Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Samhällsbyggnadssektorn i Sverige är stor, nästan tio procent av den svenska arbetsmarknaden räknas in där och den svarar för mellan tio och femton procent av Sveriges BNP. När en så pass stor del av Sveriges BNP vilar inom samhällsbyggnadssektorn så krävs det att den fungerar felfritt. Allt för ofta överskrids kostnad och tid i de projekt som genomförs, och kvalitetsmål uppnås inte i tillräcklig grad. Sektorn jämförs ofta med tillverkningsindustrin som har bättre produktivitets- och teknikutveckling. Under de senaste åren har därför industrialisering av byggbranschen blivit ett hett begrepp.

Många hus från miljonprogrammet är idag i behov av flera större renoveringsåtgärder. Husen från miljonprogrammet har betydligt högre energiförbrukning än vad dagens byggkrav tillåter, och med nya mål från bland annat EU och Sveriges regering som snart träder i kraft, är det viktigt att något görs åt dessa energislukande byggnader. Syftet med rapporten är att jämföra ett renoveringsalternativ med ett nybyggnationsalternativ ur en ekonomisk- samt ur en energisynpunkt. Målet är att föreslå det mest lönsamma alternativet. För att nå målet kommer program som Revit Architecture, IDA ICE och BidCon användas samt litteraturstudier.

Vi avser att i denna uppsats jämföra Sveriges system för kommunal revision med det motsvarande i Danmark avseende vad som granskas, vem som granskar, målgrupp samt ansvarsprövning. Vidare har vi som målsättning att diskutera eventuella förbättringar av dagens svenska system med utgångspunkt av vad som framkommit i studien.Vi har studerat vårt problemområde genom en kvalitativ undersökning baserad på en jämförande studie mellan två kommuner. Vi utgår från att undersöka teorin och hur regelverket fungerar för att sedan jämföra detta med en empirisk undersökning byggd på intervjuer. En förtroendevald kan idag ha ett flertal roller och detta är något som bör förändras, då en oberoende position borde stärka tillförlitligheten i revisionen. Vi fann dock att det stora problemet inte är att det finns en revision med politiska representanter, då de sakkunniga har ett stort inflytande, utan problemet ligger i ansvarsprövningen.

Mobila enheter såsom bärbara datorer, avancerade handdatorer och mobiltelefonerblir allt vanligare i organisationer. Tidigare har informationssäkerhet byggts upp föratt skydda organisationer från attacker utifrån, men nu måste man även skyddaorganisationen inifrån. Detta för att enheter tas ut ur organisationen och utsätts förandra, möjligt farliga miljöer. För att sedan på nytt föras in i organisationensnätverk. Basnivå för informationssäkerhet, BITS är riktlinjer framtagna avKrisberedskapsmyndigheten.

Security Council resolution 1325 (2000) is about women, peace and security. Since the resolution was adopted several countries has made their own National Action Plan for implementation of the resolution.Sweden and Denmark are two of these countries. Resolution 1325 is one of the documents that each countries armed force has to relate to in international work.These countries can get to work together in international operations within the framework of the Nordic Defense Cooperation, NORDEFCO. This study is done by looking at similarities and differences in the action plans and whether they can be an obstacle for the countries to cooperate in an international operation.In this paper a comparative analysis of Sweden and Denmark's plans for the Security Council resolution 1325 will be done. The comparison is made based on the clauses of the resolution relating to the member states actions.In this paper, a qualitative text analysis to be carried out with sections of Resolution 1325 as a model for the comparison..

Romer utgör en av Sveriges fem nationella minoritetsgrupper. Det råder ojämlikhet mellan romer och övrig befolkning på många av livets centrala områden. De romska grupperna är särskilt utsatta för diskriminering. En stor del av vår kunskap och våra tolkningar av samhället, och inte minst minoritetsgrupper, har sitt ursprung i media. Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera svensk dagspress rapportering av romer i brottsrelaterad kontext.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Sveriges gruvnäring har en lång historia som sträcker sig ända till medeltiden. Lika länge har det funnits behov av en reglering för utnyttjandet av dessa naturtillgångar. Regleringens syfte har varit mångfacetterat. Det har bl.a. gällt att inpassa utnyttjandet i en marknadsekonomi samt stimulera upptäckt och utnyttjande av mineraler.

Bakgrund: Medelåldern ökar i dagens samhälle, det uppskattas att cirka 17 % av Sveriges befolkning är 65 år och äldre. Beräkningar visar att år 2030 kommer antalet människor över 80 år vara cirka 750 000. Med en sådan utveckling ställs det högre krav på vad samhället har att erbjuda sina äldre. Här har olika frivilligorganisationer börjat spela en viktig roll för äldreomsorgen. Syfte: Syftet var att belysa personalens upplevelser av och uppfattning om vilken inverkan frivilligorganisationers besök har på den äldre och verksamheten i äldreomsorgens särskilda boenden i Karlskrona kommun.

SammandragBostadsbrist och ohälsa har varit den problematik som främst präglat Sveriges stadsbyggnadsideal från sent 1800-taltill idag. En väldig befolkningsökning och omflyttning av befolkningen från landsbygd till tätort har ställt stora kravpå en omfattande bostadsproduktion. Under andra halvan av 1900-talet har logistik blivit ett stort bekymmer närstaden utökat sin yta och befolkningen bor på en plats medan arbete och service finns på en annan.Om man tittar på de stadsbyggnadsideal som präglat staden finns en tydlig vågrörelse och pendling mellan kvalitativavärden som är svåra att mäta och kvantitativa värden som baseras på ekonomiska aspekter. Ett stadsbyggnadsidealsom haft stort fokus på kvantitet följs av ett med fokus på kvalitet.De idévisioner som stadsbyggnadsidealen vilat på präglar lösningen på problemen men retorik och argumentationspelar en väsentlig roll för genomförandet av ett ideal. Det är genom slagkraftigheten hos idéerna som förespråkarnaav ett ideal gör sina åsikter hörda och får gehör eller inte för sina visioner..

För funktionsnedsatta personer kan känslan av att ha tillgång till en säker utrymning vara svårare att uppnå då brandskyddet inte alltid tar hänsyn till målgruppens särskilda behov vid projektering av brandskyddet. Brandskyddet blir således inte ett tillfredsställande skydd för alla. Döva och hörselskadade personer är en målgrupp med särskilda behov i och med att de ofta har svårigheter med att uppfatta och inhämta information från akustiska utrymningslarm. Specialskolor för barn och ungdomar med nedsatt hörsel torde således vara väl anpassade efter målgruppen.Syftet med arbetet är att värdera hur väl anpassat brandskyddet är till döva och hörselskadade på en av Sveriges specialskolor. Syftet är också att undersöka huruvida brandskyddet kan anses vara skäligt eller inte och om det finns några beteendeskillnader i samband med utrymning mellan barn som är hörselskadade och inte.Ett utrymningsförsök har genomförts på en av Sveriges specialskolor för att kunna värdera brandskyddets anpassning och hur eleverna beter sig i samband med utrymningen på den studerade skolan.

Bakgrund: Hälsoutgifterna i förhållande till BNP har i flera länder ökat, samtidigt som vissa länder uttryckt oro över att fokus på utgiftsrestriktioner har skadat prestationerna inom hälsosystemet. Utvecklingen inom den isländska hälsosektorn är densamma.Syfte: Denna studie syftar till att beskriva och behandla de huvudsakliga problem som den isländska hälsosektorn står inför, redovisa åtgärder och reformer som har utförts med tyngdpunkt i privatiseringsplanerna samt diskutera möjliga alternativ för framtiden.Genomförande: Studien genomfördes parallellt med praktik på Sveriges ambassad i Reykjavik, Island. Det har bidragit till att författaren disponerat över ett stort informationsunderlag vilket underlättat förståelsen för specifika isländska faktorer, attityder och levnadssätt.Resultat: Det är viktigt att isländska staten har klara definitioner gällande vilken rättvisa som skall finnas i hälsosystemet. Fondering och ökad prevention samt införande av en resultatorienterad budget samt att staten utformar ett väl fungerande system för kvalitets- och kostnadskontroll för att få till stånd en effektiv privatisering..

I uppsatsen undersöks vilka likheter och skillnader som finns mellan Sveriges, Danmarks, Finlands och Norges skolsystem avseende främmande språk och dess plats och funktion i skolsystemet. Undersökningen handlar om likheter och skillnader inom fyra områden: hur skolsystemen ser ut, vilka språk som läses i skolorna, på vilken skolnivå som språkstudierna påbörjas samt vilka yttre styrmedel som används för att främja språkstudier. Undersökningen är av kvalitativ art och baseras på texter som finns tillgängliga på Internet. Skolsystemen i de fyra länderna är likartade, både i fråga om antal år samt indelningen i skolformer. Engelskan intar en särställning i alla länderna och är obligatoriskt i alla undersökta länder.

Syftet med denna studie var att främst undersöka om det finns ett negativt samband mellan medkänsletillfredställelse och utbrändhet hos handläggare inom socialtjänsten som arbetar med barn och ungdomar. Ett ytterligare syfte var att se om deltagarna uppvisade höga nivåer av sekundär traumatisk stress. Totalt deltog 37 handläggare från socialtjänstens barn och ungdoms grupper i en av Sveriges större städer. Mätinstrumentet som användes för studien var frågeformuläret ProQOL version 5. Resultatet från Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient visade att det fanns ett signifikant måttligt negativt samband mellan medkänsletillfredställelse och utbrändhet.