Slutsats: Av allt att döma finns de skandinavistiska tankarna även hos icke-eliten. Främst hos det bildade borgerskapet av handlare, hantverksmästare och tjänstemän. Bland lägre borgerskap och stadsbor, som gesäller och arbetare samt landsbygdsbefolkning, kan det inte dras några slutsatser över exakt hur stark och utbredd de skandinavistiska idéerna är men idéerna och sympatier finns där, om än inte lika utbrett som hos de mer bildade..

Arbetet består av två delar. Den ena är denna rapport, samt även en gestaltande del (presenteras i rapporten) som ställdes ut på Konstfacks vårutställning 2013..

Title: Jaunty Vaasa-lads and lazy boys ? a study of masculinity and patriotism in the Civil Guard in Vaasa in relation to the Finnish Civil War of 1918.This paper deals with the subject of expressions of masculinity in relation to patriotism and nationalism as a part of the mobilisation of the so called white side in the Finnish Civil War of 1918. With regards to how this was expressed in the local Civil Guard in the town of Vaasa. The focus   lies on the construction of an ideal masculinity within this specific Civil Guard as expressed            in the Guards own documents of different varieties, during the events in the spring of 1918 and at the one year anniversary of its outbreak. The study is first and foremost based on Joan W.

This study attempts to answer the question of whether the propaganda of the Swedish political parties ?Socialdemokraterna?, and/or ?Sverigedemokraterna?, used for the election to the European parliament 2009, are to be viewed as populistic. Furthermore, is the propaganda to viewed as included in the ?Classical populism?, the ?New populism?, both, or none of the above genres? With a theoretical approach deriving from earlier works on the subject Classical/New populism from a number of writers, the study uses empirical and qualitative text analysis to study the parties propaganda. For each of the two genres of populism an ideal type is set up, which is used to define their core elements.

Title: Det nya Ryssland - En inblick over Rysslands utrikespolitik under 2000-taletAuthor: Tim Balder and Jens KindhLinnaeus UniversityDepartment of Political ScienceAutumn term 2011The purpose of this thesis is to gain a better understanding of how the Russian foreign policy is, how it is conducted and how it may develop in the future. To do that, we are going to try to answer the following questions:What characterizes Russia's official foreign policy?What theories are there for the Russian foreign policy?How can the various theories explain the Russian foreign policy actions at the international level?Our theory is to try explaining how the Russian foreign policy is continuing its development during the 21st century through three theories known as the Western liberalism, Pragmatic nationalism and Fundamental nationalism. Furthermore, to explain Russia's foreign policy and their behaviour, we are going to use the two foreign policy doctrines from 2000 and 2008. In addition, books and articles will also be used to explain how Russia's foreign policy is conducted and developed..

It is the aim of this paper to examine, and analyze at a discursive level, the Swedish Democrats' interpretation of the term 'human rights', as this is presented in the material available on the party's official website. The goal is then to investigate in what manner the party portrays its political ambitions in relation to 'human rights'. The theoretical foundation for this analysis is discourse theory as it is presented in the works of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe.Furthermore, the aim is also to examine whether the Swedish Democrats? interpretation of 'human rights' is compatible with the established understanding of the term, such as this is presented in the international UN treaties on human rights. This will be done by thoroughly examining and comparing certain aspects of the Swedish Democrats' political ambitions, such as they have been portrayed in the analytical section of the paper, with relevant sections of the UN treaties..

Föreliggande uppsats avser att undersöka om lärarnas inofficiella diskurs om individualisering och nivågruppering stämmer överens med läroplanens officiella diskurs. Den aktuella uppsatsen är en fallstudie och görs ur ett maktperspektiv och den består av en diskursanalys av lärarnas diskurs och en av den officiella diskursen, det vill säga läroplanen. Analyserna utarbetas med hjälp av Laclau och Mouffes metodologiska verktyg för att sedan jämföras och därmed utröna om det finns någon kamp mellan de två diskurserna. Detta tillvägagångssätt används för att möjliggöra en koppling till de teoretiska utgångspunkterna, vilka är tagna från Focaults tankar om makt. Resultaten av undersökningen visar att lärarna i sin diskurs lyfter fram att huvudproblemet förefaller vara att de stora heterogena klasserna idag gör att de inte hinner stimulera alla.

A controversial party?s entry into parliament - a review of Expressen?s depiction of the Sweden Democrats (Sverigedemokraterna)The purpose of this essay was to study how Expressen presents the Sweden Democrats, as well as reasoning about the effects this depiction could have on the citizens? opinion. Using a quantitative method I studied 122 articles, and through a qualitative method four of these could be further analyzed to reach a deeper result. The theoretical perspective that was applied in this study was primary agenda-setting and framing theory, to illuminate the power of media. The result showed that a prominent theme was to present Sweden Democrats as racists.

Sömnstörningar är ett folkhälsoproblem i Sverige. Det finns dock mycket som den enskilde individen själv kan göra för att förbättra sin sömn, med så kallad egenvård. Då tekniken ständigt utvecklas blir Internet, för alla åldersgrupper, en allt viktigare källa för informationssökning. Syftet med studien var att belysa hur information om egenvård vid sömnbesvär framställs för allmänheten på olika Internetsidor samt vilka konsekvenser dessa får för läsaren. Med inspiration av en diskursiv analysmetod analyserades tre webbsidor om egenvård vid sömnstörningar.

I denna analys undersöker vi Sverigedemokraternas valframgång i kommunvalet i Landskrona 2006. Vi använder oss av tre olika sorters material: artiklar och insändare från Landskronaposten, valmaterial från de efter valet fyra största partierna, samt kvalitativa intervjuer med folkvalda och civilsamhällegrupper. Studien är hypotesprövande, där vi utifrån tre teser undersöker vårt material. Vi studerar dessa antagandens bärkraftighet och eventuella samband.Vi finner att många av rösterna på Sverigedemokraterna var proteströster mot det tidigare politiska styret. Vi finner även att stadens oklara roll samt Sverigedemokraternas hållning till de övriga partierna och vice versa har påverkat valresultatet.

This thesis examines the National Heritage Board in Sweden and the way they look upon themselves, the surrounding world and their mission. Methodologically it?s a discourse analysis based on poststructuralist and social constructionist thoughts. This means, simplified, that nothing is taken for granted and that power relations and ideology always matters. There is no true or distinct heritage.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka på vilket sätt ICA-reklamen gestaltar Sverige. Med nationalism, myter och ideologi som teoretiska utgångspunkter syftar uppsatsen till att komma närmare hur myten om Sverige rekonstrueras i ICA:s reklamfilmer, samt vilken roll ICA har i det Sverige som framställs.Efter en förstudie på de av ICA:s reklamfilmer som sänts i TV det senaste halvåret har ett strategiskt val gjorts. Utifrån ett semiotiskt angreppssätt har en kvalitativ innehållsanalys genomförts på tre av ICA:s reklamfilmer från 2014. Analysen visar att genom användningen av tecken som symboliserar Sverige i reklamfilmerna konstrueras myter om den svenska familjen, svensken och Sverige. ICA bidrar därmed genom sina reklamfilmer till mytifieringen av Sverige.Slutsatserna dras till att genom de här tre reklamfilmerna gestaltar ICA Sverige som ett land med hälsosamma och medvetna invånare som helst äter svenskproducerad mat och lever i kärnfamiljskonstellationer.

Dagens svenska samhälle har blivit allt mer etniskt och kulturellt diversifierat. Denna nya mångkulturella verklighet påverkar allt mer samhällets olika arenor. Denna uppsats undersöker hur detta avspeglar sig inom en del av den socialpolitiska institutionen Kriminalvården. Denna studie har gjorts på en av Kriminalvårdens anstalter för att genom intervjuer med personal komma åt hur personalen talar om och agerar utifrån den etniska och sociokulturella heterogenitet som i dagens Sverige är en realitet. Hur handskas och ser personalen på de ökade krav på mångfald och "kulturell kompetens" som numera ställs inom Kriminalvården, likt de flesta andra av samhällets arenor idag.

Syftet med denna uppsats är att förklara vilka sociala och värderingsmässiga faktorer som ökar svenska väljares benägenhet att rösta på Sverigedemokraterna samt undersöka om den mediala och allmänt vedertagna föreställningen om SD-väljaren stämmer. Detta undersöktes med bivariata analyser och ett antal binära logistiska regressionsanalyser. Materialet som användes var ett dataset från European Social Survey från år 2012/13. De oberoende variablerna bestämdes utifrån vad teorin påvisade som möjliga förklaringsfaktorer för att rösta på ett högerextremt parti. De teoretiska utgångspunkterna var; teorin om massamhället, moderniseringens förlorare, xenofobi samt politiskt missnöje.

 I den här uppsatsen undersöks hur mycket och på vilket sätt Sverigedemokraterna nämns och uttalar sig i TV4Nyheterna före och efter att de valdes in i riksdagen 2010. En kvantitativ och en kvalitativ ansats har kombinerats för att undersöka två tremåndersperioder, en under 2008 och en under 2012. Vidare studeras framingen av nyheter, vem står för framingen och vem som sätter agendan, journalister eller politiker. Även inramningen av Sverigedemokraterna studeras. Teoretiskt ligger modellen för agenda-setting till grund för stora delar av resonemanget. Även teorier kring nyhetsvärdering, journalistikens beskrivningsmakt, framing och TV:s genomslagskraft bygger upp den teoretiska ramen. I den kvantitativa delen tillämpas en kvantitativ innehållsanalys av samtliga inslag som berör immigration och integration i Rapport, Aktuellt och TV4Nyheterna under de tidigare nämnda tidsperioderna.