BakgrundUnder senare år har näringslivet fått uppleva flertalet skandaler inom företagsvärlden angående förtroendet för storföretagen, både internationellt och i Sverige. I och med dessa skandaler har också de flesta länder i Europa infört någon form av Corporate Governance eller bolagsstyrning som man säger i Sverige. För att marknaden skall få mer förtroende för näringslivet har Sverige infört en bolagskod som ska öka förtroendet för de svenska börsföretagen.SyfteUppsatsens syfte är att undersöka vad bolagskoden inneburit för förtroendet samt studera vad som påverkar förtroendet för det svenska näringslivet.MetodStudien grundar sig på en kvalitativ metod med utförda intervjuer på fyra grupper det vill säga revisorer, kapitalförvaltare, media och aktieanalytiker. Utifrån dessa intervjuer har uppsatsens primärdata samlats in vilket är kärnan i uppsatsen.ResultatStudien visar att enbart bolagskoden inte kan återställa förtroendet för svenskt näringsliv. Det krävs flera åtgärder för att stärka förtroendet, dock kan författarna konstatera att den svenska bolagskoden kan fungera som ett verktyg för att öka förtroendet.

Studiens syfte var att skapa en förståelse för och belysa hur äktenskapsmigrerade kvinnors identitetsarbete och integrationsprocess upplevs, det vill säga den samtidiga och ömsesidiga process där identitet och integration påverkar varandra. En avgränsning gjordes till att fokusera på kvinnor som migrerat från Thailand till Sverige på grund av en relation med en svensk man. I studien har motivet till migration uteslutits på grund av att det redan finns forskning som förklarar varför migration äger rum och vilka fak-torer som är involverade. Studien är kvalitativ och datainsamling har skett via intervjuer genomförda med hjälp av en intervjuguide. Att påbörja en kärleksrelation och ingå äktenskap är en omvälvande händelse i en männi-skas liv och migration och integrering i ett nytt land innebär ansträngningar för individen.

Syfte med denna studie är att beskriva hur akademiker med invandrarbakgrund från Mellanöstern upplever sina möjligheter till en etablering på den svenska arbetsmarknaden. Vi vill utifrån deras berättelser se hur de upplever och hanterar sin status i Sverige, men också i ursprungslandet, det vill säga de länder personen vuxit upp i. Vi vill även se vilka konsekvenser denna etablering och statusförändring leder till för ett begränsat urval akademiker med invandrarbakgrund.Frågeställningar:- Hur beskriver invandrande akademiker sin status i Sverige och i ursprungslandet?- Hur hanterar de sin status i de olika länderna och eventuellt skillnaden där emellan?- Hur upplever invandrade akademiker sin etablering på den svenska arbetsmarknaden?.

Historien visar att en avsaknad av en ledande idé kan få förödande konsekvenser. Det är svårt att jämföra dagens Sverige med de krigförande nationerna under andra världskriget, samt de förödande effekterna som en avsaknad av en strategi medförde räknat i förstörelse, död och lidande. Detta väcker frågan om Sverige har en utvecklad strategi för sitt internationella engagemang i allmänhet, och vid internationella insatser där det militära maktmedlet används i synnerhet. För Försvarsmakten kan det finnas ett mervärde med en övergripande strategi, en så kallad fullständig strategi. Denna strategi skapas av regering och riksdag, och syftar till att koordinera statens resurser inom flera politikområden med målsättningen att nå ett bättre samordnat resultat.

Bluetongue, en vektorburen infektionssjukdom som drabbar idisslare, har tidigare endast funnit i tropiska samt subtropiska delar av världen. Sedan ett drygt decennium tillbaka har denna bild förändrats och sjukdomen förekommer nu även längre norrut i Europa. Sverige fick sitt första konstaterade fall av infektion med bluetonguevirus, vilket var av serotyp 8 (BTV-8), i september 2008. En vaccinationskampanj i de södra delarna av landet inleddes snabbt med syftet att utrota denna epizootisjukdom från Sverige. Även i många andra EU-länder har man inlett en omfattande vaccination av mottagliga tamdjur med ett avdödat vaccin mot BTV-8.

Litteraturstudien sammanfattar rapporter om sviktande behandlingsresultat efter behandling med avmaskningsmedel mot Parascaris equorum, hästens spolmask. De olika substanserna med indikation spolmask på häst, som är godkända för behandling i Sverige jämförs. Vidare belyses alternativa metoder för att hålla smittrycket av hästens spolmask nere. Gällande avmasknings och beteshygiensrekommendationer i Sverige jämförs med hur detta genomförs ute i landet. Studien visar på att kunskap om de faktorer som påverkar resistensutveckling och spolmaskens livscykel är av yttersta vikt för att det skall vara möjligt att förvalta den resurs som läkemedlen är på bästa sätt.

Syftet med detta kandidatarbete är att beskriva den befolkningsutveckling som pågår i Sveriges gles- och landsbygder samt att sammanställa metoder från forskning och beprövad erfarenhet som används för att motverka en negativ befolkningsutveckling. Den generella befolkningsutvecklingen i Sverige speglas sedan i Rävemåla, som är en tätortsnära landsbygdsort i Tingsryd kommun, för att undersöka om orten har följt samma bana som befolkningsutvecklingen gjort i Sverige och vilka metoder som används och kan användas för att försöka nå en positiv utveckling. Tingsryds kommun och Rävemåla tätort lider båda av en negativ befolkningsutveckling och en åldrande befolkning. Den mest använda metoden för att nå en positiv utveckling är marknadsföring, vilket är den mest använda metoden i riket för att öka befolkning..

Uppsatsen undersöker hur barnkonventionens rättigheter tillgodoses under ensamkommande flickors flykt, från att de passerar EU:s yttre gräns fram till att de erhåller ett asylbeslut i Sverige. Uppsatsen är gjord i samarbete med Unicef Sverige och består av två delar. Den första delen är en rättslig analys som syftar till att undersöka hur rättigheterna som stadgas i barnkonventionen tillgodoses inom svensk lagstiftning och EU-rätt. Den andra delen består av en kvalitativ analys av intervjuer med 15 ensamkommande flickor, de flesta boende på HVB-hem runt om i Sverige. Med utgångspunkt i flickornas erfarenheter undersöks sedan i vilken utsträckning deras, i barnkonventionen stadgade, rättigheter tillgodoses i svensk och europeisk myndighetsutövning.

Syftet är att ge en introduktion till viktiga termer och uttryck inom bokstavsformgivningen samt att undersöka på vilket sätt den historiska bokstavsformgivningen influerat bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900?talet och fram till idag.Utöver syftet har två frågeställningar ställts upp;Vilka termer och uttryck är av stor vikt inom bokstavsformgivningen?På vilket sätt har den historiska bokstavsformgivningen influerat bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900?talet och fram till idag?För att söka svar på syftet och frågeställningarna görs en litteraturbaserad studie. Innan resultatet presenteras behandlas bokstavsformens utveckling, under de senaste 3000 åren, kortfattat. Efter det följer resultatet som tar upp termer och uttryck inom bokstavsformgivningen som är av vikt att känna till för att förstå indelningen i de svenska teckensnittsfamiljer som behandlas i uppsatsen. Sist undersöks också på vilket sätt fem bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900?talet har influerats av den historiska bokstavsformgivningen.

Det kalla krigets slut har medfört förändringar i svensk säkerhetspolitik. Sedan mitten på 1990-talet har en vidgning av begreppet säkerhet skett i politiken och dagens kris i Ukraina gör ämnet högaktuellt. Med hjälp av Köpenhamnsskolans teori och det vidgade säkerhetsbegreppet besvarar uppsatsen frågan om hot mot Sverige och vår säkerhet påverkas av krig och konflikter. Uppsatsens bidrag till forskningen kring säkerhetspolitik kommer genom en fallstudie att utröna hur svenska politiker använder händelser i vår omvärld för att förändra hotbilden mot Sverige och vår säkerhetspolitik. Detta görs genom en studie med kriget i Georgien 2008 som händelse. En innehållsanalys av offentligt tryck före kriget jämförs med uttalanden under kriget och detta jämförs sedan med offentligt tryck som utkommit efter kriget i ett försök att hitta förändringar i de hot som aktörerna uttalar.Slutsatserna innefattar en relativt homogen bild av hot mot Sverige och svensk säkerhet vilket även gäller åtgärder mot dessa hot.

Syfte. Syftet med detta arbete var att undersöka förekomsten och behandling av granulom vid gastrostomier hos barn och ungdomar under 18 år i Sverige. Syftet var även att undersöka sjuksköterskors kunskaper om granulombehandling hos barn och ungdomar under 18 år med gastrostomi i Sverige.Metod. Den forskningsdesign som valdes var av kvantitativ metod genom enkätundersökning. Enkäterna skickades ut till sjuksköterskor som arbetar i Sverige och finns med i något av följande nätverk: Nätverket för habiliteringssjuksköterskor, Nätverket för habiliteringssjuksköterskor inom nutrition och/eller Nätverket för nutritionssjuksköterskor.Resultat.

Problemformulering: Swapspreaden undersöks i flertalet studier, i bland annat USA, Japan och Australien. Dessa studier påvisar åtskilliga förklaringar till swapspreaden, men de olika empiriska studierna, baserade på olika marknader, finner inte samma förklaringar. Vi ställer oss därför frågan om samma förklaringsfaktorer finns till den svenska swapspreaden. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida de förklarings-faktorer som påvisats i tidigare, utländska studier även förklarar swapspreaden i Sverige. Metod: Vår studie är av kvantitativ karaktär med ett hypotetiskt-deduktivt angreppssätt.

Status är ett brett begrepp som kan definieras på många olika sätt. Status ställs ofta i samband med yrke och många människor har en uppfattning om vilken status olika yrkesgrupper har. Det finns motsägelsefulla resultat från tidigare studier om hur sjukgymnaster upplever yrkets status. En studie visar på att yrkets status är hög medan Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund menar att den behöver förbättras. Syftet med studien var att beskriva hur yrkesverksamma sjukgymnaster i Australien och Sverige upplever sjukgymnastyrkets status samt vad som kan förändras för att påverka yrkets status.

Debatten om eutanasi pågår ständigt, i Sverige och i resten av världen, ibland mer intensivt ibland mer lågmält. Denna uppsats utreder hur juridiken i eutanasifrågan samspelar med verkligheten, i Sverige och övriga delar av världen. Syftet med uppsatsen är att utreda de frågor som uppkommer kring eutanasi och utifrån svaren på dessa frågor göra en komparation av olika länders reglering av området. Eutanasidebatten och regleringen har sett och ser olika ut runt om i världen. I vissa länder har en legalisering skett, medan andra länder överväger en legalisering och åter andra anser, på grund av till exempel religiös uppfattning, att eutanasi bör vara straffbelagt.Uppsatsen behandlar enbart den del av rätten till liv som handlar om eutanasi och vård i livets slutskede.

Utgångspunkt för uppsatsen var att besvara frågan vilken påverkan den europeiska sociala stadgan har på svensk rätt. Eftersom den europeiska sociala stadgan är ett relativt okänt instrument ägnas uppsatsens första del (kapitel 2) åt att presentera dess framväxt, rapporteringssystemet och klagomålsprotokollet, samt det enda klagomål som hittills berört Sverige: Collective Complaint No 12/2002, Svenskt Näringsliv v. Sweden. Det konstaterades då att Sverige inte uppfyllde sitt åtagande under stadgans femte artikel. I uppsatsens andra del (kapitel 3) presenteras resultatet som sammanställts för att besvara frågeställningen.