Uppsatsens syfte Àr att, med hjÀlp av postkolonial teori belysa matens roll i nÄgra personers migration till Sverige. Nio stycken informanter har berÀttat om sina erfarenheter och minnen av hemlandets mat och maten i Sverige och pÄ olika sÀtt diskuterat sin personliga och kollektiva utveckling ur ett matperspektiv. Resultatet visar att mat spelar en viktig roll för gemenskaps- och tillhörighetskÀnslan i sociala situationer samt att informanterna ibland upplever att de hamnar mellan tvÄ kulturella gemenskaper, ett slags ?third space? med möjlighet att föra dessa nÀrmare varandra med hjÀlp av hybridisering. Mat blir dÄ ett konkret sÀtt att bÄde se och upptÀcka den utvecklingen men ocksÄ nÄgonting att bygga nya gemenskaper runt..

Nation branding innebĂ€r att profilera och varumĂ€rka ett land. HĂ€r ingĂ„r att kommunicera immateriella vĂ€rden sĂ„som det upplevelsebaserade, och att visa pĂ„ det unika med landet. Globaliseringen har skapat förĂ€ndringar som gör att Sverige inte lĂ€ngre klarar sig pĂ„ att vara vĂ€lkĂ€nda enbart i Europa. Ökad handel med omrĂ„den dĂ€r Sverige Ă€r relativt okĂ€nt betyder att Sverige mĂ„ste kommunicera sitt varumĂ€rke pĂ„ ett nytt sĂ€tt. Syftet med studien Ă€r att undersöka hur kommunikationen för profileringen av Sveriges nation branding ser ut, med fokus pĂ„ webben som kanal.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land med invandring sedan en lÄng tid tillbaka. Det finns idag cirka 200 000 muslimska kvinnor i Sverige och sjukgymnaster möter dagligen muslimska kvinnor i sitt yrke, vilket kan ge upphov till problem av sprÄklig, kulturell, etnisk och medicinsk art. Syftet med studien var att belysa sjukgymnasters erfarenheter av att arbeta med patientgruppen muslimska kvinnor. Fem sjukgymnaster i invandrartÀta förorter i södra Sverige deltog i studien. Resultatet i studien visar att informanterna upplever stora individuella skillnader hur kultur och religion pÄverkar de muslimska kvinnornas synsÀtt och dÀrmed agerande vid kontakt med sjukgymnast.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur elever i Ärskurs 3 tÀnker kring begreppet naturkatastrofer. Hur uppfattar de naturkatastroferna som sker runt om i vÀrlden och de som sker hÀr i Sverige? Hur kan de koppla dessa till en karta? För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har djupintervjuat 9 elever, indelade i 3 grupper, frÄn en skola belÀgen utanför Malmö. VÄrt resultat visar att eleverna har en förstÄelse för att naturkatastrofer kan intrÀffa i Sverige, de Àr dock medvetna om att de som intrÀffar i nÀromrÄdet inte Àr i samma omfattning som i andra delar av vÀrlden. Emellertid brister eleverna i sin kartkunskap, det vill sÀga de hade svÄrt för att förstÄ och orientera med hjÀlp av en vÀrldskarta.

Avsikten med denna studie var att identifiera upplevelsen av högskolan bland första och andra generationens akademiker. Detta Àr en kvalitativ studie vars empiriska material bestÄr av intervjuer med Ätta personer. Intervjuerna belyser upplevelsen av högskolan. Högskolan i Sverige har expanderat och utvecklats under Ärens lopp. Att studera vid högskolan har förlorat sitt unikum.

I detta examensarbete undersöktes förutsÀttningarna och viljan till förÀndring av skolgÄrdar i Upplands VÀsby kommun till sÄ kallade Gröna skolgÄrdar. Som Grön skolgÄrd definieras en skolgÄrd dÀr skolans utemiljö innehÄller estetiska, miljömÀssiga och pedagogiska funktioner.AnvÀndningen av skolgÄrden som plats för konkret lÀrande Àr intressant ur en utomhus-pedagogisk synvinkel. DÀrför belyses i en första teoretiska del utomhuspedagogikens bildningshistoriska och pedagogiska rötter och Àven utomhuspedagogikens dolda stÀllning i lÀroplanen.Undersökningens andra empiriska del omfattar utvÀrderingen av en enkÀt om skolgÄrden som delades ut till Runbyskolans elever och personal. Svaren visar pÄ ett stort engagemang och bra idéer och att elever och personal har en realistisk uppfattning av skolgÄrdens nulÀge och förÀndringspotential. EnkÀtsvaren jÀmfördes med ansökningar och förslag till skolgÄrdsförÀndring frÄn andra skolor i kommunen och stÀlldes i kontext till kommunens organisation och förvaltning.Undersökningen visade att viljan till skolgÄrdsförÀndring finns och förutsÀttningarna för Gröna skolgÄrdar i Runbyskolan och hela Upplands VÀsby kommun Àr bra, men att det kanske behövs organisatoriska förÀndringar i ansvarsfördelningen betrÀffande skolgÄrdsarbete som redan har genomförts i nÄgra andra kommuner i Sverige för att nÄ snabbare synliga resultat..

Uppkomsten av yrkesidentiteten geolog Àr i Sverige nÀra knutet till etableringen av Sveriges geologiska undersökning (SGU) Är 1858. I denna uppsats undersöks hur geologens yrke utvecklades under perioden mellan 1858 till 1914, Yrket kom att professionaliseras som ett resultat av samverkan mellan SGU och svenska universitet och högskolor vilket beskrivs i uppsatsen. En genomgÄng har gjorts av bakgrund och arbetsuppgifter för de geologer som anstÀlldes vid SGU under den aktuella prioden. Vidare beskrivs nÄgra praktiska geologiska arbetsuppgifter och vilken betydelse de hade för industrialiseringen av Sverige. SGUs engagemang i malmgeologiska frÄgor kom att ifrÄgasÀttas av vÀrmlÀndska bergsmÀn och den debatten behandlas Àven..

De senaste Ären har det förts en debatt i Sverige om utlÀndska studenter vid svenska universitet och högskolor och om studieavgifter ska införas för denna grupp studenter.Genom att försöka koppla de ofta förekommande argumenten i den diskussionen till den ekonomiska teorin om externa effekter syftar denna uppsats till att svara pÄ vilka effekter av utlÀndska studenter som, ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv, skulle kunna berÀttiga att det svenska samhÀllet subventionerar deras utbildning. Det finns flera effekter, varav de flesta Àr externa, som gynnar svenska samhÀllet och dÀrmed skulle kunna berÀttiga subventioner. Den viktigaste Àr att kvalificerad arbetskraft lockas till Sverige..

Uppsatsens syfte Àr att redogöra hur mÀnniskor socialt kan konstruera och omkonstruera sin identitet. FrÄgestÀllningen vi arbetat utifrÄn Àr: Hur kan serber, kroater och bosniaker i Sverige socialt konstruera och omkonstruera sin identitet? FrÄgestÀllningen Àr framlyft ur teorin som anvÀnds i uppsatsen, konstruktivismen. Teoridelen behandlas utifrÄn detta synsÀtt, dÀr centrala aspekter vid identitetsskapandet tas upp. Dessa Àr att identiteter: Àr sociala konstruktioner, enbart Àr meningsfulla i kontext, motiverar till gemensam handling, Àr multipla och flerdimensionella och betonas i grÀnsytan mellan vi och dom.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ÄskÄdliggöra hur SAS Sverige AB:s turnaroundarbete i en hyperkonkurrens samt hur bolaget försökt Äterskapa lönsamhet med nya strategiska verktyg. För att kunna svara pÄ vÄr frÄgestÀllning utgick vi frÄn en branschanalys för att förklara orsakerna till att ett behov av turnaround uppstod. För att sedan analysera turnaroundarbetet anvÀndes klassiska teorier inom turnaround management. Den framtida nya strategin analyserades sedan utifrÄn Blue Ocean Strategy. Slutsatsen pÄ rapporten konstaterar att den höga kostnadsbilden inom SAS bidrog till att krisen blev sÄ omfattande.

2800 kvinnor i Sverige insjuknar i gynekologisk cancer Ärligen. Vanliga behandlingsmetoder Àr kirurgi, strÄl- och cytostatikabehandling. Behandlingarna har visat fysisk och psykisk pÄverkan och att kvinnor med gynekologisk cancer oroar sig i större grad Àn andra patienter med andra cancerformer. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter avslutad behandling av gynekologisk cancer. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie dÀr 12 artiklar analyserades.

Allt fler svenska företag och organisationer vÀljer att etablera sig utomlands och Turkiet Àr en av de viktigaste marknaden för dessa framförallt för att det Àr ett billigare land Àn Sverige nÀr det gÀller arbetskraft, levnadskostnader samt det Àr billigare produktionskostnader dÀr .För att bli framgÄngsrik pÄ en frÀmmande marknad Àr det viktigt att besitta kunskap om affÀrskultur i det nya landet. Den turkiska marknaden Àr idag högintressant för den internationella industrin. Det sker stÀndigt nya etableringar i landet. I denna uppsats beskriver vi hur svenska företag lyckats med etableringen i Turkiet och vilka svÄrigheter de stöter pÄ samt Turkiets roll för svenska företag i marknadsexpandering.Handeln mellan Sverige och Turkiet strÀcker sig ut över en lÄng tid. Turkiet Àr genom sin höga tillvÀxt och det strategiska lÀget mellan Europa och Asien mycket intressant för den svenska industrin.Vi har intervjuat sju svenska dotterbolag etablerade i Turkiet, samtliga var nöjda med att finnas dÀr.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka vilken evidens det finns kring effekten av de metoder som specialpedagoger inom Barn- och ungdomshabiliteringen anvÀnder i sitt arbete. Metod: KartlÀggning av vilka metoder som anvÀnds av specialpedagogerna pÄ Barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige har skett via en enkÀt. Urvalet av specialpedagoger var ett icke slumpmÀssigt kvoturval i olika delar av Sverige, i smÄstad, storstad samt pÄ landsbygd. I enkÀten framkom Àven i vilken omfattning och till vilka diagnosgrupper som metoderna anvÀnds. Evidenssökning gjordes pÄ nio metoder, de mest frekvent anvÀnda av informanterna.Forskning pÄ dessa metoder har sökts nationellt och internationellt, framförallt i vetenskapliga artiklar.

I den hÀr uppsatsen behandlas vad som Àr svÄrt för svenska invandrarelever nÀr det gÀller att lÀra sig svenska som andra sprÄk, bÄde utifrÄn mÄlen i kursplanen och vad elever och verksamma lÀrare generellt anser Àr svÄrt. I uppsatsen studeras Àven hur lÀrare kan arbeta för att elevernas sprÄkutveckling ska bli maximal. Materialet som uppsatsen bygger pÄ Àr dels fakta frÄn forskare och lÀrare inom Àmnet, dels en enkÀtundersÀkning som Àr gjord pÄ elever som gÄr i grundskolans senare del, samt intervjuer med tre lÀrare i svenska som andra sprÄk. EnkÀtundersökningen bestÄr mestadels av uppgifter eleverna sjÀlva skulle göra. NÄgon enstaka uppgift behöver de sjÀlva svara pÄ med egna ord.

År 2006 antog Europaparlamentet och rĂ„det direktiv 2006/24/EG. Detta direktiv, ofta refererat till som datalagringsdirektivet, har fĂ„tt stor uppmĂ€rksamhet frĂ€mst pĂ„ grund av den integritetskrĂ€nkning som direktivet anses medföra. Direktivet innebĂ€r att all datatrafik vid mobil och fast telefoni samt Internet och Internettelefoni ska lagras i brottsbekĂ€mpande syfte. VĂ„ren 2011 röstades införandet av direktivet i Sverige ner i riksdagen och dĂ€rmed blivit lagd pĂ„ is i ett Ă„r, trots att det som medlem i Europeiska Unionen krĂ€vs av Sverige att införa detta tvĂ„ngsmedel. Detta har medfört att Sverige för andra gĂ„ngen, dĂ„ Sverige första gĂ„ngen inte införde direktivet inom utsatt tid, döms till böter pĂ„ miljonbelopp av Europeiska Domstolen.Denna kriminologiska studie avser att undersöka hur ett införande av datalagringsdirektivet i Sverige motiverats utifrĂ„n behov samt hur den integritetskrĂ€nkning som direktivet medför har rĂ€ttfĂ€rdigats.