Sverige Àr ett unikt land med avseende pÄ frivilligt och ideellt engagemang. Med över 200,000 föreningar utmÀrker Sverige sig frÄn andra lÀnder, sammantaget Àr svensken medlem i ca 3 olika verksamheter och föreningar. Tre olika medlemskap Àr mycket för en enskild individ, hur rÀcker tiden till? Med detta som grund vÀcktes intresset att undersöka vad som motiverar individen att engagera sig ideellt och fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om detta.  KÀnner de som engagerar sig att de fÄr nÄgot i utbyte, och finns det nÄgra fördelar med att engagera sig ideellt?Vi har i vÄr undersökning anvÀnt oss av en kvalitativ ansats dÀr vi avgrÀnsat oss till att intervjua kvinnor och mÀn som regelbundet engagerar sig ideellt inom en eller flera ideella verksamheter. För att kunna lyfta upp de aspekter som Àr intressanta för vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av teorier som formulerats av Max Weber, Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu och Randall Collins.

Uppsatsens titel: Market Timing ? En studie över Market Timing-teorins applicerbarhet pĂ„ den svenska marknaden Seminariedatum:2008-06-05 Ämne/Kurs:Degree Project Master Level in Corporate and Financial Management BUSM36. 15 ECTS-poĂ€ng Författare:Mattias Albinsson & Mattias Karlsson Handledare:Maria GĂ„rdĂ€ngen Nyckelord:Market Timing, Kapitalstruktur, SkuldnivĂ„, Sverige Syfte:Syftet med denna rapport Ă€r att undersöka om Market Timing pĂ„verkar kapitalstrukturen i svenska företag och hur Sverige jĂ€mför sig med andra lĂ€nder. Metod:Vi har utfört en kvantitativ studie pĂ„ svenska börsnoterade företag. Genom regressionsanalys har vi försökt utreda Market Timings pĂ„verkan pĂ„ företagens kapitalstruktur.

Introduktion: Medling med anledning av brott har funnits i Sverige sedan 1980- talet dĂ„ ungdomsbrottsligheten betraktades som ett ökande samhĂ€llsproblem. År 1997 fick Brottsförebyggande rĂ„det (BrĂ„) i uppdrag av regeringen att stötta och frĂ€mja olika medlingsprojekt runt om i Sverige och idag Ă€r medling lagstadgat, bland annat ska alla kommuner i Sverige sörja för att kunna erbjuda medling till samtliga lagövertrĂ€dare under 21 Ă„r. Metod: Studien var av kvalitativ ansats och utfördes genom Ă„tta semistrukturerade telefonintervjuer med medlingssamordnare i Sverige. Respondenterna representerade fyra olika kommunstorlekar och intervjumaterialet analyserades genom en deduktiv innehĂ„llsanalys. Syfte: Syftet med studien var att belysa förutsĂ€ttningar och begrĂ€nsningar med att bedriva medlingsverksamhet i svenska kommuner.

Bakgrund- Äldre invandrare utgör en stor grupp av den svenska befolkningen. Idag finns det cirka 170 800 immigranter som Ă€r 65+ Ă„r gamla, men deras antal berĂ€knas att öka framöver. Äldre relativt nyanlĂ€nda invandrare har pĂ„ grund av sin höga Ă„lder svĂ„rare att stĂ€lla om till en ny kultur. Psykiska stressreaktioner och ohĂ€lsa hos dessa mĂ€nniskor skapar behov av sĂ€rskild vĂ„rd och omsorg. Syfte- Syfte med litteraturstudien Ă€r att belysa Ă€ldre invandrares upplevelser av vĂ„rden i Sverige.

But this is life ? en kvalitativ studie om tre irakiers resa till och i Sverige Àr ett försök till att genom att blanda tre olika teorier av Schwarz Aronson och Mead koppla samman tre skilda individers uppfattningar om sig sjÀlva och deras liv före och efter flykten till Sverige. Teorierna kan sammanfattas som att de Àr kopplade till identitetsuppfattningar och identitetskÀnsla och vad som hÀnder nÀr man saknar detta. Respondenterna tvÄ mÀn i skilda Äldrar och familjesituationer och en kvinna kÀmpade alla med att försöka hitta sig sjÀlva i Sverige att skapa en hÄllbar svensk- irakisk identitet och förstÄ sina nya levnadsvillkor. I analys delen av studien sÄ har respondenterna fÄtt svara fritt utifrÄn ostrukturerade intervjusamtal dÀr de har fÄtt diskutera om vad som Àr viktigt för dem i sina liv och hur de ser pÄ sitt framtida liv..

Antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har de senaste Ären ökat och statistik visar att mÄlgruppen fortsÀtter att vÀxa. Att bosÀtta sig i ett nytt land innebÀr en förÀndringsprocess bland annat för individens sociala identitet. Grupper som individen tidigare identifierat sig med byts ut och hon mÄste sÄledes aktivt rekonstruera sin sociala identitet för att hitta en plats i det nya samhÀllet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ensamkommande ungdomar Àr delaktiga i identitetsförÀndrande processer i samband med att de har bosatt sig i Sverige. Studien baseras pÄ fem semi-strukturerade intervjuer med ensamkommande ungdomar bosatta pÄ olika orter i Sverige.

Kosovoalbanerna Àr i Sverige en relativt ny invandrargrupp. DÀrigenom Àr kunskapen om deras kulturella och sociala förutsÀttningar ganska okÀnt..

I Sverige anses det viktigt att skolan bidrar till att fostra demokratiska medborgare genom att lÄta demokratiska vÀrden genomsyra skolans verksamhet. Demokrati och vÀrden Àr dock tvÄ komplexa begrepp och det Àr svÄrt att tala om globala demokratiska vÀrden. Av denna anledning Àr det av intresse att undersöka vilka vÀrden som framstÀlls som önskvÀrda i skolor i andra delar av vÀrlden, och hur dessa vÀrden kan förstÄs utifrÄn den svenska vÀrdegrunden. Den hÀr studien syftar till att öka kunskapen om vÀrdepedagogisk praktik i en grundskola i Uganda. Studiens syfte och frÄgestÀllningar besvarades genom en fallstudie i en lÄgstadieklass i östra Uganda, dÀr dokumentstudier av lÀroplan, intervjuer med skolpersonal och observationer i klassrummet anvÀndes som datainsamlingsmetoder.

Denna uppsats handlar om svenska lÀroböcker i historia för gymnasiet och deras framstÀllningar av Andra vÀrldskriget och Sveriges roll under kriget, i frÄga om Sveriges syn pÄ den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrÄgan. Undersökningsperioden Àr mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo lÀroböcker. I uppsatsen undersöks Àven huruvida framstÀllningarna i lÀroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. GenomgÄngen visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i lÀroböckerna. Resultaten visar ocksÄ att Sveriges roll i Andra vÀrldskriget kortfattat nÀmns eller helt utelÀmnas.

Denna uppsats görs pÄ uppdrag av EntreprenörCentrum i UmeÄ i syfte att belysa problem och svÄrigheter ett svenskt nystartat smÄföretag stöter pÄ det första verksamhetsÄret samt att ge förslag pÄ ÄtgÀrder som underlÀttar för smÄföretagaren. Företagen som har valts som studieobjekt till denna uppsats Àr relativt nystartade smÄföretag i UmeÄ kommun. Informationsinsamlingen baseras pÄ en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med företagarna i de valda företagen. Annan typ av information erhÄlls frÄn bl.a. kurslitteratur, rapporter och avhandlingar. Att det i Sverige har varit de stora företagen som dominerat den svenska marknaden och dÀrmed bidragit med den ekonomiska utvecklingen har lett till att dagens entreprenörskap i form av smÄföretagande lÀnge har missgynnats med till exempel tunga skatter, finansieringsanskaffning och besvÀrlig byrÄkrati. Senare studier visar att det idag Àr det smÄföretagen som stÄr för den ekonomiska utvecklingen i Sverige.

Ett system för handel med utslÀppsrÀtter inom EU börjar tillÀmpas den 1 januari 2005. Handel med utslÀppsrÀtter ska genom kostnadseffektiva lösningar minska utslÀppen av vÀxthusgaser, i första hand koldioxid. Samtliga medlemsstater ska införa regelverk som uppfyller EU:s handelsdirektiv, som reglerar handelssystemet. Direktivet har sin grund i Kyotoprotokollet och oavsett om det trÀder ikraft avser EU att genom handelsdirektivet uppfylla sitt utslÀppsÄtagande för koldioxid. UtslÀppen av koldioxid, och andra vÀxthusgaser, Àr en av huvudorsakerna till vÀxthuseffekten som i sin tur medför klimatförÀndringar.

Branden brukade vara en naturlig del av den boreala skogens dynamik men frekvensen av brÀnder har minskat kraftigt i Sveriges skogar sedanbörjan av 1900-talet. Detta har lett till svÄrigheter för flera arter som Àr beroende av brÀnder för att överleva. För att se hur stor pÄverkan brandfrekvensen har pÄ pyrofila insekter samlades ett stort antal arter in efter en brand i Alaska 1999. Man valde Alaska just för att brandfrekvensen dÀr har varit nÀra ?naturlig? Àven under 1900-talet.

Syftet med denna uppsats var att studera hur det kommer sig att sÄ fÄ svenska universitetsstuderande vÀljer att utlandsstudera i Finland under nÄgon del av sina studier. Detta studerades utifrÄn de fyra faktorerna sprÄkbarriÀren mellan Finland och Sverige, historiska orsaker, förekomsten av stereotyper om finlÀndare hos svenskar och nÀringsstrukturen i Finland respektive Sverige. En litteraturstudie gjordes. Litteraturstudien visade att sprÄkbarriÀren mellan Finland och Sverige inte ter sig utgöra nÄgot egentligt hinder för utlandsstudier i Finland dÄ det finns ett bra utbud av bÄde engelsk- och svensksprÄkiga kurser pÄ de finska universiteten för utlandsstuderande. Resultatet tyder pÄ att ett vanetÀnkande kan ha byggts upp hos svenskar att det Àr finlÀndare som kommer till Sverige och inte tvÀrtom, eftersom det frÀmsta immigrationslandet för finlÀndare har varit Sverige, medan svenskar i mycket begrÀnsad mÀngd immigrerat till Finland.

Invandringen i Sverige har ökat under de senaste decennierna, detta har gjort att Sverige gÄtt frÄn att bestÄ av relativt fÄ kulturer till att bli mÄngkulturellt. Att beskriva faktorer som pÄverkar förstÄelsen för kulturella olikheter i mötet mellan vÄrdpersonal i Sverige och personer med invandrarbakgrund var syftet med litteraturstudien. Studien baserades pÄ nio vetenskapliga artiklar och materialet bearbetades genom innehÄllsanalys. Resultatet visade att det finns kulturella olikheter i mötet mellan vÄrdpersonal och personer med annan kulturell bakgrund Àn den svenska. MÄnga invandrare har svÄrt att anpassa sig till sitt nya hemland, bÄde sprÄkligt och kulturellt, vilket avspeglas som ett problem i den allmÀnt stereotypa vÄrden.

Vi har studerat arbetsgivarintrÀdets (1992) och medfinansieringsansvarets (2005) pÄverkan pÄsjukfrÄnvaron i Sverige. För att göra detta har vi anvÀnt oss av sjukfrÄnvarostatistik frÄnSvenskt NÀringsliv ?TidsanvÀndningsstatistik? vilket Àr genomsnittstal baserat pÄ ungefÀr210 000 arbetstagare. PÄ detta material har vi skattat regressionsmodeller för kort och lÄngsjukfrÄnvaro samt med och utan arbetslöshet, som Àr tÀnkt att fungera som indikator förkonjunkturlÀget, vilken i Sverige tycks pÄverka sjukskrivningstalen. Vi fÄr fram attarbetsgivarintrÀdet verkar ha minskat de korta sjukskrivningarna samtidigt som arbetslösheteni samtliga fall Àr en signifikant förklarande del i sjukfrÄnvaron.