Flera svenska kommuner använder sig av den amerikanska professorn Richard Floridas teori om den kreativa klassen och ?creative cities? i sin marknadsföring. Syftet med mitt kandidatarbete är att undersöka om svenska kommuner är kreativa enligt Floridas teori. En jämförande fallstudie har gjorts där tre kommuner som använder sig av Florida i sin marknadsföring har undersökts. Kommunerna är Södertälje, Botkyrka och Ronneby.

Fokus i denna uppsats ligger i att jämföra fyra organisationers hållbarhetsredovisningar och se i vilken utsträckning de uppfyller GRI:s riktlinjer för ekonomisk påverkan. De fyra organisationer som granskas är Sveriges storbanker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Eftersom att de agerar inom den finansiella sektorn har en avgränsning gjorts till det ekonomiska ansvaret eftersom det är det mest relevanta och intressanta att titta närmare på. Problemformuleringen i denna uppsats lyder: På vilket sätt, i sina hållbarhetsredovisningar, tillämpar Sveriges fyra storbanker GRI:s riktlinjer för ekonomisk påverkan? Syftet är att se hur bankerna har presenterat sin ekonomiska påverkan enligt GRI:s riktlinjer och jämföra dessa med varandra. För att få fram information om detta har respektive banks hållbarhetsredovisning för år 2010 granskats och tolkats.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om och varför Sverige bör ingå skatteavtal med afrikanska utvecklingsländer. Sverige är medlem i OECD och har en lång tradition av skatteavtal framför allt gentemot andra industrialiserade länder. Afrikanska utvecklingsländer däremot har inte ett lika utvecklat skattesystem eller konkurrenskraftigt skatteavtalsnät och har andra förutsättningar än Sverige på den globala marknaden. Frågan om varför skatteavtal behövs mellan Sverige och afrikanska u-länder ska belysas genom dessa två vitt skilda perspektiv och utgångspunkter. Jag ifrågasätter även vilka incitament afrikanska stater har för att ingå skatteavtal med Sverige.

I Sverige har vi ett arkitekturpolitiskt dokument vid namn ?Framtidsformer?. I ?Framtidsformer? lyfts att arkitektur är viktigt och att arkitektur är politiskt. (Regeringskansliet, 1997 [online]) Detta kandidatarbete syftar till att undersöka och vidareutveckla detta påstående, det vill säga påståendet att arkitektur är viktigt och att arkitektur är politiskt. Parallellt med att detta kandidatarbete skrevs pågick en utredning, initierad av regeringen, av dokumentet ?Framtidsformer?. Kulturministern, Lena Adelsohn Liljeroth, hänvisar till att regeringen inlett ett arbete för att förnya arkitekturpolitiken (Adelsohn Liljeroth, mars 2014 [online]).

Mitt syfte med uppsatsen är att beskriva kriterierna för begreppet royalty, och att beskriva hur royalty är reglerat i Sveriges dubbelbeskattningsavtal med olika länder. Detta realiseras med hjälp av frågeställningarna i min problemformulering. I dagligt tal förknippas royalty ofta med ersättning som utgår till artister och låtskrivare för att någon har nyttjat deras konstnärliga verk. Men i och med att royalty inte är definierad i lagtexten, finns det otydligheter kring vad som ger royalty. I rättsfallen som undersöktes fann jag att ett av kriterierna för royalty är att ersättningen i princip utgår med varierande belopp, t.ex.

Syftet med mitt arbete är att studera hur några lärare och elever på en skola ser på elevinflytande i undervisning samt hur dessa upplever det befintliga utövandet av detta. Syftet är även att delge uppfattningar från en specialpedagog som föreläser om elevinflytande samt en representant från Sveriges Elevråds Centralorganisation. Mina frågeställningar är: Hur ser Hjärups skolas elever och lärare på elevinflytande i undervisning? Hur upplever Hjärups skolas elever och lärare utövandet av det befintliga elevinflytandet i undervisningen? Vad anser en specialpedagog som föreläser om elevinflytande samt en representant från Sveriges Elevråds Centralorganisation om elevinflytande i undervisning? Jag har valt en kvalitativ ansats, eftersom jag vill fånga intervjupersonernas personliga svar, för att kunna besvara mitt syfte och mina frågeställningar på bästa sätt. Jag har intervjuat två klasslärare och två elevgrupper med tre stycken i varje grupp i årskurs 3 och 5.

Den kraftiga ökningen av bredbandsuppkopplade hem världen över har lett till ett stort användande av s.k. webradio. Miljontals användare lyssnar dagligen på de tiotusentals tillgängliga webradiostationerna. Webradio är ett sätt att via Internet och TCP/IP sända radio. Oftast används de populära MP3-formatet men nya bättre standarder håller på att etableras.

Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förståelse i hur dofter påverkar konsumenters köpbeteende med forskningsfrågan: på vilket sätt kan dofter påverka konsumentens köpbeteende och hur kan doftens betydelse appliceras på Kotlers teori? För att kunna besvara våra frågor har Kotlers teori konsumentens köpbeteende använts. Teorin består av fyra olika faktorer: kulturella, sociala, personliga och psykologiska. Som analysverktyg har forskningsartiklar från internationellt erkända undersökningar används som tagit upp doftens inverkan på konsumenternas köpbeteende. TV-reklam, radio och tidningar har visat sig vara väldigt dyra och kanske inte fullt så framgångsrika som man tidigare trott.

Vid framtagande av en plan eller olika typer av förslag sker en komplicerad och ibland omständlig process som kan ta alltifrån dagar till år att genomföra. En del av den processen är insamlandet av synpunkter från en specificerad målgrupp. Insamlandet av synpunkter är viktigt i planarbete, främst för Sveriges kommuner men även i andra sammanhang där det dock inte sker lika frekvent. Detta arbete är baserat på litteraturstudier, studier av svenska webbplatser samt en undersökning genomförd bland ett urval av Sveriges länsstyrelser, kommuner och företag inom GIT-området. Syftet med arbetet är att få inblick i intresset och behovet av ett användande av Interaktiva karttjänster för insamling av synpunkter vid olika typer av planprocesser samt undersöka utbudet av dessa tjänster.

Titel: En kvalitativ innehållsanalys av Sveriges största nättidning ? Aftonbladets nätupplaga. Författare: Joakim JonssonHandledare: Ingegerd RydinExaminator: Ulrika SjöbergTyp av rapport: C-uppsats 10 poängUtbildning: Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och Samhälle Medie- och kommunikationsvetenskap 41-60 poängDenna rapport avser att undersöka Aftonbladets Internetbaserade tidning, Aftonbladet.se. Sidan har dagligen ett stort antal besökare och är därför en viktig del i svensk nyhetsförmedling. Undersökningen har i huvudsak riktat in sig på frågeställningen: Hur Aftonbladet.se vänder sig till unga läsare? Det som undersöks är vilka hjälpmedel de tar till, så som layout, retorik och bilder.

Teknomedia är ett utvecklingsbolag för nya medier inom Norrköpings Tidningars koncern. Teknomedia producerar bland annat produkt? och företagspresentationer, reklamfilm samt webblösningar. De har även utvecklat Edge som är ett publiceringsverktyg för enkel publicering av webbsidor.Under 2005 kommer en lokalTV?kanal att startas av Norrköpings tidningar som ett komplement till morgontidning och webb.

Idag börjar fler och fler bekanta sig med begreppet podcast som börjat florera allt oftare i svenska medier. Denna uppsats behandlar ett aktuellt ämne då podcasttrenden fullkomligt håller på att explodera i Sverige. I länder som till exempel England och USA har podcastkulturen existerat längre än i Sverige och hunnit få en bred publik med många lyssnare8, medan trenden inte fått sitt fäste i Sverige förrän på senare år. Om vi ser till den tekniska aspekten kan vi konstatera att möjligheten med att starta sin egenproducerade podcast har funnits länge, men vilka faktorer kan ha bidragit till denna plötsliga succé som vi anser uppstått det senaste året?Frågeställningarna vi kommer att använda oss av i vår studie är:Hur har podcasttrenden etablerats i Sverige?Vilka faktorer har varit avgörande för utvecklingen?För att kunna besvara ovanstående frågeställningar kommer vi att fördjupa oss inom trender och dess framväxt, samt försöka ta reda på vilka grundstenar som ligger bakom dessa trenders uppkomst.

Användandet, eller frånvaron, av öppen källkodsprogramvaror inom offentlig sektor är något som på senare tid har diskuterats flitigt både i artiklar och i internetanslutna diskussionsforum. Den offentliga sektorns behov av investeringar i nya IT-system kommer dessutom att öka i och med realiseringen av Statskontorets vision om 24-timmarsmyndigheten. Detta examensarbete undersöker hur välbekant begreppet öppen källkod är, vilka attityder som finns mot begreppet och hur stor utbredningen av öppen källkodsprogramvaror är hos Sveriges kommuner. Av resultatet framkommer att 60 % av alla IT-chefer och motsvarande i kommunerna känner till begreppet väl, att 80 % av alla tillfrågade upplever öppen källkod som något positivt och att drygt 30 % av alla kommuner redan använder någon form av programvara baserad på öppen källkod. De viktigaste fördelarna med öppen källkodsprogramvaror är den låga kostnaden, tillgången till all källkod och att man snabbt kan få del av andras förbättringar.

Syfte: Vi ämnar beskriva och analysera svensk kommunal miljöredovisningspraxis samt identifiera målgrupper och förklaringar till varför svenska kommuner väljer att publicera en offentlig miljöredovisning. Metod: Vårt syfte besvaras dels genom en surveystudie och dels genom en dokumentstudie. Surveystudien bestod av en enkät som ställdes till samtliga Sveriges kommuner och denna erhöll 156 svar. Enkäten utformades utifrån teorier och tänkbara förklaringar till fenomenet kommunal miljöredovisning som beskrivs i uppsatsen. Dokumentstudien bestod av att undersöka 91 kommunala miljöredovisningar och deras innehåll på en övergripande nivå.

Datum:         2008-11-13 Nivå:             Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 Högskolepoäng Författare:  Amina Ahmed Ibrahim                 Carol Nakajugo Basudde Handledare: Mats Viimne Titel:             Communities ? en marknadsföringskanal med effekt? Syfte:            Att beskriva communities som marknadsföringskanal och dess kommunikationseffekt. Metod:          Primärdatainsamlingen för denna uppsats har skett via intervjuer som utförts på tre olika sätt, personligt möte, telefonintervjun samt e-post intervju. Uppsatsen har baserats på fältstudier av fyra communities i Sverige, nämligen Lunarstorm, Glife, Nightlife och Nattstad. Sekundärdata har använts i form av böcker, artiklar och Internet. Slutsats:        Fördelen av att företag använder sig av communities är bl.a. träffsäkerheten och att företag ska enklare kunna nå ut till målgruppen som deras reklamannonser riktar sig till.