Finland och Sverige har mycket gemensamt ? historiskt, kulturellt och geografiskt till exempel. ÄndĂ„ finns pĂ„tagliga skillnader mellan hur problematiseringen av sĂ€kerhetspolitiken yttrar sig i de bĂ„da lĂ€nderna. I denna uppsats analyseras den sĂ€kerhetspolitiska retoriken med Carol Lee Bacchis socialkonstruktivistiska metod för politisk analys. Analysen sker utifrĂ„n tvĂ„ teoretiska perspektiv, liberalism och realism, och hur dessa ser pĂ„ staten, internationellt samarbete och sĂ€kerhetsbegreppet.Genom att analysera hur de bĂ„da lĂ€ndernas nuvarande politiska ledning skriver om sĂ€kerhetspolitik identifieras vilket huvudsakligt perspektiv pĂ„ internationella relationer som ligger till grund för doktrin och sĂ€kerhetspolitiska övervĂ€ganden.

AbstractInledningsvis beskrivs vad AT-tjÀnst i Sverige innehÄller, samt grundlÀggandearbetsmiljömÀssiga omstÀndigheter för AT-lÀkare. Bakgrunden tar upp teori om"den goda organisationen", motivation och stress, samt lagar och föreskrifter enligtSocialstyrelsen och SocialtjÀnstlagen. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur ATlÀkarnaser pÄ sin arbetssituation i Stockholm, hur de formar sina yrkesroller ochhur de kan pÄverka sin situation. Sex studier frÄn Sverige och andra lÀnder tas uppgÀllande AT-lÀkare el. motsvarande, bl.a.

Heraldik betraktas ofta som historisk hjÀlpvetenskap. Men heraldik, som har sina rötter i medeltiden, hör inte bara till det förflutna ? heraldik Àr en levande fenomen. MÄnga personer anvÀnder sig flitigt av sina slÀktvapen, och Àven nya slÀktvapen antas stÀndigt. RÀttsliga tvister kring slÀktvapenrÀtt hör till dÄtida juristernas vardagliga mat.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva och ge en översikt över arbetsterapeutiska interventioner och effekten av dem för personer med stroke som rehabiliteras inom slutenvÄrden. Datainsamlingen har skett genom en systematisk sökning av publicerade vetenskapliga artiklar. Författarna har utgÄtt frÄn studiens syfte vid val av sökord och anvÀnt databaser som vÀnder sig mot medicin och hÀlsa. Vid analys av data anvÀndes en arbetsterapeutisk processmodell för att klassificera vilka interventionsformer samt bedömningar som utfördes för personer med stroke inom slutenvÄrden. Studiens resultat pÄvisar att personer med stroke som rehabiliterades inom slutenvÄrden fÄr mer funktionstrÀning Àn aktivitetstrÀning och att de flesta arbetsterapeutiska interventioner förmodligen inte Àr klientcentrerade eller aktivitetsbaserade.

Åsikter om elevers inflytande inom den svenska skolan har sedan 1920-talet förĂ€ndrats och formulerats olika i skolutredningar och lĂ€roplaner. I dagens rĂ„dande lĂ€roplan för det obligatoriska skolvĂ€sendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) har jag funnit flera mĂ„l och riktlinjer dĂ€r elevinflytande innefattas. Under min praktik som lĂ€rarstuderande i Ă€mnet musik har jag tyckt mig kunna se ett ökande engagemang hos elever som sjĂ€lv fĂ„tt vĂ€lja lĂ„tar till ensemblespel. Denna iakttagelse formade ett syfte till att undersöka och fĂ„ större förstĂ„else för musiklĂ€rares syn pĂ„ elevinflytande och hur de menar inflytandet pĂ„verkar deras undervisningspraktik. Ett annat syfte till detta arbete blev att i en jĂ€mförande studie försöka se eventuella skillnader mellan Sverige och Nya Zeeland.

Under det senaste a?rhundradet har det dykt upp ma?nga miljo?problem som har lett till att vi idag ma?ste fokusera mer pa? en ha?llbar utveckling av va?ra sta?der.Allt fler ma?nniskor va?ljer att bo i sta?der och da?rfo?r a?r det viktigt fo?r va?r framtid att stadsplaneringen blir sa? ha?llbar som mo?jligt.Denna rapport beskriver och va?rderar 6 olika ha?llbara stadsdelar i Sverige. Dessa har identifierats och va?rderats utifra?n 6 ha?llbarhetsaspekter som anses vara viktiga.Studierna har begra?nsats till ha?llbar utveckling inom stadsplanering, de pa- rametrar som tas upp i examensarbetet ?En ja?mfo?relse av 6 aktuella bo- stadsomra?den i Sverige med uttalad inriktning pa? ha?llbart stadsbyggande? a?r; Transport, Social Ha?llbarhet, Gro?nskande Utomhusmiljo?, Ha?llbara Transporter, Ha?llbart Energisystem, Miljo?anpassade Bosta?der & Lokaler, Ha?llbart Vatten & Avlopp och Ha?llbar A?tervinning. .

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken historiekultur konstrueras i en svensk och i en bosnisk gymnasielÀrobok dÄ fokus ligger pÄ det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien. FrÄgestÀllningar Àr följande: Hur beskrivs det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien i de analyserade gymnasielÀroböckerna det vill sÀga vilka politiska och kulturella hÀndelser skildras? Förekommer nÄgra likheter och/eller skillnader i framstÀllningen av det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien? Finns det nÄgra jÀmförbara förhÄllanden eller idéer? Handlar det alltsÄ om kontrasterande eller generaliserande komparation? Vilken bild av historiekultur konstrueras i respektive gymnasielÀrobok? Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ textanalys av lÀromedel och komparativ metod. Resultatet visar att politisk historia dominerar i beskrivningen av det tidigmoderna Sverige medan kulturell historia upptar mindre plats. I beskrivningen av det tidigmoderna Bosnien uppmÀrksammas politisk och kulturell historia lika mycket.

I Sverige finns cirka 60 tjejjourer som ideellt arbetar för att stötta och stÀrka unga kvinnor vars psykiska ohÀlsa fortsÀtter att öka. Statistiskt sett sÄ finns klara samband mellan den psykiska ohÀlsan bland flickor i Sverige och orsak till varför de stödsökande hör av sig till tjejjourerna och andra ideella organisationer. Syftet med studien var att beskriva vad jourerna gör för att förbÀttra den psykiska ohÀlsan bland flickor samt att beskriva faktorer som pÄverkar det ideella arbetet pÄ tjejjourerna enligt de aktiva medlemmarna. En kvalitativ intervjustudie anvÀndes som metod. Sju intervjuer genomfördes pÄ aktiva medlemmar pÄ olika tjejjourer och analyserades med hjÀlp av en innehÄllsanalys.

Solen utstrÄlar energi och Àr förutsÀttningen för allt biologiskt liv pÄ jorden, dessvÀrre tycks mÀnniskan sakna respekt gentemot solen och dess ultravioletta strÄlning. Dessa strÄlar kan ge upphov till malignt melanom som Àr den aggressiva formen av hudcancer. Sjukdomen uppkommer i vanliga leverflÀckar eller födelsemÀrken men den kan ocksÄ börja direkt i huden. Via lymfkÀrl och blodkÀrl kan cancercellerna sprida sig till andra stÀllen i kroppen sÄ kallad metastasering. Detta innebÀr att malignt melanom Àr en allvarlig och livshotande sjukdom.

En av turismindustrins största utmaningar Àr att identifiera potentiella mÄlgrupper och sedan kunna tillgodose turisters varierade behov. En av de frÀmsta mÄlgrupperna inom svensk turismindustri Àr turister av tysk nationalitet. VisitSweden menar att de tvÄ mest betydelsefulla tyska mÄlgrupperna i Sverige utgörs av WHOPS och barnfamiljer, men det finns ytterligare ett segment av turister vilka anses ha goda framtidsutsikter; nÀmligen unga turister. Under de senaste Ären har det blivit tydligt att unga turister Àr ett allt viktigare segment inom turismindustrin och utgör en mÀrkbar del av antalet inkommande turister till destinationer runt om i vÀrlden. Med en deduktiv ansats och kvantitativ metod har vi, med hjÀlp av ett snöbollsurval, genomfört en enkÀtundersökning pÄ unga tyskar mellan 18-30 Är. UtifrÄn teorier om resmotiv utfördes en studie för att öka kunskapen om unga tyska turisters uppfattning om Sverige som destination och unga tyska turisters resvanor.

Syftet med studien var att undersöka hur förskolor presenterar sin pedagogiska verksamhet pÄ sina hemsidor. I undersökningen studerades förskolor med olika styrelsesÀtt, uppdelade i bolagsdrivna, förenings- och idédrivna och kommunala förskolor. Undersökningen bygger pÄ teorier om diskursanalys, och Àr utförd med diskursanalys som metod. Sedan det blev möjligt för andra aktörer Àn kommuner att bedriva förskoleverksamhet, finns förskolan pÄ en marknad som Àr utsatt för konkurrens, liksom andra marknader.I studiens resultat blev det tydligt att det Àr vanligt att förskolor med andra styrelsesÀtt Àn kommunala, fokuserar mer pÄ marknadsföring Àn pÄ information pÄ sina hemsidor. l Hemsidorna som representerar förskolor som drivs av företag eller bolag har tydligt fokus pÄ förÀldrar och barn som kunder, medan hemsidorna tillhörande kommunala och förenings- och idédrivna förskolor fokuserar mer pÄ att ge information om verksamheten. Det Àr vanligt att förskolor, oavsett styrelseform, utvecklar inriktningar och nischer för att specificera verksamheten, och göra den attraktiv för dem som söker information pÄ förskolornas hemsidor. Detta gör tydligt att förskolorna anpassat sig till den rÄdande marknadsanpassningen, dÀr man mÄste vara tydlig med vad verksamheten innehÄller, och gÀrna sÀrskilja sin verksamhet frÄn andra förskolors.

I den hÀr uppsatsen har jag undersökt hur attityderna till endonymer och exonymer och till UNGEGN:s arbete med ortnamn ser ut i andra lÀnder samt hur svenska ortnamn benÀmns i moderna icke-svenska kÀllor. Om man anvÀnder samma namn som vi i Sverige (endonym) eller om man har ett annat namn (exonym) kan bero pÄ omskrivningar, uttalssvÄrigheter eller bara felskrivningar. Jag har vÀnt mig till institut, ambassader etc. runt om i Europa för att fÄ deras syn pÄ sprÄkets anvÀndning av endonymer och exonymer. Materialet kommer frÄn sju lÀnder i Europa, bÄde frÄn mejlintervjuer och frÄn Internetsidor.

Ordet jude Àr i Sverige ett vÀrdeladdat ord. Med arvet och karaktÀren följer en tung historia, en historia som en jude inte kan vÀlja bort. Identiteten bestÄr av en blandning av det svenska och det judiska. Genom att hjÀlpa unga att finna en starkare judisk identitet ska de stÄ emot antisemitiska pÄhopp och vit-makt propaganda..

Syftet med undersökningen har varit att kartlÀgga de viktigaste nationalsocialistiska rörelserna i Sverige mellan Ären 1924 - 1950. Tonvikten i undersökningen har lagts pÄ Ären 1930 ? 1936 dÄ nationalsocialismen i Sverige anses ha haft sin höjdpunkt. De frÄgestÀllningar som besvarats Àr följande. Hur sÄg partibildningarna och deras aktiviteter ut och vilka personer lÄg bakom dessa? Vilka politiska krav pÄ samhÀllet stÀllde de nationalsocialistiska partierna? Hur mycket respektive litet inflytande fick nationalsocialisterna i samhÀllet och varför? Vilken pÄverkan hade nationalsocialisterna pÄ riksdagsdebatten? Vilket politiskt- och samhÀlleligt klimat rÄdde under den tid dÄ nationalsocialisterna hade sin höjdpunkt? Vilken syn hade statsmakten pÄ nationalsocialisterna och vilka ÄtgÀrder vidtogs mot dem? Metoden har varit att genom kvalitativa litteraturstudier och kompletterande arkivundersökningar fullgöra syftet och besvara ovanstÄende frÄgestÀllningar.

I föreliggande arbete presenteras hur olika egenskaper som pÄverkar hÀnsynsarealer och drivningsförhÄllanden vid föryngringsavverkning förvÀntas variera över tiden och för olika delar av Sveaskogs skogsinnehav. Egenskaper som studerats Àr grÀnsstrÀcka mot andra Àgoslag, bÀrighet, ytstruktur, lutning, fuktighet, avstÄnd till vÀg, avdelningsstorlek, avdelningsform (areal/omkrets), antal polygoner per avdelning samt inslag av smÄimpediment GrÀnsstrÀckan mot andra Àgoslag studerades mot myrimpediment, bergimpediment, vatten, vattendrag, betesmark och Äkermark. BerÀkningar gjordes pÄ fyra olika omrÄden. I grova drag kan omrÄdena sÀgas motsvara Norrbottens lÀn, VÀsterbottens lÀn, Bergslagen samt Götaland. I de tvÄ nordligaste omrÄdena studerades hur förhÄllande berÀknas vara idag samt om lO, 30 och 50 Är, och i de tvÄ sydligaste omrÄdena studerades hur förhÄllandena berÀknas vara idag samt om lO, 20 och 40 Är.