Denna studie har som syfte att betrakta hur bisatsanvÀndning hos vuxna avancerade inlÀrare av svenska som andrasprÄk ser ut jÀmfört med inlÀrare med svenska som modersmÄl; detta med avseende pÄ bÄde frekvens och variation.För att besvara mina tvÄ frÄgestÀllningar angÄende först frekvens och sedan variation har jag valt att granska uppsatser skrivna av L2- och L1-komvuxstuderande som har gÄtt de högskolebehörighetsgivande gymnasiekurserna Svenska som andrasprÄk B respektive Svenska B pÄ Komvux. Uppsatserna Àr skrivna som en del i det nationella prov som inlÀrarna har deltagit i vid slutet av kursen.För att bevara reliabiliteten för denna undersökning har jag utgÄtt ifrÄn en definition och indelning av bisatser som presenteras i Svenska akademiens grammatik, kallad SAG, och Svenska akademiens sprÄklÀra, kallad SAS. Genom att söka de bisatser som inlÀrarna anvÀnder och sammanstÀlla dem i jÀmförelsetabeller har jag lyckats med att kontrollera och jÀmföra de olika bisatsgrupper och bisatsinledare som L2- respektive L1-inlÀrare anvÀnder.Undersökningen visar att det finns skillnader i bisatsanvÀndningen mellan dessa tvÄ inlÀrargrupper men att skillnaderna inte Àr avsevÀrt stora. JÀmfört med L1-texterna har bisatser i L2-texterna högre frekvens vilket kan bero pÄ att L2-uppsatserna i genomsnitt Àr lÀngre, 800 ord/text gentemot 700 ord/text. DÀremot har bisatserna i L2-texterna mindre variation.

Inledning: SÄvÀl politiker, som media och mÄnga andra kritiserar undervisningen av svenska för invandrare (SFI) kraftigt, det diskuteras att invandrarna inte lÀr sig svenska i önskvÀrd omfattning och integrationen av de nyinkomna gÄr dÄligt. Studien har dÀrför velat undersöka dessa frÄgor SFI-deltagarnas syn pÄ andrasprÄksinlÀrning och deras integration.Syfte: Studien avser att undersöka vad SFI-deltagare anser om SFI:s medverkan till integration och andrasprÄksinlÀrning i det svenska samhÀllet.ForskningsfrÄgor: 1. Vilka diskurser framtrÀder i SFI-deltagarnas konstruktioner av vi och de andra?2. Vad Àr SFI-deltagarnas syn pÄ SFI:s medverkan till deras integration i samhÀllet?3. Hur har SFI konkret bidragit till SFI-deltagarnas integration, avseende t ex arbete, vÀnner, kontakter, studieframgÄng, boende och skola?Metod: Diskursanalys enligt diskurspsykologisk metod.Teori: Den hÀr studien har sin teoretiska förankring i socialkonstruktionism med influenser av postkolonial teori och kritisk teori.Resultat: Antagandet var att bristande sprÄkkunskaper skapar segregation och omvÀnt, vilket besannades. Sammanfattningsvis kan sÀgas att informanterna uttryckte en massiv kritik av SFI:s förmÄga att hjÀlpa dem med integrationen och att de Àven var kritiska mot praktik och arbete och mot den sprÄktrÀning som de dÄ fick. Men de Àr inte enbart kritiska till SFI-undervisningen, de ser Àven positiva effekter av undervisningen.

Med utgÄngspunkt i barndomssociologiska tankar undersöker följande etnografiskt inspirerade studie intentionen med och receptionen av Stockholms Kulturhus barnkulturverksamhet Rum för Barn. Genom att tillÀmpa Stuart Halls kommunikationsmodell för inkodande och avkodande av budskap pÄ materialet, som bestÄr av intervjusamtal, observationer, styrdokument, information till besökarna samt en kvalitativ enkÀtstudie, diskuteras de barndomsideologier om barnet som blivande alternativt varande mÀnniska som förekommer i verksamheten samt de vuxna besökarnas tolkning av dessa.I analysen framkommer en dubbelhet gentemot barnen sÄsom Ä ena sidan blivande mÀnniska och Ä andra sidan varande mÀnniska frÄn sÄvÀl verksamhet som besökare. Undersökningen pÄvisar att de bÄda ideologierna (om barnet som blivande och varande mÀnniska) Àr alltjÀmt nÀrvarande i bÄde verksamhetens intention samt i de vuxna besökarnas reception och omsatta barnsyn. Rum för Barns givna förutsÀttningar, dess egen förstÄelse av verksamheten, sammanhanget och det faktiskt kommunicerade intentionen kan förstÄelse av verksamheten Àr bred och bitvis brokig. OcksÄ de tolkningar informanterna gör av verksamheten varierar, frÄn godtyckliga till oppositionella.Uppsatsen pÄvisar att verksamheten kan anvÀndas som ett forum för förverkligande av barnets rÀttigheter men att detta inte alltid görs..

The following report is a constructive responsive evaluation of Svalövs communes unit for newly arrived refugees based on a qualitative user- and stakeholder model. The main purpose is to evaluate the units? quality from a user and stakeholder perspective. The main findings are that the users and stakeholders are satisfied with the quality of the units? services but request further social and structural participation.

AbstractToday?s society is multicultural which can lead to racism and prejudices. Racism is created by prejudices and values. These values and prejudices are passed on to the children through media parents and/or society. The children then make these values to their own.

Tidigare studier har visat att medelvÀrdet av en grupps gissningar pÄ en faktabaserad frÄga ofta blir nÀrmre det rÀtta svaret Àn gissningarna var för sig. Det har visat sig att detta Àven kan appliceras pÄ den enskilda individen genom att denne gör upprepade gissningar pÄ samma frÄga. Vidare har man sett att personer med lÀgre arbetsminnesspann gynnas mer av detta fenomen Àn personer med högre arbetsminnesspann.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka huruvida dessa teorier kan appliceras pÄ en grupp vuxna med utvecklingsstörning. I studien deltog 34 personer, 17 personer i försöksgruppen och 17 personer i en köns- och Äldersmatchad kontrollgrupp. Ett gissningstest baserat pÄ frÄgor om omvÀrldskunskap dÀr svaren skall anges i siffror anvÀndes.

Under min verksamhetsförlagda tid pÄ lÀrarutbildningen vid Malmö högskola har jag arbetat med vuxna andrasprÄkselever. Jag har i mötet med lÀrare och rektorer upplevt en önskan om att öka motivationen hos deltagarna för att studietiden inte ska bli sÄ lÄng och för att fler personer ska fÄ möjlighet till utbildning. Syftet med föreliggande arbete Àr att undersöka om och hur TV skulle kunna fungera som motivationshöjande faktor i vuxnas lÀrprocess av ett andrasprÄk, för att pÄ sikt bidra till en ökad genomströmning inom SFI-utbildningen. Jag började tidigt i mina möten med elevgrupperna att diskutera deras egen syn pÄ sin sprÄkutveckling och vad som stimulerar den. Vid upprepade tillfÀllen fick jag reda pÄ att de nÀst efter skolan ser TV:n som den viktigaste kÀllan till att lÀra sig det svenska sprÄket. I detta arbete har jag undersökt deltagarnas TV-vanor och stÀllt frÄgan om dessa vanor pÄ nÄgot sÀtt motiverar den studerande att lÀra sig det svenska sprÄket. Jag har kommit fram till att det finns en motivationsfaktor i det förhÄllande som undersökningsgruppen har till svenska TV-program. Denna motivation gÄr att utnyttja i skolan för att bland annat bidra till en gemensam kontext att utgÄ ifrÄn och som stimuli till fortsatt sprÄkligt arbete.

Den lilla gruppen, stödundervisning, eller vad man nu kallar den Àr ett arbetssÀtt som en del skolor arbetar med för att ge barn i behov av extrastöd en lÀmplig form av undervisning. Den lilla gruppen bildas genom att elever frÄn olika klasser samlas i ett sÀrskilt undervisningsrum tillsammans med en lÀrare/pedagog/specialpedagog. Vilka Àr dÄ de elever som placeras i den lilla gruppen och Àr dessa hjÀlpta av denna undervisningsform? I den undersökning jag genomförde genom intervjuer, fanns det tvÄ grupper av elever med svÄrigheter. Den ena gruppen bestod av elever med invandrarbakgrund och gick i liten grupp för att fÄ svenskundervisning.

Bakgrund: Till en akutmottagning kommer mÀnniskor som behöver akut hjÀlp av olika grader och former. Triagen Àr det första möte som patienten har med vÄrdpersonal och genom detta ordnas ett turordningssystem dÀr de mest akut sjuka patienterna tas omhand om först, medan de patienter som kan vÀnta utan att det finns en risk för försÀmring av sin hÀlsa, fÄr vÀnta pÄ sin tur. Syfte: Att belysa vuxna patienters upplevelse av mötet pÄ en akutmottagning.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserad pÄ tio vetenskapliga orginalartiklar. Texten analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehÄllsanalys.Resultat: I resultatet framkom det fem kategorier. Dessa var att komma till en akutmottagning, den lÄnga vÀntan, att vÄrda vÄrdrelationen, hjÀlplös utan kontroll och behov av att bli sedd och fÄ tydlig information.Slutsats: Patienter upplever att vÀntetiden, informationen och mötet i sig Àr viktigt för att inte tappa kontrollen över situationen. Med detta som underlag anser författarna att patienten bör vara delaktig i sin vÄrdprocess.

Den radikala utveckling som skett inom teknologin har medfört att pornografiskt material har fÄtt en spridning i samhÀllet, vilket inneburit att synen pÄ pornografi har förÀndrats. Syftet med denna studie Àr att undersöka vuxnas förestÀllningar av pornografi. För att fÄ en djupare förstÄelse för dessa förestÀllningar bestÄr det empiriskt insamlade materialet av kvalitativa intervjuer med tio vuxna individer, dÀr könsfördelningen varit jÀmn. Informanterna har gett sin subjektiva tolkning av vad sexualitet, erotik och pornografi Àr för dem, och delat med sig av sina erfarenheter av pornografi. Studiens resultat visar att det finns könskillnader i kvinnornas och mÀnnens förestÀllningar av pornografi.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förekomsten av icke-vÀsterlÀndska författarskap i lÀroböcker för svenska pÄ gymnasiet. Undersökningens grund Àr en pedagogisk textanalys, vilket Àr en form av innehÄllsanalys. Fyra lÀroböcker avsedda för svenskÀmnet pÄ gymnasiet har analyserats genom en pedagogisk textanalys med sÄvÀl kvantitativa som kvalitativa inslag. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt har frÀmst varit Edward Saids postkoloniala teori och Mekkonen Tesfahuneys tankar om ett eurocentriskt utbildningssystem. Vikten av ett etnografiskt förhÄllningssÀtt i skolan Àr ocksÄ en del av teorin.

This study aimed to investigate written and oral narrative in adults. The participants consisted of 30 subjects aged 32-79 years. They produced one picture elicited and one free narrative, both written and orally. The written narratives were recorded in a keystroke logging program and the oral narratives were transcribed orthographically. Data from all the narratives were analyzed according to: number of words, words/minute, active writing time, total process time, number of characters and number of characters in the final text.

Arbetslösheten bland unga vuxna Àr idag hög i Sverige. Detta samhÀllsproblem förebyggs bland annat genom arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder. Denna sociologiska studie bygger pÄ kvalitativ metod och baseras pÄ tio intervjuer. Studien undersöker instÀllningar kring det arbetsmarknadspolitiska projektet ?100 satsningen? hos anstÀllande chefer samt deltagare i projektet.

Ungdomars sprÄkbruk Àr stÀndigt i opposition mot vuxenvÀrlden. Vuxna har i alla tider förfasat sig över ungdomars sprÄk och i dagens debatt finns uppfattningar om att bruket av grova skÀllsord, framförallt de av sexuell art, ökar bland ungdomar. Att undersöka ungdomars sprÄk, t.ex. skÀllsordsbruket, kan vara ett sÀtt att se nya normer och vÀrderingar vÀxa fram.Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur flickor pÄ gymnasiet uppfattar och anvÀnder skÀllsord för att jÀmföra hur deras bruk ser ut jÀmfört med det de upplever som vanligt bland ungdomar. Syftet har ocksÄ varit att undersöka om flersprÄkighet pÄverkar uppfattningar om och bruk av skÀllsord.

Elever med annat modersmÄl Àn svenska har generellt sett sÀmre studieresultat Àn elever med svenska som modersmÄl. Detta fÄr med jÀmna mellanrum stor uppmÀrksamhet i media och i den allmÀnna samhÀllsdebatten. Ofta utgÄr man frÄn förestÀllningen att dessa elever saknar kunskaper i det svenska sprÄket pÄ grund av för lite eller för dÄlig svenskundervisning. Svensk och internationell forskning visar att ett starkt och vÀl utvecklat modersmÄl stÄr i direkt relation till hur vÀl man lyckas lÀra sig ett andrasprÄk. Detta förutsÀtter dock att skolan och det omgivande samhÀllet intar en positiv hÄllning till minoritetssprÄken och arbetar för ett jÀmlikt och demokratiskt sÀtt att se pÄ flersprÄkighet.