Uppsatsen har sin utgångspunkt i det faktiska material som finns i tio valda tidningar gällande telegramnyheter. De valda tidningarna har analyserats genom syntetiska veckor i fem årgångar för att få fram en bild av hur förekomsten av telegramnyheter i svensk press såg ut under slutet av 1800-talet. För att se det statistiska material genom ett par teoretiska glasögon, analyseras resultatet genom Benedict Andersons teori om en föreställd, nationell gemenskap. Frågan är primärt hur förekomsten av telegramnyheter ser ut och på ett mindre, sekundärt plan om telegramnyheten bidrar till den svenska pressens stärkande av den nationella föreställningen? För att få en inblick i telegramnyheten inleds uppsatsen med en historisk kontextualiseringen, som ska vara till hjälp för läsaren att förstå bakgrunden till dess utveckling, både på ett internationellt, men dock främst, nationellt plan..

Palatset skall bli ett kulturhus för barn och är i dag under uppbyggnad. Syftet med uppsatsen är att genom diskursanalys kartlägga Palatsets visioner i ett barnkulturellt samtidsperspektiv. Jag arbetar utifrån frågeställningen: Hur ser Palatset på begreppen barn och kultur, och hur förhåller sig detta synsätt till forskning om barn, barndom och kultur, samt till Palatsets allmänna politiska samtidskontext?Jag gör en diskursanalys av ett urval av skrivet material från Palatset. Analysen synliggör barnet med rättigheter, det kompetenta barnet och det aktiva barnet, som tre huvudsakliga diskurser rörande barn.

Vad är normalt? Vem äger det samhälleliga tolkningsföreträdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmänniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vår egen vardag samtidigt som vi försöker förstå vår gemensamma omvärld? Det är vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföreträde av vad som är möjligt att beteckna som normalt när det gäller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad händer med ett begrepp som gör motstånd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal än någon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstånd i ett offentligt samtal? Det är denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar är en heteronormativ samhällelig diskurs, där queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekräftelsen och reproduceringen av det normala.

Vulva vestibulit, eller förkortat vestibulit, är en problematik som uppmärksammats mer påsenare år och som kännetecknas av smärta kring slidöppningen i kvinnors könsorgan. Det ären diagnos som präglas av många oklarheter kring orsaker och behandlingar. I denna uppsatsundersöks hur vestibulit konstrueras som diskursivt fenomen. Syftet med uppsatsen att visahur olika diskurser ger betydelse åt vestibulit och hur det är möjligt att förstå problematikenoch de personer som drabbas. Materialet består dels av tidigare studier om vestibulit och delsav material hämtat från olika sidor på internet, med en blandning av information frånsjukvården, journalistiska verk, forum och bloggar.

Föreliggande uppsats behandlar ämnet växelundervisning och hur denna undervisningsmetod presenterades i Sverige mellan åren 1820 och 1846. Det studerade materialet är lärarhandledningar i metoden som utgavs mellan dessa år, vilka har analyserats med fokus på de diskurser som framträder i texterna. Studien är gjord utifrån ett foucauldianskt perspektiv, vilket innebär att frågor om maktutövning och social kontroll står i fokus.Huvudresultaten visar att växelundervisningen inte var en statisk metod utan genomgick olika förändringar under den studerade tidsperioden, särskilt gällande lärarens roll och metodens lämplighet för olika ämnen och skolor. Även hur man talar om metoden i handledningarna förändras och går från idel lovord till en mer nyanserad och måttfull bild. Att fler idéer än kunskapsöverföring genomsyrar växelundervisningen framkommer också bland annat genom att det finns såväl en vetenskaplig som nationalistisk diskurs i texterna.

Debatten om islam och muslimer kretsar kring en postkolonial diskursordning som aktualiseras genom den orientaliska, essentiella och eurocentriska diskursen. Under perioden 030601-040101 är en distinktion mellan Occidenten och Orienten tydlig när islam och muslimer kommer på tal i DN och Expressens krönikor och debattsidor. Muslimer framställs genom dessa diskurser som ett hot mot svenska och europeiska värderingar och borde således hållas på avstånd. Den muslimska kvinnan presenteras som förtryckt och oförmögen att kunna frigöra sig utan hjälp utifrån. Slöjan och andra muslimska kvinnors klädesplagg tillskrivs politiska värderingar och betraktas som någonting påtvingad.

The purpose of this paper is to make a qualitative content analysis. The used articles are taken from the time period 2012-11-13 until 2012-11-30 and the questions that this paper is based upon are:How do the tabloid Expressen and the morning newspaper Dagens Nyheter define and diagnose the causes and problems of the iron pipe scandal during the period 2012-11-13 until 2012-11-20?What kind of valuations and solutions does the tabloid Expressen and the morning newspaper Dagens Nyheter provide of the iron pipe scandal during the period 2012-11-13 until 2012-11-30?Does the framing of the iron pipe scandal during the period 2012-11-13 until 2012-11-30 differ between the tabloid Expressen and the morning newspaper Dagens Nyheter?The result of this paper shows that through the tabloid Expressen and the morning newspaper Dagens Nyheter way of framing the Swedish democrats during the period 2012-11-13 until 2012-11-30, the society cannot get another picture of the Swedish Democrats than that they are a right wing populist party..

Denna studie karaktäriseras av ett kvalitativt inifrånperspektiv och ger inblick i några unga kvinnors perspektiv på personlig trygghet i stadsmiljöns offentliga miljöer. Jag tittar här närmare på hur mina informanter resonerar kring att röra sig i dessa miljöer och vad som påverkar deras syn..

Målsättningen med detta arbete har varit att kvalitativt, undersöka det jag kallar för det apokalyptiska temat, som finns inom vissa populärkulturella framställningar. Studiens fokus ligger på att diskursivt analysera texter och deras koppling till den historiska period som den är sprungen ur. Detta för att se vilka myter som rör sig inom diskursens ramverk. Analysen är gjord på 24 filmer producerade under perioden 1964 till och med år 2007. Mer exakt har syftet med arbetet bestått i att besvara frågorna: vad skildras inom ramen för det apokalyptiska temat och förändras innehållet samt hur de framförs över tiden?Resultatet visar att inom ramen för det apokalyptiska temat presenteras ett antal narrativa strukturer.

Syftet med undersökningen är att, genom en analys av en mängd tidningsartiklar inom ämnet fildelning och piratkopiering, försöka se om och i så fall hur den debatten utvecklats i den svenska pressen.Det vi kommer fram till är att det sedan 1999 och fram till 2010 skett en avsevärd förskjutning av hur man beskriver och skriver om fildelning i svensk press. Utvecklingen har gått från att handla om ett tekniskt fenomen till en ideologisk och politisk diskussion..

This essay discusses the Nordic region Bohuslän the decade after it became "Swedish" in 1658, during what I call the region's "transition period". The wide cause of the study is to show how the traditional understanding of this state shift (and of state shifts in general) need to be problemized and understood in the light of the state conditions of Early Modern Europe. By examine court protocols from the local-court of Orust and Tjörn (one of five local courts in contemporary Bohuslän) and the local noble's writings to the Swedish parliament, a tricky mixture of references to different territories gets observed and analyzed.To approach the difficult identity problems, I have assistance in Peter Sahlins' conclusions from his study of the French-Spanish borderland during the same period. Especially helpful are his identity schemes by which he (inspired by the Norwegian anthropologist Fredrik Barth) supposes that each identity originates from a counter-identity. This study ends up in an attempt to reconstruct the landscape of identities and counter-identities found in the sources, according to professor Sahlins' schemes.

Relevansen av genus inom utvecklingsdiskursen är något som envist påpekats sedan en lång tid tillbaka. Idag betraktas jämställdhet som en av de högst prioriterade målsättningarna för västerländska biståndsgivare och redan 1995 fastslog OECD att jämställdhet var en huvudsaklig förutsättning för all utveckling.I denna uppsats granskas de policys avseende jämställdhet såsom de föreskrivs i OECDs officiella uttalanden. Utifrån dessa stadgor identifieras de diskursiva antaganden och underliggande uppfattningar om jämställdhet genom diskurs- och textanalys. Det är i första hand sättet som ojämställdhet representeras som ett politiskt problem som är av intresse inom denna studie. Särskild uppmärksamhet ägnas därför till sättet som policyföreskrifterna medverkar i konstituerandet av problemställningarna som de avser adressera.

Västerländska icke-muslimer har sedan 2000-talets början fått en allt mer negativ attityd gentemot islam och muslimer. På grund av faktorer som medias negativa förmedling av religionen genom upprepade associationer med terrorism har en förvanskad bild av islam som en politisk ideologi snarare än en religion och muslimer som ett enhetligt folkslag spritt sig hos Europas icke-muslimer. Muslimer kategoriseras som en massa där alla enskilda individer ska passa i samma lilla kostym, oavsett om den i verkligheten är för lång eller kort. Även i Sverige märks den allt mer påtagliga och inte sällan accepterade islamofobin, inte bara genom nyhetsmedias negativa förmedling av religionen och dess utövare utan även genom att islamfientliga partier som Sverigedemokraterna vinner allt större gehör hos så väl skolungdomar som hos den röstberättigade befolkningen. Den här uppsatsen har som syfte att ta reda på hur två lokala muslimska församlingar arbetar med att förmedla en mer positiv bild av islam och muslimer till samhället.

On the 11th of march 2006, the journal Landskrona Posten began an article series with the ambition to review the juvenile gangs in the city of Landskrona. The articles received heavy response from the readers. About six months later Landskrona was the centre of attention in the Swedish media. 22,3 percent of the city's population had voted for the nationalist party ?Sverigedemokraterna? in the municipal election.

Den ha?r uppsatsen behandlar begreppet mediedrev och dess olika innebo?rd. Att bena?mna en stor medieha?ndelse som ett mediedrev a?r sa?llan oproblematiskt och genom att go?ra det riskerar man att bagatellisera gediget journalistiskt arbete. Samtidigt a?r begreppet en marko?r fo?r hur kommersialiseringen av medier pa?verkar journalistiken.