Mitt syfte med detta arbete har varit att försöka ge en beskrivning över vilken relation den konverterade muslimen i Sverige har till Koranen. Jag har valt att försöka belysa detta genom frÄgestÀllningen:Hur tillgodogör sig konverterade muslimer i Sverige Koranen?Arbetet Àr en kvalitativ fallstudie dÀr jag genom fyra djupintervjuer pÄ ett sÄ brett vis jag förmÄtt försökt omfamna de olika uttryck som relationen tar sig. Intervjuerna redovisas som referat i berÀttande form, och de föregÄs av en översiktlig beskrivning av Koranen.Arbetet avslutas med en utvÀrderingsdiskussion dÀr jag konstaterar att arbetet Àr ofullstÀndigt dÄ jag ej kunnat belysa den företeelse som frÄgestÀllning avser pÄ ett begreppsligt vis. Slutligen sÄ redogör jag för en möjlig fortsÀttning..

I denna undersökning har jag försökt ta reda pÄ (1) om det Àr nÄgon skillnad i lÀrares och elevers syn pÄ varför man bortförklarar sig, (2) varför elever kan kÀnna att de mÄste bortförklara sig inför sin lÀrare och (3) vilken som Àr den vanligaste bortförklaringen pÄ instrumentallektionen. Tretton instrumental- och sÄnglÀrare pÄ tvÄ olika kommunala musikskolor, en i södra och en i vÀstra Sverige, och nio elever som gÄr sitt sista Är pÄ estetiska programmet pÄ en skola i vÀstra Sverige, har deltagit i undersökningen. EnkÀterna innehÄller samma frÄgestÀllningar bÄde för lÀrare och elever men skiljer sig frÄn varandra pÄ sÄ vis att de Àr anpassade efter mÄlgruppen.Svaren visar tydligt att tidsbrist Àr den bortförklaring som bÄde lÀrare och elever anvÀnder frekvent pÄ instrumentallektionen. Svaren pÄ de bÄda andra grundfrÄgorna Àr i stort sett samstÀmmiga mellan lÀrare och elever med enbart vissa avvikelser i frÄga om prioritering av anledningar..

Uppsatsen behandlar sma? staters mo?jligheter att uto?va inflytande inom EU. Detta a?r intressant da? en sto?rre del av de europeiska medlemsstaterna besta?r av mindre stater. Studiens empiri har varit till fo?r att belysa det svenska nationella arbetet kring organiserad brottslighet och utformandet av Stockholmsprogrammet, da? med ha?nsyn till att Sverige var ordfo?randeland i EU:s ministerra?d ho?sten 2009.

Studien belyser uttagningsprocessen och mottagandet av kvotflyktingar ur de arbetandes perspektiv samt studerar samverkan mellan olika aktörer som arbetar med frÄgan. Studien Àr uppdelad i fyra delar dÀr första delen tar upp processen och samverkan mellan aktörer. Andra delen belyser problematik och konsekvenser kring samverkan samt olika aktörers synsÀtt. Granskning av likheter och skillnader mellan kvotflyktingar och andra flyktinggrupper belyses i tredje delen och sista delen tar upp hur lagstiftning och kriterier inverkar i processen..

Bakgrunden till mitt val av Karlskrona som arbetsomrÄde Àr ett intresse för hur förbÀttringar av cykelvÀgnÀtet kan öka förutsÀttningarna för anvÀndningen av cykeln som transportmedel i min hemstad. Karlskrona har en god potential att bli en mer aktiv cykelstad. Trots att staden har en speciellt form med sin placering pÄ ett antal öar Àr den ÀndÄ vÀl samlad pÄ en begrÀnsad yta. Klimatet Àr bÀttre Àn för mÄnga andra cykelorter i Sverige, Àven om vinden Àr ett pÄtagligt inslag stora delar av Äret. I den teoretiska delen redogör jag för de vilkor och förutsÀttningar som gÀller för planering av cykelvÀgar.

Att alla barn i Sverige idag har rÀtt till utbildning kan lÄta som en sjÀlvklarhet. Vi har kommit lÄngt nÀr det gÀller att erbjuda utbildning till barn och ungdomar och genom skolplikten torde utbildningen tillkomma alla utan undantag. I denna studie granskas skollagstiftningen med avseende pÄ hur vÀl den tillgodoser rÀtten till utbildning för alla. Mer specifikt undersöks gömda barns rÀttigheter och hur vÀl den svenska skollagstiftningen överensstÀmmer med de internationella Ätaganden som Sverige har gÀllande allas rÀtt till utbildning. I dagslÀget har gömda barn ingen lagstadgad rÀtt till utbildning, men skolorna har möjlighet att efter eget val erbjuda skolgÄng.

Efter att ha fördjupat mig i den teori som finns upptÀckte jag att de svenska handelsrelationerna med Frankrike Àr förhÄllandevis smÄ i jÀmförelse med andra lÀnder med motsvarande industriella utveckling och inhemska konsumtion, varpÄ jag ansÄg det intressant att gÄ djupare in pÄ detta. För att finna orsaker till fenomenet valde jag att utgÄ frÄn de villkor företagare har i de bÄda lÀnderna, sÄsom tillgÀngliga företagsformer, arbetslagstiftning och skattesatser. Uppsatsens syfte var dÀrmed att analysera villkoren för att starta och driva företag i Sverige respektive Frankrike för att se vilka skillnader som fanns. UtifrÄn detta syfte kom jag fram till följande problemstÀllning: ?Skiljer sig villkoren för att driva företag i Frankrike respektive Sverige Ät och utgör detta ett hinder för svensk företagsetablering i Frankrike??Den teori som fÄngades in visade att skillnaderna i företagarnas villkor lÀnderna emellan inte var stora, dÀremot finns stora kulturella skillnader mellan.

Vid insatsen i Kongo 1961- 63 var en av uppgifterna för svenska flygvapnet direkt understödav FN:s markstyrkor. Hur löstes dÄ denna uppgift? Var det ett vÀl inövat koncepteller tvingades flygförare och markstridskrafter att uppfinna en metodik pÄ grundav rÄdande omstÀndigheter? Det kan vara sÄ att Sverige hade en vÀl utvecklad förmÄgavilken bÄde hade stöd i doktrinÀra dokument och som övades. Det kan Àven förhÄlla sigsÄ att de berörda piloterna fick improvisera och ta fram nya metoder pÄ plats i Afrika.I uppsatsen analyseras kÀllmaterial ur Krigsarkivets samlingar hÀmtade frÄn Flygstabenoch Första flygeskadern mellan 1948 och 1961. Exempel pÄ dessa kÀllor Àr övningsbestÀmmelser,taktiska verk och reglementen.Svaret som uppsatsen ger Àr att Sverige övade Direkt flygunderstöd, DFU, under nÀstanhela 50- talet.

Debatten gÄr idag het i Sverige om att slopa revisionsplikten i smÄ och medelstora företag.Anledning Àr att den svenska revisionen pÄverkas till allt större del av den internationellautvecklingen dÀr det i dagslÀget endast Àr Sverige och Malta som har kvar revisionsplikten försmÄ och medelstora företag. VÄr uppsats hade dÀrför som syfte att beskriva, sÀrskilt utifrÄnrevisorns synvinkel, tÀnkbara effekter av en slopad revisionsplikt i smÄ och medelstoraföretag i Sverige. Detta utmynnade i vÄr problemformulering som löd: Vad skulle en slopadrevisionsplikt för smÄ och medelstora företag innebÀra i Sverige? VÄrt arbete utgick frÄn endeskriptiv ansats dÄ vÄrt syfte var att beskriva och vi valde att anvÀnda en kvalitativ metod föratt besvara vÄr frÄgestÀllning. Genom att ta del av befintlig teori samt vÄra respondentersuttalande kom vi fram till att ett slopande av revisionsplikten för smÄ och medelstora företag iSverige kommer att innebÀra övervÀgande positiva effekter.

Mathisen, Anna & Wallenborg Carina. Mottagande av Ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige ? en hermeneutisk textanalys. Pedagogik C 30hp VT09. Högskolan i GÀvle.

Bakgrund: Bakgrunden till denna litteraturstudie Àr den lÄga följsamhet som Äterfinns hos diabetespatienter bÄde i Sverige och pÄ andra stÀllen i vÀrlden, knappt en tredjedel av svenska diabetespatienter mÀter sin blodglukos regelbundet. Flera studier pÄ Ànnet har kommit fram till att det krÀvs framförallt bÀttre anpassning till individuella behov nÀr det gÀller utbildningen av diabetespatienter. Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera koncept som publicerats i vetenskapliga tidskrifter och som har en bevisat positiv effekt pÄ metabolismen hos typ 2 diabetiker. Metod: En litteraturgenomgÄng av Àmnet gjordes för att hitta studier som uppvisade interventioner med positivt resultat pÄ A IC vÀrden. Resultat: Ett flertal studier hittades som visade upp kreativa försök att förbÀttra utbildningen av diabetespatienter eller anpassa den till förhÄllanden som inte tagits i beaktning vid dess utformning. Ingen av dessa interventioner gav sÀmre resultat Àn för platsen ordinarie diabetesvÄrd och de flesta gav ett bÀttre resultat. Alla rapporter som hittades gÀllde interventioner utanför Skandinavien. Diskussion: Ingen av interventionerna kan implementeras direkt i Sverige utan modifikationer av varierande grad.

I dagens sekulariserade Sverige Àr det tvÀrvetenskapliga förhÄllningssÀttet till religionskunskapen inget som vÀcker anstöt. Att lÀra sig av andra religioner Àr en sjÀlvklar och fullt accepterad infallsvinkel i undervisningen. Att religionsvetenskapen i skolan Àr tvÀrvetenskaplig Àr dock ett förhÄllningsÀtt som inte stÀmmer överens med hur religionsundervisningen ser ut i resten av vÀrlden. Hur anpassar sig de elever som kommer frÄn lÀnder dÀr en konfessionell undervisning rÄder till den tvÀrvetenskapliga religionsundervisningen i Sverige? Syftet med denna uppsats Àr att lyfta fram och belysa dagens muslimska ungdomars upplevelser frÄn den svenska skolan och dess religionsundervisning.

Bluetongue, en vektorburen infektionssjukdom som drabbar idisslare, har tidigare endast funnit i tropiska samt subtropiska delar av vĂ€rlden. Sedan ett drygt decennium tillbaka har denna bild förĂ€ndrats och sjukdomen förekommer nu Ă€ven lĂ€ngre norrut i Europa. Sverige fick sitt första konstaterade fall av infektion med bluetonguevirus, vilket var av serotyp 8 (BTV-8), i september 2008. En vaccinationskampanj i de södra delarna av landet inleddes snabbt med syftet att utrota denna epizootisjukdom frĂ„n Sverige. Även i mĂ„nga andra EU-lĂ€nder har man inlett en omfattande vaccination av mottagliga tamdjur med ett avdödat vaccin mot BTV-8.

Bakgrund: Den ökade invandringen till Sverige har gjort att landet idag Àr ett mÄngkulturellt samhÀlle. Sjuksköterskan möter ofta patienter frÄn andra kulturer. Dessa möten kan mÄnga gÄnger beskrivas i form av negativa vÄrderfarenheter för patienten. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans möte med patienter frÄn andra kulturer. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats genomfördes med nio vetenskapliga artiklar.

SammanfattningSyftet med denna undersökning Àr att prova ut ett verktyg bland en grupp blivande lÀrare i trÀning i mÀnskliga relationer (Human Relations Training eller HRT). HRT Àr en utbildning i hur man kan kommunicera med bl a elever, kollegor och förÀldrar för att skapa goda relatio-ner och konstruktivt hitta lösningar till konflikter och andra problem. Tidigare forskning visar att blivande lÀrare samt nyblivna lÀrare i Sverige anser sig ha goda Àmneskunskaper men upp-lever en osÀkerhet i det kommunikativa mötet vid exempelvis konflikter och vanliga problem som kan uppstÄ i det vardagliga mötet med elever och andra personer. I USA har det sedan decennier ingÄtt HRT i lÀrarutbildningen, men dÄ vi inte fann nÄgon tidigare koppling till HRT i den svenska lÀrarutbildningen blev det intressant att prova HRT:s rekommendationer med kunskaperna som snart nyblivna lÀrare i Sverige har. En av oss författare fick en utbild-ning i HRT, i USA.