Konsumtion av etiska livsmedel tycks ha fått ett rejält uppsving under senare år och många sträcker sig så långt att de talar om en ny grön våg. Det konsumeras allt mer ekologiska, Fairtrademärkta, KRAV-märkta och närproducerade livsmedel. Men vad är skälet till att vissa konsumenter väljer att i princip uteslutande handla etiska matvaror medan andra är till synes likgiltiga, och kan det ha ett samband med hur hög grad av oro konsumenter hyser inför framtida konsekvenser av sitt köpbeteende?Vi har studerat hur studenters uppfattning av risk kan kopplas till deras köpbeteende i samband med etiska matvaror. Vår huvudfråga lyder ?Konsumenter som väljer etiska varor är mer oroliga för framtida konsekvenser av att inte förändra sin konsumtion än icke-etiska konsumenter.? Vi ville se om oro för framtida konsekvenser, i stil med miljöförstöring och hälsoproblem, kan kopplas till en ökad konsumtion av etiska produkter i syfte att ge en ny infallsvinkel till marknadsföring av dessa produkter.Vår studie tar stöd i en generell modell över risk kopplat till konsumentbeteende, framtagen av Åsa Boholm, vilken vi sedan har tillämpat på just konsumtion av etiska livsmedel.

Sedan lång tid tillbaka har mycket diskussioner och debatter framförts kring det starka sambandet mellan redovisning och beskattning och det råder frågor kring om sambandet skall finnas kvar i Sverige eller inte. Det finns mycket fördelar med en frikoppling, men även nackdelar som kan sätta Sveriges redovisningstradition i en förändring.Syftet med uppsatsen är att framföra de olika förändringar Sveriges redovisningstradition skulle kunna utsättas för i samband med en frikoppling och även lista de olika för- och nackdelar med sambandet utefter revisorer och Skatteverket. För att uppfylla syftet har en empirisk undersökning med tre kunniga respondenter utförts. Meningen är att ta reda på hur frikopplingen skulle kunna förändra arbetssättet hos de utvalda respondenterna.Undersökningen som genomförts har visat att det råder mycket separata åsikter och diskussioner kring förslaget om en frikoppling. Det har visat sig att det skulle uppstå fler nackdelar än fördelar för både revisorer och Skatteverket i början av en frikoppling.

I slutet av 1800-talet inträffade en tätortstillväxt, vilket bidrog till ökade krav på en bra kommunikation mellan stad och landsbygd. I de städer som låg i närheten av ett vattendrag uppstod det färjtrafik och därefter byggdes en bro. Jag har undersökt Bergnäsets utveckling, vilket är ett samhälle beläget ca 1 km från staden Luleå, med Lule älv som avskiljande vattendrag. Det var i slutet av 1800-talet som Bergnäset började befolkas i samband med färjtrafiken in till staden. Detta ledde till att näringsidkare och invånare började bosätta sig vid denna del av samhället.

Bakgrund: Då sjuknärvaro kan ge konsekvenser för framtida ohälsa och sjukfrånvaro är det ett viktigt område att undersöka. Syfte: Att klarlägga vilka faktorer som var avgörande för val av sjuknärvaro vid ett av Försäkringskassans lokala- och nationella försäkringscenter, samt att belysa frekvens och jämföra orsak till val av sjuknärvaro mellan de två kontoren. Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ enkätundersökning. Urvalskriteriet var en anställningstid på minst 12 månader. Detta resulterade i 176 respondenter varav 116 stycken svarade.

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av en binär modell klargöra vad det är som styr att en del svenskar väljer att köpa grön energi, genom att ta reda på vilka faktorer som påverkar sannolikheten att en genomsnittlig individ väljer att köpa ?grön el?. Samt att se hur framtidens intresse är för grön el. Ett delsyfte med uppsatsen är att göra en jämförelse mellan Sundquists doktorsavhandling från 2002 och Temo ABs undersökning från 1998 för att se om kunskapen och attityderna kring grön el har förändrats. Temos studie var en klartläggning av svenskarnas kunskaper om beteende och attityder kring grön el, studien gjordes för Sveriges elleverantörer.

Syftet med denna uppsats är att genom födelseböcker samt folklivsuppteckningar undersöka hur både gifta och ogifta kvinnors liv tedde sig efter förlossningar, i stad och på landsbygd under 1800-talet.        Det som undersöks är hur många utomäktenskapliga barn som föddes i Örkelljunga och Vittsjö under perioderna 1855-1860 och 1865-1870 samt om antalet utomäktenskapliga barn ökade efter lagändringen 1864, då det inte längre var straffbart att föda barn utom äktenskapet. Dessutom undersöks hur allmänheten uppfattade kyrkotagningen för både ogifta och gifta mödrar i Örkelljunga, Vittsjö, Helsingborg samt Malmö. Jag har valt att arbeta utifrån hypotesen att kyrkotagningen var mindre viktig eller utdöd i städerna men mer levande på landsbygden.        Källmaterialet har bestått av material från Lunds universitets kyrkohistoriska arkiv (LUKA), samt födelseböcker. Metoden jag har använt mig av har först och främst gått ut på att räkna igenom födelseböckerna för att få reda på den totala summan födda barn samt hur många av dessa som klassificerades som oäkta. Denna undersökning visade bland annat att kyrkan noggrant bokfört vilka som fötts oäkta.

Aktuella trender kring stadsodling, ekologism, antikommersialism och självhushållning visar tecken på att en ny grön våg är på ingång. Hos de nya livsstilsidealen finns en vurm för landsbygden. Ett växande antal personer väljer idag, tillskillnad från normen, att flytta ut från städerna för att praktisera självhushållning på landsbygden. Denna uppsats undersöker hur dessa gröna utflyttare motiverar och ger mening till sitt val av livsstil. Det är en kvalitativ studie baserat på material från fyra semistrukturerade intervjuer med relativt nyligen utflyttade par.

Sveriges redovisningstradition är i förändring. Den 19 juni 2012 publicerades K3 och från och med 1 januari 2014 har alla mindre företag i Sverige, enligt ÅRL:s definition, haft möjligheten att välja mellan det nya huvudregelverket, eller förenklingsregelverket K2. Tidigare forskning inom ämnet val av redovisningsmetod har identifierat faktorer som påverkar beslutet, men enligt oss förbisett hur själva beslutsprocessen gått till..

Varje år bildas upp emot 90 tropiska cykloner över de tropiska världshaven (Emanuel, 2013). Flera av dessa når landområden och kan orsaka förödande skador vilket gör cyklonerna till ett av världens mest fruktade väderfenomen. För att skydda oss - både direkt genom varning och evakuering, och förebyggande genom exempelvis ändrade byggnormer i drabbade områden - krävs mer kunskap om hur, vart och när cyklonerna bildas. Bildningsprocessen av dessa stormar kräver att vissa faktorer uppfylls, exempelvis vattentemperatur över ca 26 °C, låg vindskjuvning och utlösande processer. Det är ett faktum att klimatet förändras och att jordens medeltemperatur ökar.

Rydsgård är ett stationssamhälle som ligger i Skurups kommun ungefär mitt emellan Malmö och Ystad. Orten omges av ett böljande jordbrukslandskap och ligger ca 8-9 km norr om den skånska sydkusten. Rydsgård, som har anor från slutet av 1800-talet, har idag ca 1250 invånare och innehåller bebyggelse från olika tidsepoker, en del verksamheter och viss service. Pågatågen trafikerar Rydsgård gelbundet på sträckan Malmö-Ystad från tidig morgon till sen kväll. Tidigare har intresset för att bosätta sig i Rydsgård varit ytterst begränsat, men allt eftersom efterfrågan på bostäder i Malmö- och Öresundsregionen ökat så har de omgivande kommunerna blivit attraktiva för boende. Det har medfört att det hänt en del i Rydsgård på sistone; det finns inte längre några tomma hus och priserna har så smått börjat stiga, det har gjorts satsningar från kommunens sida på upprustning av det centrala ?torget? och orten har fått en helt ny stationsutformning.

Examensarbetet behandlar det s.k. Kingområdet i södra Helsingborg. Planområdet benämns som King i arbetet, har en storlek av ca 45 hektar och ett avstånd till innerstaden på ca i kilometer. Området består idag främst av bangård och verksamheter av olika karaktär. Under en kommande 20-årsperiod kan stora förändringar förväntas ske i dessa delar av staden och det är i denna utveckling som arbetet tagit sin utgångspunkt.

Syfte:. Uppsatsens syfte är att utreda vad som har gjort företaget Medscand Medical framgångsrikt och med denna kunskap som grund utveckla lämplig framtida strategi för företaget. Fokus i strategiformuleringen rör hur företaget skall attrahera, stimulera och utveckla innovationer. Metod: En kvalitativ metod har använts där primärdata i from av intervjuer är den mest betydande informationskällan. Slutsatser: Denna uppsats har med vald teori och empiri analyserat Medscand Medicals framgångsfaktorer och utifrån dessa utvecklat lämplig framtida strategi för företaget.

Dagens samhälle står inför en stor utmaning med den snabbt ökande fordonsanvändningen, vilket bidrar till klimatbelastning samt skapar ett beroende av fossila bränslen. Ett alternativ för att minska problemet är att öka användningen av elbilar. Sveriges regering har satt upp målet att fram till år 2030 ska statens fordonsflotta vara oberoende av fossila bränslen. För att uppnå detta mål kommer stora insatser och ett engagemang att krävas. Syftet med studien är att undersöka hur Sveriges elbilsmarknad ser ut genom att studera kommersialiseringsprocessen, implementeringen samt kundpreferenserna för elbilar.

I uppsatsen behandlas frågeställningarna: Går det finna ett gemensamt sound hos musiken som spelas i P3? Och hur ser P3:s tablå ut under en vecka? Dessa frågeställningar undersöks för att ge en bild av den musik som spelas i P3 som är Sveriges Radios ungdomskanal. Frågorna undersöks genom att utgå från tidigare forskning i ämnet, information från P3:s hemsida samt genom djupgående analyser av sju låtar från de artister som spelades mest under vecka 46 år 2010. Analyserna utformas utifrån Gunnar Ternhags gehörsbaserade analysmetod. Även Lars Lilliestams gehörsbaserade analysmetoder av rock och blues används.Analyserna presenteras först låt för låt och sedan sammanfattas likheter och skillnader hos musiken som spelas.

Bakgrund till uppsatsen: I Sverige råder det en löneskillnad mellan könen för lika ellerlikvärdigt arbete varför kvinnor och män har olika förutsättningar och möjligheter i såväl arbets- som privatliv.Syfte: Syftet är att undersöka hur några tjänstemän inom ett antal strategiskt valda organisationer ser på jämställdhet i arbetslivet, samt vilken syn de har på vad som orsakar ojämställda löner. Ettytterligare syfte är att undersöka dessa tjänstemäns syn på hur jämställda löner kan uppnås och var ansvaret för att lönerna blirjämställda finns. Slutligen att undersöka tjänstemännens uppfattning om vilka argument det kan finnas för ojämställda löner.Frågeställningar: -Vilken uppfattning har dessa tjänstemän om betydelsen avjämställdhet i arbetslivet?-Vilken är tjänstemännens syn på orsakerna till varför lönerna är ojämställda?-Vad upplever tjänstemännen behöver göras för att uppnå jämställda löner?-Vad/vem uppfattar tjänstemännen bär ansvaret för att uppnå jämställda löner?-Vilken uppfattning har tjänstemännen om vilka argument det kan finnas för ojämställda löner?Metod: Till insamlingen av data har vi använt oss av en kvalitativ metodbestående av sex intervjuer. Respondenterna representerar Sveriges industriarbetarförbund, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Näringsliv,Landsorganisationen och Jämställdhetsombudsmannen.Huvudresultat: Att lönerna i Sverige är ojämställda beror på flera faktorerdäribland familjebildning, könssegregerad arbetsmarknad, genusorättvisor, tradition och diskriminering.