Sök:

Sökresultat:

16297 Uppsatser om Sverige; minimilön - Sida 61 av 1087

Kontorsbyggnad för Riksarkivet i Marieberg

Riksarkivet i Stockholm Àr i behov av mer kontorsutrymme i anslutning till den befintliga byggnaden i Marieberg. Det hÀr projektet försöker lösa uppgiften att lÀgga till en liten kontorsbyggnad ? med omkring trettio cellkontor och tvÄ konferensrum ? bredvid och i anslutning till den befintliga.Riksarkivet Àr en av de Àldsta offentliga institutionerna i Sverige och dess huvudsakliga uppgift Àr att ta emot och bevara svenska myndigheter and det svenska parlamentets arkiv. Till uppgiften hör Àven att övervaka arkivhanteringen runt om i Sverige samt att göra material tillgÀngligt för allmÀnheten.Fokus i detta projekt har legat pÄ hur den nya byggnaden förhÄller sig till Riksarkivet och till dess omgivning, bÄde volymmÀssigt och vad gÀller hur fasaderna utformas.  Projektet har Àven handlat om hur program, konstruktion och material kan sÀttas ihop i en sammanhÀngande helhet.

Marknadsanalys av douglasgran (Pseudotsuga menziesii [Mirb.] Franco) i Sverige, Danmark och norra Tyskland

Skogsforskningen i Sverige har alltid strÀvat efter att öka vÀrdet pÄ skogsmarken, vilket har skett genom vÀxtförÀdling, markavvattning, gödsling men Àven genom att introducera utlÀndska trÀdslag. PÄgÄende klimatförÀndringar med ökad stormintensitet tillsammans med en ökad koncentration av renodlade granskogar i södra Sverige har bidragit till att blickar har riktats mot alternativa trÀdslag i skogslandskapet. Douglasgran (Pseudotsuga menziesii [Mirb.] Franco) har funnits i Sverige i över hundra Är och har ingÄtt i flera odlings- och proveniensförsök. Resultaten har visat pÄ lÄg överlevnad under plantstadiet men att stor potential finns om rÀtt provenienser för det svenska klimatet kan tas fram. Med detta som bakgrund införskaffade Södra SkogsÀgarna 2007 ett fröparti douglasgran frÄn Nordamerika tillsammans med Skogforsk och SLU, med syfte att genomföra ett storskaligt odlingsförsök. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett svenskt markÀgarperspektiv undersöka avsÀttningsmarknaden för douglasgran i Sverige, Danmark och norra Tyskland för att ge underlag för en riskanalys vid övervÀgande att investera i douglasgran.

Hur mycket frö sprids frÄn Pinus contorta? : kottproduktion, serotinitet och frökvalitet i relation till bestÄndsÄlder i södra Norrland

Contortatall (Pinus contorta ssp. latifolia) började planteras storskaligt i Sverige runt Är 1970 men det dröjde till 1987 förrÀn Sverige lagstiftade begrÀnsningar för hur den fick anvÀndas i skogsbruket. Detta gjordes bland annat pÄ grund av att det saknades information om dess spridningsförmÄga. Contortans spridningsförmÄga i Sverige Àr fortfarande okÀnd och lagstiftningen Àr densamma. För att kunna berÀkna spridningsförmÄgan och i förlÀngningen den potentiella etableringsframgÄngen behövs kÀnnedom om contortans fröproduktion i Sverige.

UNG OCH UTBRÄND- sex unga personers berĂ€ttelser om hur det Ă€r att vara ung och utbrĂ€nd

Vi har valt att göra en kvalitativ studie om utbrÀndhet bland unga mÀnniskor i Äldrarna 19-25 Är i Sverige. Syfte med denna studie Àr att fÄ en inblick i och ökad förstÄelse över hur utbrÀndhet pÄverkar unga i Sverige. Vi ville belysa orsakerna till varför allt fler unga mÀnniskor i Sverige drabbas av utmattningssyndrom. Vi utgick frÄn ett hermeneutiskt synsÀtt och en narrativ metod. Under de senaste tio Ären har den psykiska ohÀlsan och sjukskrivningsantalet i Sverige ökat och dÄ framförallt bland ungdomar.

Kompaktaggregat till Passivhus i Sverige

Kompaktaggregat Àr ett integrerat FTX- och FVP-system som anvÀnds i passivhus. Vi har gjortenergiberÀkningar i programmet VIP+ för att se hur kompaktaggregatet skulle kunna fungera ipassivhus i Sverige.De resultat vi har fÄtt fram ur VIP+ visar att passivhus med ett installerat kompaktaggregat klararav att nÄ passivhuskraven Ànda upp till SkellefteÄ. De berÀknade vÀrdena understiger kraven förpassivhus, men en viss marginal behövs för att kraven ska nÄs Àven efter uppförandet avbyggnaden. Vi har Àven tolkat tekniska uppgifter pÄ ett sÀtt som enligt oss har en positiv effektför passivhus pÄ kallare orter. DÀrför tror vi inte att vÀrdena för de tre nordligaste platserna Àrhelt tillförlitliga.

Maxcertifikat

Maxcertifikat Àr ett substitut till aktier som introducerades i Sverige 2006. Det Àr en variant av ?buy write ? som Àr skapad ur cover call metoden som ska passa mindre investerare. Maxcertifikat kan köpas i alla stora svenska företag i Sverige, och köps till ett lÀgre pris Àn aktien, men har en limit pÄ hur högt den stiger i vÀrde. Ett maxcertifikat har en löptid pÄ tre till 18 mÄnader.

NÀr konsumenter till följd av den digitala utvecklingen kommer nÀra musiken : En studie om samskapande av vÀrde mellan marknadsledande skivbolag i Sverige och konsumenter

Syftet med denna studie Àr att finna vilka motiv skivbolag i Sverige har för att lÄta konsumenter komma nÀra musiken. Mot bakgrund av att uttrycket ?att lÄta konsumenter komma nÀra musiken? genom vÄra antaganden syftar till att belysa hur skivbolag arbetar för att bemöta och anpassa sig till konsumenters ökade inflytande över musikkonsumtion, konkretiseras syftet med tre frÄgestÀllningar. Med vÄrt resultat till hjÀlp Àmnar vi att föra en diskussion dÀr vÄra utvalda teoretiska antaganden kan ge en förklaring till vilka motiv skivbolag har för att lÄta konsumenter komma nÀra musiken. För att besvara vÄrt syfte har vi intervjuat respondenter hos de fyra marknadsledande skivbolagen i Sverige: Universal Music, Sony Music, EMI samt Warner Music.I resultatet fann vi att skivbolag har en rad olika bakomliggande motiv till uttrycket.

En ny marknadsrÀtt?: sett ur ett konsumentrÀttsligt perspektiv

Den svenska marknadsföringslagen reglerar marknadsföring och reklam i Sverige. Marknadsföring och reklam Àr det frÄga om nÀr ett budskap har ett kommersiellt syfte och ett kommersiellt innehÄll. Tanken med marknadsföringslagen Àr framför allt att skydda konsumenter mot aggressiv och vilseledande marknadsföring. Genom medlemskapet i EU omfattas Sverige ocksÄ av den överstatliga rÀttsordningen EG-rÀtten och frÄgan Àr hur Sverige skall implementera direktivet om otillbörliga affÀrsmetoder i den svenska rÀtten. Staten tillsatte dÀrför 2005 en utredning med syfte att undersöka hur detta direktiv pÄ bÀsta sÀtt skall införlivas med den svenska rÀtten.

Fysisk tillgÀnglighet som mÀnsklig rÀttighet : En komparativ studie av fysisk tillgÀnglighet till byggnader för personer med funktionsnedsÀttning i Sverige och Norge

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Bara vita barn i Sverige? : En studie med fokus pÄ tidningsdebatten kring internationell adoption 1961-1964

År 1961 publicerades en notis i tidningen DN, dĂ€r Medicinalstyrelsen avrĂ„dde frĂ„n internationell adoption i större omfattning. I synnerhet om det gĂ€llde frĂ„n adoptivförĂ€ldrarna starkt skilda rasgrupper. Detta uttalande vĂ€ckte stark mediedebatt i Sverige under de följande Ă„ren. Syftet med studien Ă€r att undersöka hur de olika tidningsdebattörerna stĂ€llde sig i adoptionsfrĂ„gan nĂ€r det gĂ€llde utlĂ€ndska barn med annan ras eller etnicitet,samt fĂ„ en ökad förstĂ„else för varifrĂ„n dessa Ă„sikter kan ha fĂ„tt sin grund.Uppsatsen bygger pĂ„ en kvalitativ innehĂ„llsanalys av artiklar som berör internationell adoption frĂ„n 1961-1964. Syfte och frĂ„gestĂ€llningar diskuteras utifrĂ„n olika perspektiv pĂ„ ras- och etnicitet, som kopplas till en socialkonstruvistisk bakgrund.Resultatet av studien visar att de parter som uttalade sig i artiklarna representerades av mĂ€nniskor med olika förhĂ„llande till internationell adoption men att det Ă€ndĂ„ var journalisterna som dominerade antalet uttalande.

Smakprov av Sverige : En undersökning av tvÄ brasilianska musikstudenters upplevelser och tankar kring lÀrandet av och mötet med svensk folkmusik.

Under 2014 sökte fler Àn 74 000 mÀnniskor asyl i Sverige för att komma undan bland annat krig och förföljelse. Det Àr Migrationsverkets uppdrag att ge mÀnniskorna bostÀder under asyltiden. Men antalet asylsökande har under de senaste Ären ökat och nÀr fler kommer rÀcker inte myndighetens boenden till. De fÄr dÄ hyra tillfÀlliga asylboenden av privata aktörer.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur öppnandet av ett privat asylboende har pÄverkat en mindre ort i Sverige och de mÀnniskor som bor och verkar dÀr. Ambitionen har varit att bidra till medierapporteringen med en bredare och nyanserad bild.

EfterfrÄgan pÄ beroendeframkallande varor : En studie om hur efterfrÄgan pÄ snusprodukter har reagerat pÄ prisökningar i Sverige mellan 1999-2009

Denna uppsats behandlar de relativa prisökningar som skett för snusprodukter i Sverige och vill undersöka om dessa har lett till minskad efterfrÄgan som nationalekonomisk teori föreslÄr. UtifrÄn teori och tidigare forskning har en efterfrÄgemodell konstruerats för att möjliggöra en statistik undersökning.Variablerna som ingÄr i modellen Àr inhÀmtade frÄn Statistiska centralbyrÄns prisenhet och Swedish Match AB och inkluderar prisuppgifter för varor, försÀljningsstatistik och disponibel inkomst under tidsperioden 1999-2009.Resultaten frÄn regressionsanalyser för tidsseriedata visar pÄ att de ökade priserna har haft en negativ inverkan pÄ efterfrÄgan pÄ snus under den gÀllande tidsperioden, men att denna effekt varit förhÄllandevis liten..

Svenska komplementÀr- och alternativmedicinska terapeuters praktikmönster och samarbete med legitimerad sjukvÄrdspersonal

Historiskt har den medicinska professionen sökt exklusiva rÀttigheter att praktisera i en miljö dÀr mÄnga olika yrkesgrupper fanns. I Sverige har detta lett till att komplementÀr och alternativ medicin (CAM) hamnade utanför den etablerade sjukvÄrden, vilket inneburit en bristfÀllig kunskap om hur bl.a. CAM terapeuter arbetar. AnvÀndning av alternativ medicin har ökat i Sverige vilket motiverar att studier genomförs för att fÄ bÀttre kunskap om yrkets utövande.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva CAM terapeuters praktikmönster och instÀllning till samarbete med traditionell skolmedicin.UtifrÄn en litteraturstudie utarbetades en enkÀt som skickades till 102 CAM terapeuter i Sverige för att undersöka deras praktikmönster och sociodemografiska egenskaper. 63 terapeuter (62 %) svarade, varav 59 uppfyllde forskningskriterierna och kunde delta i de fördjupande telefonintervjuer som följde efter enkÀtstudien och som syftade till att ta reda pÄ deras syn pÄ samarbete med den skolmedicinska sjukvÄrden.Resultaten av undersökningen visade att 55 %, av de 59 intervjuade var kvinnor, 10 % hade legitimation i andra sjukvÄrdsyrken, 69 % arbetade ensamma med i snitt 24 patienter i veckan.

Ökad integration pĂ„ landsbygden, en satsning - tvĂ„ vinnare?

Studien har syftat till att utifrÄn ett intersektionellt perspektiv analysera lÀromedlet Hem- ochkonsumentkunskap Äk 7-9 av Sjöholm, Hjalmarsson, Arvidsson, Hedelin & Olofsson (2011).Analysens mÄlsÀttning har varit att lyfta vilka vÀrden och normer som konstrueras ochförmedlas genom lÀromedlet. Vidare har dessa normer och vÀrden diskuterats mot dem somtillskrivs i lÀroplanen. Metoden har varit en kvalitativ textanalys med en kritiskdiskursanalytisk ansats. De diskurser som förekommit har beskrivits i de sex mytbildningarnaMyten om det vÀsterlÀndska idealet, Myten om det sekulariserade och protestantiska Sverige,Myten om det jÀmstÀllda Sverige, Myten om ett kulturellt homogent Sverige, Myten ommedelklass-Sverige och Myten om VÀst. Myterna symboliserar de förstÀllningar som harframkommit genom dikotomierna Vi och dom, Majoritet och minoritet, Individ och kollektiv,Ordning och kaos, Utveckling och misÀr.

Stridsfordon i hög beredskap, en svensk förvaringsproblematik

För att mycket snabbt kunna komma pÄ plats vid en kris, har Europa inom ramen för EU börjat upprÀttasnabbinsatsstyrkor, sÄkallade EU Battle Groups. En EU Battle Group kommer att ha en mycket kort tid pÄ sig frÄnbeslut till insats. I samband med att Sverige engagerat sig i EU militÀra samarbete tog Sverige huvudansvaret för enav de Battle Groups som skall upprÀttas, den sÄkallade Nordic Battle Group. Sverige har vid tidigare insatser visatatt det Àr mycket svÄrt att snabbt fÄ förband pÄ plats i ett insatsomrÄde. Materielen Àr ofta det som varitgrÀnssÀttande för nÀr förbandet skall bli operativt vid en insats.Uppsatsens syfte Àr att ge ett svar pÄ hur stridsfordon till svenska snabbinsatsförband som stÄr i beredskap börförvaras för att skapa de bÀsta förutsÀttningarna vid en insats.Metoden för uppsatsen Àr ett antal frÄgestÀllningar, dÀr svar söks genom en fallstudie med tvÄ olikaförvaringsprinciper.

<- FöregÄende sida 61 NÀsta sida ->