Detta arbete har tvÄ syften. Det ena syftet Àr att beskriva virkningens utveckling i Sverige frÄn de först kÀnda föremÄlen fram till 1900-talets början. Det andra syftet Àr att initiera forskning inom den textila tekniken virkning. Med utgÄngspunkt i dessa syften har jag arbetat utifrÄn följande problemformuleringar. NÀr har tekniken virkning börjat anvÀndas och hur kan den ha uppstÄtt? Hur har virkningen utvecklats? Vilka termer har anvÀnts för att beskriva tekniken? Hur har virkningen varit ansedd under den undersökta perioden? Min ansats har varit hermeneutisk och arbetet Àr utfört i form av en kvalitativ och deskriptiv litteraturstudie.

Syftet med arbetet Àr att undersöka och synliggöra hur unga mÀn och kvinnor med utlÀndsk bakgrund uppfattar att deras etniska identitet och kulturella tillhörighet pÄverkas av att vÀxa upp med inslag av tvÄ kulturer och i relation till familjen, vÀnner och skolan. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod ger arbetet en bild av invandrareungdomars uppfattningar, erfarenheter och kÀnslor. De unga mÀnnen och kvinnor kommer ursprungligen ifrÄn Turkiet, Bosnien och Hercegovina och Kosovo. Sammanfattningsvis visar resultatet att familjen och vÀnner har stor betydelse för ungdomarnas identitetsutveckling och kÀnslan för kulturell tillhörighet. Ungdomarna betonar vÀldigt lite skolans betydelse för deras etniska identitetsutveckling.

Vi har valt att göra en kvalitativ studie om utbrÀndhet bland unga mÀnniskor i Äldrarna 19-25 Är i Sverige. Syfte med denna studie Àr att fÄ en inblick i och ökad förstÄelse över hur utbrÀndhet pÄverkar unga i Sverige. Vi ville belysa orsakerna till varför allt fler unga mÀnniskor i Sverige drabbas av utmattningssyndrom. Vi utgick frÄn ett hermeneutiskt synsÀtt och en narrativ metod. Under de senaste tio Ären har den psykiska ohÀlsan och sjukskrivningsantalet i Sverige ökat och dÄ framförallt bland ungdomar.

Den förste januari 2011 blev det obligatoriskt att i Sverige följa dimensioneringsförskrifterna Eurocode 7 vid dimensionering av geokonstruktioner. Eurocode Àr ett resultatet av det Europeiska standardiseringsorganet CEN?s arbete med att ta fram gemensamma regler för hela Europa.Eurocode ersatte BKR som tidigare var de normativa föreskrifterna som gÀllde i Sverige och med detta skifte startades arbetet med att implementera de nya reglerna fullt ut bland de svenska konstruktörerna.PÄ uppdrag av ett lokalt företag har det jÀmförts och lokaliserat Àndringar som gjorts mellan de nya reglerna i bilaga D och de regler som ska appliceras i Sverige. Det har Àven konstruerats ett berÀkningsprogram som dimensionerar grundfundament enligt de nya reglerna som föreskrivs i Eurocode 7, utifrÄn IEG?s hÀnvisningar.Resultatet frÄn undersökningen visar att de nya dimensioneringsföreskrifterna frÄn EU inte innebar en sÄ stor skillnad frÄn BKR?s regler som först troddes utan den gav stor frihet till att rÀkna med de metoder som respektive land sjÀlva vÀljer.

Det rÄder idag botadsbrist pÄ mÄnga orter i Sverige. MÄnga personer har inte nÄgon möjlighet att fÄ ett förstahandskontrakt till en bostad utan tvingas hyra en lÀgenhet i andra hand. De som hyr ut lÀgenheter i andra hand krÀver ofta en hyra som överstiger den hyra som de sjÀlva erlÀgger till fastighetsÀgaren. För att skydda andrahandshyresgÀster mot att bli ekonomiskt utnyttjade finns i Hyreslagen en regel som ger en andrahandshyresgÀst möjlighet att hos hyresnÀmnden ansöka om att denna ska ÄlÀgga andrahandsuthyraren att till andrahandshyresgÀsten betala tillbaka vad denne erlagt utöver vad som Àr skÀligt. PÄ senare Är har i Sverige en ny form av uthyrningsföretag (hyresvÀrdsbolag) etablerat sig.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀroplanerna för förskolan ser ut och Àr uppbyggda i Filippinerna och Sverige samt hur de omsÀtts i den dagliga verksamheten. Pedagogiska filosofier och tidigare forskning har legat som grund för analyserna av lÀroplanerna ur olika synvinklar. Detta för att lyfta fram pÄ vilka sÀtt de skiljer sig och vad de har gemensamt. Totalt fyra förskolor, tvÄ i Filippinerna och tvÄ i Sverige, har besökts för att fÄ en inblick i den dagliga verksamheten. Information har inhÀmtats genom bÄde intervjuer och observationer.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur musik anvÀnds och lÀrs ut i den lilla byn Berefet i Gambia. Under ett första besök i byn tyckte vi oss nÀmligen se att barn och vuxna musicerade med stor glÀdje och kunskap. Anledningen till Àmnesfokus var att vi ville hitta vÀgar till ett mer naturligt och glÀdjefyllt sÀtt att undervisa som musiklÀrare hÀr i Sverige.Undersökningen har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med tre lÀrare och tre andra invÄnare i byn. Svaren har vi sedan analyserat utifrÄn ett musiketnologiskt perspektiv och jÀmfört med vad andra forskare och författare inom musiketnologi och pedagogik har kommit fram till.Resultatet visar pÄ att det vardagliga musicerandet i Berefet inte Àr sÄ utbrett som det verkar vid en första anblick. Det visar sig att barnen i byn i första hand lÀr sig och övar upp sina musikaliska kunskaper i sin hemmiljö, och att de dÄ lÀr sig av Àldre slÀktingar och familjemedlemmar..

Denna studie syftar till att undersöka huruvida det finns nÄgra handlingsplaner att tillgÄ i förskolan för att möta andra kulturer. Den tar Àven upp pedagogers kunskap, förberedelse och erfarenhet av mÄngkultur i förskolan. Sverige har under de senaste decennierna blivit ett mÄngkulturellt land och vi kommer att möta mÄnga barn med rötter i andra lÀnder. I arbetet tar vi bland annat upp invandringens historia och vad som tidigare skrivits om kulturella möten. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med 12 förskollÀrare och barnskötare i förskolan.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka en del av den vÀg som ledde fram till judarnas emancipation i Sverige. Emancipationslagen trÀdde i kraft Är 1870, och min undersökning Àr placerad i en riksdagsdebatt Är 1851 dÀr de diskuterar just judarnas utvidgade rÀttigheter. Uppsatsen ger en bild av ett Sverige dÀr liberalismens idéer stöts och blöts med det gamla samhÀllets fasta principer och dÀr judefrÄgan inte bara handlar om religion, utan ocksÄ om ekonomi, sociala förhÄllanden och de utbredda fördomarna hos folket.Min hypotes var att den framvÀxande liberalismens idéer om frihet och jÀmlikhet i riksdagsprotokollen skulle krocka med den djupt rotade antisemitismen som flera forskare visat pÄ fanns i Sverige vid den hÀr tiden. Genom att gÄ igenom tvÄ motioner dÀr det yrkas pÄ judarnas utvidgade rÀttigheter, utskottsbetÀnkandet samt dÀrpÄ följande debatt i riksdagen lyckades jag skapa mig en bild av det politiska klimatet i Sverige kopplat till frÄgan om judarnas plats i det svenska samhÀllet.StÀmde dÄ min hypotes? Till viss del, men jag insÄg att ideologier, tankestrukturer och skiften dÀremellan var mer komplicerat Àn ett enkelt ja eller nej.

Vi har i denna studie studerat före detta ungdomsproffs i fotboll och deras upplevelser och erfarenheter frÄn denna tid. Vi var intresserade av att undersöka varför sÄ mÄnga svenska ungdomsproffs ÄtervÀnder till Sverige och vad det krÀvs för att lyckas som ungdomsproffs. Syftet med denna studie var att belysa elitsatsande ungdomsspelares erfarenheter frÄn internationella fotbollsakademier, och deras uppfattningar om vad man behöver lÀra sig för att lyckas som ungdomsproffs. För att besvara syfte och frÄgestÀllningar genomförde vi intervjuer med tre före detta ungdomsproffs. Vi har utgÄtt frÄn situerat lÀrande som belyser hur nya individer kan ta sig in i en ny grupp eller praktik och blir en del av denna tillsammans med andra. Denna teori lÀgger fokus vid gruppen men i vÄr studie fann vi Àven individuella aspekter som var avgörande för att bli en del av praktiken. AllmÀnhetens uppfattning om vad det innebÀr att lyckas som ungdomsproffs stÀmmer inte överens med ungdomsproffsens egen uppfattning.

Studien har syftat till att utifrÄn ett intersektionellt perspektiv analysera lÀromedlet Hem- ochkonsumentkunskap Äk 7-9 av Sjöholm, Hjalmarsson, Arvidsson, Hedelin & Olofsson (2011).Analysens mÄlsÀttning har varit att lyfta vilka vÀrden och normer som konstrueras ochförmedlas genom lÀromedlet. Vidare har dessa normer och vÀrden diskuterats mot dem somtillskrivs i lÀroplanen. Metoden har varit en kvalitativ textanalys med en kritiskdiskursanalytisk ansats. De diskurser som förekommit har beskrivits i de sex mytbildningarnaMyten om det vÀsterlÀndska idealet, Myten om det sekulariserade och protestantiska Sverige,Myten om det jÀmstÀllda Sverige, Myten om ett kulturellt homogent Sverige, Myten ommedelklass-Sverige och Myten om VÀst. Myterna symboliserar de förstÀllningar som harframkommit genom dikotomierna Vi och dom, Majoritet och minoritet, Individ och kollektiv,Ordning och kaos, Utveckling och misÀr.

Anknytningsbegreppet Àr aktuellt inom flertalet barn? och familjerelaterade omrÄden. Mitt syfte med den hÀr studien har varit att se hur förÀldrar till internationellt adopterade barn har upplevt anknytnings? och omsorgsprocessen i förhÄllande till sitt/sina barn. Mina frÄgestÀllningar har varit: Hur har man som adoptivförÀlder upplevt anknytnings? och omsorgsprocessen mellan sig och barnet? Hur har man upplevt att barnet knutit an? Hur har man som adoptivförÀlder gÄtt tillvÀga för att utforma en förÀlder?barn relation mellan sig och barnet? I vilken utstrÀckning upplever man att man har fÄtt det stöd och den handledning man har behövt frÄn myndigheter och andra aktörer? Hur mottog omgivningen beskedet att man skulle bli förÀlder genom internationell adoption? Har dessa eventuella reaktioner pÄverkat förÀldrarna? Jag har intervjuat sex förÀldrar som genom internationell adoption har fÄtt barn under 1970?, 80?, 90? och/eller 2000?talet.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om Sverige som ett multikulturellt samhÀlle begrÀnsar religionsfriheten och det fria valet av kultur utifrÄn anvÀndandet av slöja. Teorierna Àr Bhikhu Parekhs teori om och nÀr man Àr skyldig att respektera en annan kultur; Susan Moller Okins teori om att grupprÀttigheter bidrar till förtryck av kvinnor inom minoriteter; och Anne Phillips teori om att sökandet efter ett jÀmstÀllt samhÀlle i sjÀlva verket kan begrÀnsa den fria viljan. Anne Sofie Roald och hennes redogörande av religionsfrihet i Sverige har anvÀnts som tidigare forskning. Kvalitativ forskningsintervju utgör metoden. Intervjuer av tre unga kvinnor om hur de blir bemötta i det svenska samhÀllet utgör empirin och resultatet av undersökningen Àr att det svenska bemötandet inte begrÀnsar eller bryter mot religionsfriheten med undantag om grupprÀttigheter frÄntas och slöjan förbjuds, dÄ det begrÀnsar det fria valet till kultur..

Sverige genomförde tvÄ stora kommunindelningsreformer under 1900-talet. Den ena varstorkommunreformen som kom 1952, och den andra var den sÄ kalladekommunblocksreformen som kom 1974. Kommunreformen minskade antalet kommuner tillmindre Àn hÀlften och syftet var att varje kommun skulle kunna bÀra sina egna omkostnadergenom att skatteunderlaget skulle vara tillrÀckligt stort. Kommunerna i Halland var Àven de iolika grad involverade i kommunreformen och instÀllningen till denna varierade mellankommunerna. Det Àr dÄ intressant att undersöka vilka skÀlen och attityderna tillkommunreformerna har varit, eftersom de bidragit till att ge en bild av samhÀllet och denkommunpolitik som fördes i Halland vid tiden för sammanlÀggningarna samt att se om dethar skett en förÀndring över tid mellan förÀndringarna.Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka vilka attityderna och problemen vari Halland, och om de har varierat frÄn den ena kommunreformen till den andra samt försökage en bakgrund till medborgarnas instÀllning..

Under början av 2000 ? talet har fondsparandet och antalet fonder ökat markant i Sverige. FrÄn början var det bara bankerna som erbjöd denna sparandeform i Sverige och i takt med att fonderna har blivit fler har ocksÄ antalet kapitalförvaltare blivit fler.Sverige Àr det land i vÀrlden dÀr flest sparar kapital i fonder och dÀrför fyller dessa kapitalförvaltare en vÀldigt viktig funktion i samhÀllet. Valet av fond och kapitalförvaltare blir vÀldigt viktigt dÄ det skiljer stort mellan fonders prestationer.Vi vill med denna studie undersöka om bankers fonder generellt sÀtt har presterat bÀttre Àn fonder förvaltade av fondbolag under femÄrsperioden 2003 ? 2007.