Det var under 1700-talet som genombrottet för kokböcker i Sverige kom. Under den hÀr tiden skrevs det fortfarande kokböcker för överklassen, men allt mer började det komma kokböcker som hade en handboksliknande utformning med anvisningar för bÄde mat och olika delar av hushÄllsarbetet. Under 1700-talet förekom det i kokböcker tre verbformer, imperativ, s-passiv och aktiv presens. Dock hade s-passivt tagit överhanden mot slutet av 1700-talet och detta sÀtt att skriva recept gÀllde fram till cirka 1900-talet, dÄ det sker en ÄtergÄng till att anvÀnda imperativ i receptskrivningen.Idag Àr intresset för mat och mÄltidslitteratur stort i Sverige och övriga vÀrlden. Varje dag sÀljs det nÀstan 1,5 miljoner böcker om detta Àmne runt om i vÀrlden.

I LÀroplanen för förskolan (Lpfö-98) kan vi lÀsa att "utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter bÄde i planerad miljö och i naturmiljö" (Skolverket, 1998/2010, s. 7). Syftet med studien Àr att undersöka hur nio förskollÀrare i södra Sverige uttrycker att de anvÀnder sig av förskolegÄrden i den dagliga verksamheten och vilken betydelse utemiljön har för barnens lek och lÀrande.VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Hur anvÀder föskollÀarna föskolegÄden i den dagliga verksamheten?? Hur tar förskollÀrarna tillvara pÄ barnens intresse pÄ förskolegÄrden?? Hur ser föskollÀarna pÄsin delaktighet i möet med barnen?Resultatet visar att samtliga förskollÀrare i studien anser att det sociala samspelet Àr viktigt. Flera av förskollÀrarna uttrycker att deras lyhördhet och engagemang Àr av stor betydelse i barnens lek.

Idag styrs invandringen utifrÄn en migrationspolitik som uppstÀller begrÀnsningar bÄde vad gÀller antalet som fÄr tilltrÀde till landet men Àven vilka typer av invandrare som ska fÄ möjlighet att arbeta och bosÀtta sig hÀr. Trots detta regelverk kringgÄr ett vÀxande antal asylsökande de riktlinjer som styr möjligheten att vistas i landet. Dessa mÀnniskor emigrerar frÀmst frÄn oroliga och fattiga lÀnder eftersom de ser en framtid i Sverige. Men mÄnga som söker asyl i landet kommer att möta problem med sin asylansökan och nekas tilltrÀde. Bland dessa mÀnniskor finns de som vÀljer att stanna kvar trots att det inte Àr tillÄtet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka ifall invandrare och svenskfödda med utlÀndsk bakgrund nÄgon gÄng har utsatts för etnisk diskriminering under deras liv i Sverige och hur denna etniska diskriminering i sÄ fall sett ut. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts för att besvara syftet: har respondenterna nÄgonsin utsatts för etnisk diskriminering i Sverige, om ja hur har diskrimineringen kommit till uttryck samt upplever de respondenter som utsatts för etnisk diskriminering att den pÄ nÄgot sÀtt pÄverkat deras hÀlsa? I studien anvÀndes en kvalitativ metod med individuella intervjuer som datainsamlingsmetod. Respondentgruppen bestod av tvÄ invandrare bosatta i Sverige och tre svenskfödda med annan etnisk bakgrund. Tolkningen av det insamlade intervjumaterialet utfördes med hjÀlp av de hermeneutiska principerna.

Denna uppsats behandlar Àmnet studie- och yrkesvÀgledning med syfte att redogöra och fÄ en förstÄelse varför invandrare tenderar att hamna inom restaurangbranschen. För att uppfylla detta redogör uppsatsen för hur vÀgen till restaurangÀgare har sett ut för fem personer i centrala UmeÄ. Uppsatsen syftar huvudsakligen till att förstÄ varför dessa restaurangÀgare valde restaurangbranschen istÀllet för andra alternativ som finns i samhÀllet.Studien har genomförts med fem intervjupersoner med fokus pÄ ett antal specifika intervjufrÄgor för att komma underfund med deras arbetsval. Litteratur har studerats för att fÄ en inblick i Àmnet om studie- och yrkesvÀgledning, restaurangbranschen, samt invandrares val i Sverige gÀllande arbetsmarknaden.Rapporten fyller ut ett gap inom ett outforskat Àmne. Ett flertal rapporter visar att större delen av mÀn, med hÀrkomst frÄn mellanöstern, Àr Àgare av restauranger i Sverige, orsaken till detta Àr det omrÄde denna rapport fyller ut.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VĂ€xjö universitet, Logistikfördjupningen, EKL 361, VT 2006Författare: Andreas KorsĂ©n, Fredrik Larsson och Bobby PerssonHandledare: Åsa GustafssonExaminator: Helena ForslundTitel: MĂ€tning av logistikprestationer i gapet mellan förvĂ€ntad och erhĂ„llen service ? en kvantitativ studie av logistikprestationer i plastindustrin i Sverige.Bakgrund: Ett standardiserat kund-/leverantörsförhĂ„llande Ă€r baserat pĂ„ att leverantören förser kunden med de varor och tjĂ€nster som han eller hon betalar för. Kunden har rĂ€ttighet att förvĂ€nta sig att den varan eller tjĂ€nsten han eller hon betalar för kommer att fungera tillfredsstĂ€llande. Gapet mellan förvĂ€ntad och erhĂ„llen tjĂ€nstkan öka eller minska beroende pĂ„ leverantörens förmĂ„ga att leverera önskad tjĂ€nst.NĂ€r det gĂ€ller relationerna mellan kunder och deras leverantörer i plastindustrin kan det ibland uppstĂ„ gap i frĂ„ga om hur de uppfattar kvaliteten pĂ„ logistiktjĂ€nsten som utförts. Genom logistikprestationsmĂ„tt kan leverantörens prestation mĂ€tas.Syfte: Syftet Ă€r att med hjĂ€lp av valda logistiskprestationsmĂ„tt undersöka vilka mestrespektive icke signifikanta gap som existerar i hur kunder upplever att logistikprestationerna utförs i den svenska bearbetande plastindustrin.Metod: En kvantitativ undersökning i form av en enkĂ€tundersökning till 200 företag har genomförts, dĂ€r logistikprestationsmĂ„tt har uppmĂ€tts.

Företagsskandalerna i Sverige och utomlands har skapat en förtroendekris och bolagsstyrningen har ifrÄgasatts. Svensk kod för bolagsstyrning har uppkommit i Sverige som ett led i att stÀrka tilltron till de svenska börsbolagen. Aktiebolagslagen (SFS 2005:551 kap. 8) behandlar styrelsens ansvar mot bolaget. HÀr uppges det dels att styrelsen har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen i bolaget, dels att styrelseordföranden har ett sÀrskilt ansvar jÀmfört med övriga ledamöter.

Denna uppsats bygger pÄ en bildanalys av Ikeas annonsering i Kina respektive Sverige. Vi har analyserat tvÄ annonser i vardera land. Uppsatsens teoretiska grund baseras pÄ kommunikationsteori, fÀrglÀra, bildanalys och semiotik. I komparationen mellan annonser publicerade i de tvÄ lÀnderna kunde vi konstatera att de kulturella skillnaderna Àr pÄtagliga. Ikea i Sverige tar ut svÀngarna, lÀmnar mer öppenhet och nyttjar komisk retorik i sin marknadsföring.

Patienter frÄn andra kulturer blir en allt vanligare patientgrupp eftersom invandringen ökar och genom att Sverige idag Àr ett mÄngkulturellt samhÀlle. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vÄrda patienter med en annan kulturell bakgrund. Tretton vetenskapliga artiklar frÄn Ären 2000-2010 analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Sex kategorier framkom: kommunikation pÄverkar relationen och handlingar: nÀrstÄendes medverkan Àr en tillgÄng men Àven ett hinder: försöka förstÄ patienters kultur och annorlunda beteende: tillgodose behov och ge individanpassad vÄrd Àr svÄrt: kunskap och utbildning Àr viktigt för en ökad förstÄelse: arbetet Àr krÀvande men utvecklande. Sjuksköterskor upplevde att arbetet med patienter frÄn andra kulturer var utvecklande och givande.

LÄngvarig smÀrta Àr en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning i Sverige. MÄnga olika typer av rehabiliteringsprogram har testats under Ärens lopp, med bÄde positiva och negativa resultat. Tidigare studier utvÀrderar ofta rehabiliteringsperioder frÄn en mÄnad upp till flera mÄnader. Det Àr intressant att se om en kortare rehabiliteringspeiod kan pÄverka viktiga faktorer som kopplas till lÄngvarig smÀrta. Syftet med denna studie var att undersöka om en kort rehabiliteringsperiod kan ge en ökad hÀlsorelaterad livskvalité, en högre self-efficacy och en lÀgre rörelserÀdsla.

Sverige för en narkotikapolitik som ideologiskt grundar sig i visionen om ett narkotikafritt samhÀlle, ofta omtalat som nolltolerans. Ett annat synsÀtt som anammats pÄ flera andra hÄll i vÀrlden, bland annat i Storbritannien, grundar sig i principen om skademinimering. Skademinimering innebÀr att fokus ligger pÄ att reducera drogernas skadeverkningar snarare Àn utrota drogerna i sig.Vi hade en hypotes om att nolltoleransen borde kunna skönjas i svensk journalistik dÄ vi upplever att rÄdande politik inte ifrÄgasÀtts i nÄgon större utstrÀckning. Som jÀmförelsepunkt ville vi Àven se hur det sÄg ut i Storbritannien. LÀndernas journalistik representeras av tidningarna Dagens Nyheter och The Guardian.

Denna studie Àr baserad pÄ intervjuer med personer i Sverige som har nÄgon form av relation till sjukdomen hiv/aids. Dessa mÀnniskor har antingen jobbat med hiv/aids-frÄgor, haft anhöriga som smittats av hiv eller sjÀlva Àr smittade. Syftet med denna studie Àr att synliggöra erfarenheter av att leva med sjukdomen hiv/aids bland smittade, anhöriga och verksamma inom frivilligorganisation. Detta har vi gjort genom kvalitativ metod, intervjuer utformade utifrÄn vÄrt syfte. Dessa intervjuer har genomförts pÄ tre orter geografiskt spridda över Sverige.

Gender mainstreaming kan sÀgas vara en central del av dagens jÀmstÀlldhetsarbete, i Sverige och utomlands. Strategin som fick sitt definitiva genombrott i och med FN:s fjÀrde kvinnokonferens 1995 har pÄ kort tid anammats av otaliga lÀnder och organisationer. Strategin kan ur ett feministiskt synsÀtt anses vara radikal dÄ den grundlÀggande tanken Àr att en (re)organisering, förbÀttring, utveckling och utvÀrdering av policyprocesser skall ske, sÄ att jÀmstÀlldhetsperspektivet Àr inkorporerat i alla policys pÄ alla nivÄer och i alla steg, av de aktörer som normalt Àr involverade i policyskapande. I det hÀr arbetet belyses den process genom vilken spridningen av gender mainstreaming har skett. LikasÄ behandlas Sveriges roll i policyöverföringen av gender mainstreaming.

Sverige har som mÄl att Är 2020 reducera energianvÀndningen för bostadssektorn med 20 procent och med 50 procent till Är 2050. För att mÄlen ska uppnÄs fordras fler energisnÄla nybyggnationer och energieffektivisering pÄ ombyggnationer.Av alla nybyggnationer som har produceras i Sverige Àr mindre Àn 1 procent energisnÄla nybyggnationer. Studier visar att en av orsakerna till den lÄga marknadsutvecklingen för lÄgenergihus beror pÄ att lÄgenergihus Àr generellt mellan 2 till 10 procent dyrare Àn traditionellt byggda hus. Andra orsaker Àr att mÄnga byggherrar inte kÀnner till fördelarna att bygga energieffektivt. Det har Àven visat sig att byggherrar har för lite kunskaper om energieffektivisering och saknar förmÄgan att tÀnka lÄngsiktigt vilket har bidragit att mÄnga byggherrar inriktar sig pÄ kortsiktiga ekonomiska resultat istÀllet för hela byggnadens livscykel.Syftet med den hÀr rapporten var att berÀkna merkostnaden och livscykelvinsten för nyproduktion av minienergihus och passivhus.

Regeringen lanserade visionen om ?Sverige - det nya matlandet? 2008. En vision som verkar för god mat, upplevelser i vĂ€rldsklass och en levande landsbygd. För att visionen ska uppnĂ„s finns bland annat möjlighet för projekt att söka finansiellt stöd ur landsbygdsprogrammet. VicTualia ekonomisk förening har under tre Ă„r drivit projektet "Utveckling av Örebroregionens vicTualier" med finansiering genom projektstöd.