Syftet med denna rapport Àr att ta reda pÄ hur vuxna mÀn gÄr tillvÀga för att inleda en kontakt med ett barn eller en ungdom i sexuellt syfte pÄ Internet samt att ta reda pÄ vad svensk polis kan göra Ät detta. I teorikapitlet tar vi upp tvÄ teorier som kan förklara varför en person vill begÄ ett sexuellt övergrepp pÄ ett barn och dÀr vi Àven förklarar vad en pedofil Àr. VÄrat resultat visar att det Àr barn och ungdomar i varierande Älder som blir utsatta för grooming, frÀmst av Àldre mÀn. Det vanligaste tillvÀgagÄngssÀttet Àr att kontakta barnen via olika communitys för att skapa en god relation för att sedan fÄ till en trÀff i verkliga livet. TvÄ av intervjupersonerna vi talat med jobbar pÄ varsin polismyndighet, en i VÀsterbottens lÀn och en annan i VÀsternorrlands lÀn.

Syfte & problemomrĂ„de:Syftet med denna uppsats var att undersöka hur dagens vuxna barn upplevt deras uppvĂ€xt i en familj med alkoholmissbruk. Jag ville Ă€ven studera hur dessa personers nuvarande livssituation sĂ„g ut, och hur den pĂ„verkats av den specifika uppvĂ€xten, med en missbrukande förĂ€lder.Metod & material:Studien Ă€r en kvalitativ intervjustudie, dĂ€r empirin har samlats in genom intervjuer med fem vuxna barn till missbrukare. Materialet tolkades och problematiserades utifrĂ„n ett systemteoretiskt perspektiv med fokus pĂ„ familjen, och stĂ€mplingsteori med fokus pĂ„ individen.Resultat & slutsatser:I resultatet framkommer det att flertalet av informanterna blev varse om att nĂ„gonting inte stod rĂ€tt till vid 8-9 Ă„rs Ă„lder. Gemensamt för nĂ€stan alla som barn var kĂ€nslorna av skam och kluvenhet över situationen med en mamma eller pappa som missbrukar.I fyra av fallen sĂ„ fanns det en önskan om att fly eller hĂ„lla sig borta, men samtidigt en ambivalens gĂ€llande deras frĂ„nvaro, tre av dem kunde kĂ€nna oro för förĂ€ldern eller syskon, medan den fjĂ€rde kĂ€nde förvĂ€ntningar pĂ„ sig om ansvar i hemmet. Även kĂ€nslor av ensamhet, utanförskap och dĂ„ligt sjĂ€lvförtroende var typiska, kĂ€nslor som kunde styrkas genom tidigare studier och kan eventuellt tolkas ses som representativa hos barn till förĂ€ldrar med alkoholmissbruk.

Denna uppsats syftar till att belysa den eventuella skillnad i uppfattning om och syn pÄ ett vidgat textbegrepp som kan förvÀntas rÄda mellan lÀrare och elever samt mellan kvinnliga och manliga individer ur respektive grupp. Undersökningen Àr kvalitativ, dÄ jag som metod har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer som analyserats och tolkats utifrÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden. Resultatet visar att det hos de intervjuade, bÄde lÀrare och elever, rÄder en hierarki mellan olika texttyper samt att de intervjuade lÀrarna i huvudsak anvÀnder sig av andra texter Àn de traditionella tryckta för att ÄskÄdliggöra, stödja eller komplettera skönlitteraturen. Denna bild av det vidgade textbegreppets plats i undervisningen bekrÀftas av eleverna. En majoritet av eleverna skulle gÀrna se ett utökat arbete med ett vidgat textbegrepp i svenskundervisningen, men mÄnga utrycker oro över att en sÄdan undervisning skulle ske pÄ bekostnad av den traditionella undervisningen med skönlitteratur, vilken uppfattas som det egentliga svenskÀmnet.

Syftet med detta arbete var att studera pĂ„ vilket sĂ€tt skolans organisation samt barns nĂ€rmiljö kan bidra till stress, men Ă€ven hur skolans personal och vuxna i barns liv, aktivt kan arbeta för att förebygga stress. Studien bygger pĂ„ fem intervjuer med vuxna som arbetar med barn i olika sammanhang och under olika förutsĂ€ttningar samt 65 enkĂ€ter med barn i År2. Arbetets fokus ligger pĂ„ barns stress i skolan men man kan konstatera att kĂ€llan till barns agerande i skolan inte alltid behöver finnas i skolans verksamhet utan kan ha sitt ursprung i barnens övriga nĂ€rmiljö. DĂ€rför bör Ă€ven nĂ€rmiljön uppmĂ€rksammas för att man ska fĂ„ en helhetsbild av barnens situation. Resultatet i enkĂ€terna visade att barnen hade fĂ„ eller inga kunskaper om stress som begrepp men efter en begreppsförklaring visade sig att mĂ„nga barn sjĂ€lva hade upplevt eller sett stress hos personer i deras nĂ€rhet.

Bilderböcker kan ibland uppfattas som skrÀmmande och inte lÀmpliga för barn enligt den vuxne höglÀsaren. Med kunskap hos pedagoger om berÀttelsers dubbla tilltal och olika tolkningsnivÄer skulle dessa skildringar kunna te sig mindre skrÀmmande och i stÀllet stimulera till givande samtal med barngrupper. Uppsatsen Àr en narratologisk studie av tre valda bilderböcker av Pija Lindenbaum. Syftet med studien Àr att studera hur Lindenbaum skildrar barns inre tankar och handlingar. Vilka grepp anvÀnder Lindenbaum för att beskriva barns inre vÀrld? Hur skildras barn och vuxna i böckerna? PÄ vilket sÀtt fÄr böckerna ett barnperspektiv? Analysen beskriver hur Lindenbaum skildrar barnets inre vÀrld genom att huvudpersonen i berÀttelsen bearbetar kÀnslor och tankar i en fantasivÀrld, lekvÀrld, och i en realistisk vÀrld.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skÀl som finns till att avstÄ frÄn hÀlsotester genomförda inom företagshÀlsovÄrd. För att synliggöra och öka förstÄelsen för dessa skÀl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens instÀllning till hÀlsotesteroch hÀlsosatsningar, dÀr hÀlsotester ingÄr som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar pÄ Preem, Huvudkontoret pÄ GÀrdet i Stockholm, och som avstÄtt frÄn att, pÄ frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första HÀlsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under vÄren 2003 pÄ Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras lÀngd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbÀrande utsagor och analyserades dÀrefter utifrÄn Antonovskys KASAM-modell innehÄllande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skÀl till att avstÄ frÄn HÀlsoplantest var tidsbristpga.

Syftet med denna kvantitativa studie Àr att undersöka unga killars och tjejers sexuella vanor och koppla risken att smittas av klamydia. Vi vill identifiera möjliga anledningar till varför man smittas av klamydia och se vilka förklaringsmodeller som man kan applicera. VÄr huvudinriktning Àr koppling mellan klamydia, antal sexuella partners och preventivmedelsanvÀndning med ett risktagningsperspektiv.Studien Àr utförd pÄ 76 stycken killar och tjejer, i Äldrarna 15-20, dÀr insamling av enkÀter har skett i Nordstans köpcentrum i Göteborg.FrÄgestÀllning för att nÀrma oss syftet:? Hur ser de unga vuxnas riskbeteende ut gÀllande klamydia, kondomanvÀndande och sexualitet?Resultaten frÄn studien visar att det inte finns nÄgra större skillnader mellan killar och tjejer i mÄnga avseenden framförallt gÀllande kondomanvÀndandet. Dock Àr resultaten lite orovÀckande dÄ enbart hÀlften av de unga vuxna, bÄde killar och tjejer, anvÀnde kondom vid det senaste samlaget.

Syfte: Att sammanstĂ€lla forskning rörande vad som, frĂ„n sjuksköterskans perspektiv, kĂ€nnetecknar vĂ„rdmötet inom somatisk vĂ„rd med vuxna patienter som har en psykisk utvecklingsstörning. Bakgrund: Personer med psykisk utvecklingsstörning har ökad risk för ohĂ€lsa och förvĂ€ntas söka vĂ„rd pĂ„ samma villkor som normalbegĂ„vade personer. Enligt gĂ€llande riktlinjer ska sjuksköterskan anpassa vĂ„rden efter individens förutsĂ€ttningar och ta sĂ€rskild hĂ€nsyn till utsatta grupper. Metod: Litteraturstudie baserad pĂ„ analys av systematiskt sökta primĂ€rkĂ€llor, vilka kvalitetsgranskats och valts utifrĂ„n faststĂ€llda inklusionskriterier. Resultat: TvĂ„ grupper med sammanlagt sex teman beskrevs. A: SvĂ„righeter med tema A1: Utmaningar och möjligheter i kommunikationen, A2: SvĂ„righeter och möjligheter i bedömningen av patientens tillstĂ„nd, A3: Etisk problematik kring beslutsfattande och informerat samtycke, och A4: KĂ€nslor av rĂ€dsla och sĂ„rbarhet och gruppen B: Behov, med tema B1: Behov av utbildning samt B2: ÖnskemĂ„l om teamwork. Slutsats: Vi ser en diskrepans mellan verklig given omvĂ„rdnad och riktlinjer sjuksköterskan har att förhĂ„lla sig till.

Bakgrund Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom d?r kroppen har insulinresistens eller minskad insulinproduktion som utvecklas l?ngsamt och kr?ver sammanfattande egenv?rdsinsatser. Sjuksk?terskan har en central roll i att st?dja patienter att utveckla kunskap, motivation och f?rm?ga till egenv?rd. Syfte Att belysa sjuksk?terskans arbete med att fr?mja egenv?rd hos vuxna personer med typ-2 diabetes.

Sömnen har en rehabiliterande och Äteruppbyggande funktion och vi tillbringar sammanlagt en tredjedel av vÄrt liv i sömn. Under perioder dÄ individen utsÀtts för stora pÄfrestningar blir sömnen Ànnu viktigare. Att vara patient och vÄrdas pÄ ett sjukhus anses vara en pÄfrestande situation som leder till att patienten har ett stort behov av god sömn. Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av sömnstörningar under sjukhusvistelsen samt omvÄrdnadsÄtgÀrder sjuksköterskan kan vidta för att frÀmja god sömn hos patienterna. Detta Àr en deskriptiv litteraturstudie dÀr data samlats in genom elektroniska sökningar i databaserna Cinahl och Medline samt genom manuella sökningar.

This study investigated relationships between high level language functions and phonological working memory in adults by correlating results oftests in a test battery used for investigating subtle language disorders and digit span task results. Results of two digit span tasks were analyzed in relation to demographic factors. 103 subjects without neurological disease, 20 ? 79 years old, participated. Significant correlations were found between the digit span tasks and most of the tests.

Denna uppsats syftar till att tydliggöra de mediala diskurser som finns om integration och utanförskap i tidningsartiklar. Tidningsartiklarna strÀcker sig över tvÄ tidsperioder, 1996-1997 och 2006-2007. En frÄgestÀllning som uppsatsen försöker besvara Àr om analysens tidningsartiklar gÄr att koppla till Ruth Levitas diskursmodeller om socialt utanförskap. Den centrala teoretiska utgÄngspunkten Àr ett postkolonialt perspektiv. Uttrycket ?vi och dem? utgör en röd trÄd genom hela uppsatsen.

The purpose of this study is to investigate how public libraries in Norrbotten provide multilingual media and how the commitment is legitimized. In January 2014 there was a change to the guidelines for the International Library?s service for providing multilingual media. The responsibility for the provision of this service was also changed. The result shows there has been different ways of implementing the guidelines in practice; this has led to inequalities in the local library service.We have assembled data through qualitative interviews with five different public libraries in the north of Sweden.

Jag har i det hÀr arbetet undersökt vilka fotbollsspelare som har blivit utsedda till ?den nye Zlatan? frÄn 2002 och till idag, 2011. Detta har jag gjort genom att efter givna sökord i givna sökfunktioner avgrÀnsa mig till tidningsartiklar och webbartiklar. DÀrefter har jag undersökt deras bakgrund och tittat efter vÀrdeladdade ord i artiklarna och dessutom tittat pÄ namnen till artikelförfattarna. Sedan har jag jÀmfört mina resultat med tidigare forskning och andra i det hÀr arbetet refererade teorier angÄende svenskhet, hur invandrare beskrivs i media, skribenters roll, hjÀltar och idrott och diskursanalys.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.