende av varandra. För att tillsammans organisera, strukturera och försöka hitta gemensamma hållbara lösningar på de problem och möjligheter som uppstår runt intressena har kommunerna och Arlanda en väl utvecklad dialog.Dialogen idag beskrivs som god och samtalsklimatet positivt. Kommunerna är delaktiga i Arlandas utveckling och samarbete sker i flera forum. För drygt tio år sedan var bilden en annan. Samtalsklimatet uppfattades som kyligt, verksamheten var sluten och det togs ingen hänsyn till vilken påverkan man hade på omgivningen.Litteratur som rör dialog mellan en organisation och dess intressenter poängterar ofta vikten av att man förstår varandra och delar uppfattning om vad organisationens ansvar består i om relationen ska vara värdefull. För att få en större kunskap om hur det samförståndet ser ut i Arlandas fall har en rad intervjuer med representanter från de olika kommunerna samt Arlanda genomförts.
Att arbeta i skuggan av en förändring : verkstadsanställdas upplevelser av arbetssituation och organisationsutveckling
Undersökningen i detta arbete utfördes bland 69 anställda på ett företag som berörs av ett skiftformsbyte. Syftet var att undersöka hur de anställda upplever sin aktuella arbetssituation, hur de förhåller sig till det pågående förändringsarbetet samt hur de ser på sin framtida arbetssituation.Två olika metoder användes, en enkätundersökning samt djupintervjuer. Frågeformuläret besvarades av 69 personer och nio djupintervjuer utfördes.De anställda kände en trygghet i sin anställning och faktorer som lön, arbetskamrater, arbetsmiljö, relationer till ledning, upplevdes som positivt överlag. De negativa aspekterna fanns i en ökad arbetspress med minskade resurser och kontroll över arbetet. Förändringsarbetet gav positiva men till en stor del negativa reaktioner i form av motstånd, där bland annat känslor av oro och ovisshet manifesterades.
Upplevelsen av gymnasievalet, elever i grundskolan ser tillbaka på sitt gymnasieval
Syftet med examensarbetet var att ta reda på hur elever i årskurs nio upplevde sitt val till gymnasiet. Med detta avsågs de uppfattningar som ungdomarna i årskurs nio hade om sitt genomförda gymnasieval i ett backspegelperspektiv. Undersökningen gjordes ur ett elevperspektiv där avsikten primärt inte var att undersöka vad eleverna hade valt för program till gymnasiet eller varför de valt detsamma. Uppsatsen bygger på åtta kvalitativa intervjuer med elever från två skolor, en på landsbygd och en i centralort. Bland de mönster som framkom i undersökningens resultat var att eleverna var nöjda med sitt val till gymnasiet.
Betalningssätt inom e-Handel - Att hantera historiska data för ett framtidsscenario
Ett ökat användande av den elektroniska handeln under 2000-talet har lett till en ny handelsvärld, därbland annat risk och osäkerhet är faktorer som dominerar hos den ?osäkra? kunden vid ett köp. Deelektroniska handelsföretagen arbetar hårt för en förbättring inom dessa områden, alla kunder skallkänna sig säkra att handla över internet. Därför är studiens syfte att visa hur risker kan hanteras i ettframtida scenario för betalningssätten inom den elektroniska handeln. Det har gjorts tvåundersökningar, en enkätundersökning där det mäts kundernas perspektiv på den elektroniska handelnoch betalningssätt.
Tre kommuner ur ett framtidsperspektiv : Scenarioframställning ? ett innovativt verktyg
Sveriges kommuner står inför ett omfattande generationsskifte där viktig kompetens kommer att försvinna. De behöver verktyg för att lyckas med kompetensöverföring men de behöver också jobba på sin image för att de ska kunna locka till sig nya och kompetenta medarbetare.Ett EU-finansierat projekt kallat Kompetensbron har startats som ett samarbete mellan nio kommuner. Projektet kommer att sträcka sig till 2011 och syftar till att underlätta det generationsskifte som vänta. Håbo kommun är den drivande kommunen och likväl vår uppdragsgivare.Syftet med examensarbetet är att kommunerna i projektet Kompetensbron ska få mer material att arbeta med men framförallt att de ska få ett nytt, innovativt verktyg för framtidsplanering och se hur framtiden kan komma att se ut.Frågeställningar som styrt studien är: Vad har kommunernas unga medarbetare för syn på sin arbetsgivare? Vad anser de utmärker en attraktiv arbetsgivare? Vad har de unga medarbetarna för syn på kompetens?Rapporten präglas av en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts med unga medarbetare i Håbo kommun, Enköping kommun samt Upplands Väsby kommun.
Faktorer som påverkar privata skogsägares val av samarbetspartner : en marknadsundersökning av VIDA:s kärnvärden
I Sverige är omkring hälften av den produktiva skogsmarken privatägd. VIDA, som är Sveriges största privatägda sågverkskoncern, anskaffar främst sina råvaror genom köp från privata skogsägare i södra Sverige. För att bli en attraktiv virkesköpande organisation har VIDA utvecklat kärnvärden. Eftersom det finns få studier som undersöker vad privata skogsägare efterfrågar hos virkesköpande organisationer var syftet med denna studie att undersöka om VIDA:s kärnvärden är viktiga för skogsägarna när de väljer samarbetspartner och om skogsägarna uppfattar VIDA så som VIDA önskar uppfattas. I studiens syfte ingick även att utföra en SWOT-analys och att undersöka om det finns skillnader i uppfattningen av VIDA mellan nuvarande och äldre leverantörer samt mellan VIDA:s olika regioner.
Studien baserades på en enkätundersökning där 1 500 enkäter skickades ut till VIDA:s leverantörer.
Apoteksmarknaden i Sverige : En studie av möjliga konsekvenser för konsumenten utifrån möjliga omregleringar av detaljhandeln med receptfria läkemedel.
Apotekets detaljhandelsmonopol i Sverige är i gungning och socialdepartementet har tillsatt en utredning om en möjlig omreglering av detaljhandeln med läkemedel i Sverige. Motivet för att konkurrensutsätta marknaden är framförallt att öka nyttan för konsumenten. Men vem är denna konsument och vad är det för nytta som vi talar om? Företag på marknaden har ett vinstintresse i att påverka utformningen av en framtida reglering så att den passar deras syfte och mål. I och med att konsumentnytta ska vara i fokus för en framtida omreglering, är det ett retoriskt effektivt grepp i debatten att framhäva hur företags förslag kan skapa nytta för denna konsument.
Revisionsbranschens framtid : En studie om revisionsbranschens uppfattningarom en möjlig höjning av gränsvärden och vad det innebär för deras framtida utveckling och tjänsteutbud
Bakgrund och problem: Revisionsbranschen är under ständig förändring. Flera historiska händelser och politisk beslut har påverkat branschens utveckling. Under 2008 presenterades Statens offentliga utredning 2008:32 ett förslag på förändring av bland annat gränsvärdena för den lagstadgade revisionen. Nya gränsvärden kom sedermera att från 2010 undanta företag som tidigare har omfattats av den lagstadgade revisionen. Syftet med förändringen är att öka svenska företags konkurrenskraft och administrativa börda.
Generationsväxling och kompetens. : En kvalitativ studie av 80-90-100 modellen i en offentlig verksamhet.
Denna kandidatuppsats handlar om generationsväxling i en offentlig organisation. Organisationen använder sig av bl.a. 80-90-100 modellen som en åtgärd för att hantera den stora stundande generationsväxlingen som de står inför. Uppsatsens syfte är, att med hjälp av främst medarbetares erfarenheter utvärdera hur 80-90-100 modellen genom arbetstidsminskning uppnått sina mål enligt Ljungby kommuns pensionspolicy, dvs. hur denna modell bidragit till att: öka förutsättningarna för äldre anställda att arbeta till 65 års ålderunderlätta generationsväxlingtrygga framtida rekryteringsäkra kunskapsöverföring i organisationen Uppsatsen är en utvärdering med avsikten att redogöra för hur modellen ser ut idag och hur den kan förbättras.Min forskningsstrategi har en fenomenologisk infallsvinkel, därmed har jag använt mig av ett induktivt tänk. Undersökningen är avgränsad till barn- och utbildningsförvaltningen i Ljungby kommun.
Utvecklingspotential av LEAN-flöde: en studie vid Hägglunds
Drives AB
Denna rapport är resultatet av ett examensarbete utfört vid Luleå Tekniska Universitet på uppdrag av Hägglunds Drives AB i Mellansel. Hägglunds Drives AB är tillverkare av kompletta hydrostatiska transmissioner för industriella driftapplikationer. Företaget har arbetat med att skapa produktionsflöden enligt principerna för Lean Production sedan 2006. Uppgiften för examensarbetet består av att utföra en värdeflödesanalys och målet är att finna ekonomiska, tidsmässiga och arbetsmiljömässiga förbättringar inom: ? Flödet ? Kapitalbindning ? Förenklad planering ? Minskat slöseri ? Sänkta lagernivåer De flöden som ingått i analysen är cylinderblocksflödet och kamringsflödet.