Contortatall (Pinus contorta ssp. latifolia) började planteras storskaligt i Sverige runt år 1970 men det dröjde till 1987 förrän Sverige lagstiftade begränsningar för hur den fick användas i skogsbruket. Detta gjordes bland annat på grund av att det saknades information om dess spridningsförmåga. Contortans spridningsförmåga i Sverige är fortfarande okänd och lagstiftningen är densamma. För att kunna beräkna spridningsförmågan och i förlängningen den potentiella etableringsframgången behövs kännedom om contortans fröproduktion i Sverige.

Vi har valt att göra en kvalitativ studie om utbrändhet bland unga människor i åldrarna 19-25 år i Sverige. Syfte med denna studie är att få en inblick i och ökad förståelse över hur utbrändhet påverkar unga i Sverige. Vi ville belysa orsakerna till varför allt fler unga människor i Sverige drabbas av utmattningssyndrom. Vi utgick från ett hermeneutiskt synsätt och en narrativ metod. Under de senaste tio åren har den psykiska ohälsan och sjukskrivningsantalet i Sverige ökat och då framförallt bland ungdomar.

Kompaktaggregat är ett integrerat FTX- och FVP-system som används i passivhus. Vi har gjortenergiberäkningar i programmet VIP+ för att se hur kompaktaggregatet skulle kunna fungera ipassivhus i Sverige.De resultat vi har fått fram ur VIP+ visar att passivhus med ett installerat kompaktaggregat klararav att nå passivhuskraven ända upp till Skellefteå. De beräknade värdena understiger kraven förpassivhus, men en viss marginal behövs för att kraven ska nås även efter uppförandet avbyggnaden. Vi har även tolkat tekniska uppgifter på ett sätt som enligt oss har en positiv effektför passivhus på kallare orter. Därför tror vi inte att värdena för de tre nordligaste platserna ärhelt tillförlitliga.

Maxcertifikat är ett substitut till aktier som introducerades i Sverige 2006. Det är en variant av ?buy write ? som är skapad ur cover call metoden som ska passa mindre investerare. Maxcertifikat kan köpas i alla stora svenska företag i Sverige, och köps till ett lägre pris än aktien, men har en limit på hur högt den stiger i värde. Ett maxcertifikat har en löptid på tre till 18 månader.

Syftet med denna studie är att finna vilka motiv skivbolag i Sverige har för att låta konsumenter komma nära musiken. Mot bakgrund av att uttrycket ?att låta konsumenter komma nära musiken? genom våra antaganden syftar till att belysa hur skivbolag arbetar för att bemöta och anpassa sig till konsumenters ökade inflytande över musikkonsumtion, konkretiseras syftet med tre frågeställningar. Med vårt resultat till hjälp ämnar vi att föra en diskussion där våra utvalda teoretiska antaganden kan ge en förklaring till vilka motiv skivbolag har för att låta konsumenter komma nära musiken. För att besvara vårt syfte har vi intervjuat respondenter hos de fyra marknadsledande skivbolagen i Sverige: Universal Music, Sony Music, EMI samt Warner Music.I resultatet fann vi att skivbolag har en rad olika bakomliggande motiv till uttrycket.

Den svenska marknadsföringslagen reglerar marknadsföring och reklam i Sverige. Marknadsföring och reklam är det fråga om när ett budskap har ett kommersiellt syfte och ett kommersiellt innehåll. Tanken med marknadsföringslagen är framför allt att skydda konsumenter mot aggressiv och vilseledande marknadsföring. Genom medlemskapet i EU omfattas Sverige också av den överstatliga rättsordningen EG-rätten och frågan är hur Sverige skall implementera direktivet om otillbörliga affärsmetoder i den svenska rätten. Staten tillsatte därför 2005 en utredning med syfte att undersöka hur detta direktiv på bästa sätt skall införlivas med den svenska rätten.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

År 1961 publicerades en notis i tidningen DN, där Medicinalstyrelsen avrådde från internationell adoption i större omfattning. I synnerhet om det gällde från adoptivföräldrarna starkt skilda rasgrupper. Detta uttalande väckte stark mediedebatt i Sverige under de följande åren. Syftet med studien är att undersöka hur de olika tidningsdebattörerna ställde sig i adoptionsfrågan när det gällde utländska barn med annan ras eller etnicitet,samt få en ökad förståelse för varifrån dessa åsikter kan ha fått sin grund.Uppsatsen bygger på en kvalitativ innehållsanalys av artiklar som berör internationell adoption från 1961-1964. Syfte och frågeställningar diskuteras utifrån olika perspektiv på ras- och etnicitet, som kopplas till en socialkonstruvistisk bakgrund.Resultatet av studien visar att de parter som uttalade sig i artiklarna representerades av människor med olika förhållande till internationell adoption men att det ändå var journalisterna som dominerade antalet uttalande.

Under 2014 sökte fler än 74 000 människor asyl i Sverige för att komma undan bland annat krig och förföljelse. Det är Migrationsverkets uppdrag att ge människorna bostäder under asyltiden. Men antalet asylsökande har under de senaste åren ökat och när fler kommer räcker inte myndighetens boenden till. De får då hyra tillfälliga asylboenden av privata aktörer.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur öppnandet av ett privat asylboende har påverkat en mindre ort i Sverige och de människor som bor och verkar där. Ambitionen har varit att bidra till medierapporteringen med en bredare och nyanserad bild.

Denna uppsats behandlar de relativa prisökningar som skett för snusprodukter i Sverige och vill undersöka om dessa har lett till minskad efterfrågan som nationalekonomisk teori föreslår. Utifrån teori och tidigare forskning har en efterfrågemodell konstruerats för att möjliggöra en statistik undersökning.Variablerna som ingår i modellen är inhämtade från Statistiska centralbyråns prisenhet och Swedish Match AB och inkluderar prisuppgifter för varor, försäljningsstatistik och disponibel inkomst under tidsperioden 1999-2009.Resultaten från regressionsanalyser för tidsseriedata visar på att de ökade priserna har haft en negativ inverkan på efterfrågan på snus under den gällande tidsperioden, men att denna effekt varit förhållandevis liten..

Historiskt har den medicinska professionen sökt exklusiva rättigheter att praktisera i en miljö där många olika yrkesgrupper fanns. I Sverige har detta lett till att komplementär och alternativ medicin (CAM) hamnade utanför den etablerade sjukvården, vilket inneburit en bristfällig kunskap om hur bl.a. CAM terapeuter arbetar. Användning av alternativ medicin har ökat i Sverige vilket motiverar att studier genomförs för att få bättre kunskap om yrkets utövande.Syftet med uppsatsen är att beskriva CAM terapeuters praktikmönster och inställning till samarbete med traditionell skolmedicin.Utifrån en litteraturstudie utarbetades en enkät som skickades till 102 CAM terapeuter i Sverige för att undersöka deras praktikmönster och sociodemografiska egenskaper. 63 terapeuter (62 %) svarade, varav 59 uppfyllde forskningskriterierna och kunde delta i de fördjupande telefonintervjuer som följde efter enkätstudien och som syftade till att ta reda på deras syn på samarbete med den skolmedicinska sjukvården.Resultaten av undersökningen visade att 55 %, av de 59 intervjuade var kvinnor, 10 % hade legitimation i andra sjukvårdsyrken, 69 % arbetade ensamma med i snitt 24 patienter i veckan.

Studien har syftat till att utifrån ett intersektionellt perspektiv analysera läromedlet Hem- ochkonsumentkunskap åk 7-9 av Sjöholm, Hjalmarsson, Arvidsson, Hedelin & Olofsson (2011).Analysens målsättning har varit att lyfta vilka värden och normer som konstrueras ochförmedlas genom läromedlet. Vidare har dessa normer och värden diskuterats mot dem somtillskrivs i läroplanen. Metoden har varit en kvalitativ textanalys med en kritiskdiskursanalytisk ansats. De diskurser som förekommit har beskrivits i de sex mytbildningarnaMyten om det västerländska idealet, Myten om det sekulariserade och protestantiska Sverige,Myten om det jämställda Sverige, Myten om ett kulturellt homogent Sverige, Myten ommedelklass-Sverige och Myten om Väst. Myterna symboliserar de förställningar som harframkommit genom dikotomierna Vi och dom, Majoritet och minoritet, Individ och kollektiv,Ordning och kaos, Utveckling och misär.

För att mycket snabbt kunna komma på plats vid en kris, har Europa inom ramen för EU börjat upprättasnabbinsatsstyrkor, såkallade EU Battle Groups. En EU Battle Group kommer att ha en mycket kort tid på sig frånbeslut till insats. I samband med att Sverige engagerat sig i EU militära samarbete tog Sverige huvudansvaret för enav de Battle Groups som skall upprättas, den såkallade Nordic Battle Group. Sverige har vid tidigare insatser visatatt det är mycket svårt att snabbt få förband på plats i ett insatsområde. Materielen är ofta det som varitgränssättande för när förbandet skall bli operativt vid en insats.Uppsatsens syfte är att ge ett svar på hur stridsfordon till svenska snabbinsatsförband som står i beredskap börförvaras för att skapa de bästa förutsättningarna vid en insats.Metoden för uppsatsen är ett antal frågeställningar, där svar söks genom en fallstudie med två olikaförvaringsprinciper.

Denna uppsats ämnar undersöka vilka kulturskillnader som finns i svensk-danska affärsrelationer och hur dessa kan hanteras. Ämnet är aktuellt av många orsaker, bland annat har företagssamheten över nationsgränsen ökat allt mer, inte minst på grund av Öresundsbron.För att uppfylla syftet till uppsatsen har sju personer från både Sverige och Danmark intervjuats. Dessa personer har alla erfarenhet av svensk-danska affärsrelationer. För att lättare kunna urskilja och förstå skillnaderna mellan ländernas affärskulturer har Hofstedes fem kulturdimensioner använts. Den egna studien har kompletterats med en liknande studie gjord av Alvesson, Henriksson och Lind samt en nyligen utgiven rapport i ämnet från Svenska Exportrådet.Resultatet av uppsatsens empiriska undersökning är att även om Sverige och Danmark har många likheter så finns vissa skillnader i affärskulturerna.

Denna utredning handlar om hur legitmitetskrav för företag inom stålbranschen i Spanien och i Sverige skiljer sig åt. Syftet är att, baserat på tre svenska och tre spanska företags årsredovisningar, studera om det finns någon eller några betydelsefulla skillnader i beskrivningarna av företagens miljöarbete och om vi därigenom kan dra några slutsatser när det gäller legitimitetskrav. Vår empiri utgår endast från de sex företagens årsredovisningar. Denna information har analyserats utifrån akademiska teorier om legitimitet och legitimitetsverktyg. Vi har även räknat specifika ord i årsredovisningarna som har med miljöansvar att göra för att försöka finna en skillnad i hur företagen kommunicerar sitt miljöansvar.