Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur insatser och fo?rutsa?ttningar fo?r ekonomiskt bista?nd formuleras och individanpassas inom fo?rso?rjningssto?d fo?r unga vuxna. De fra?gesta?llningar som anva?nds behandlar hur gruppen unga vuxna bista?ndstagare konstrueras, hur socialsekreterare definierar insatser utifra?n klientens behov, samt hur fo?rutsa?ttningar fo?r bista?nd formuleras och huruvida dessa uppra?ttas med ha?nsyn till klientens individuella situation. Fra?gesta?llningarna bero?r det sociala arbetets normfo?rmedlade praktik, ba?de utifra?n hur gruppen unga vuxna konstrueras men ocksa? utifra?n hur gruppens behov motiverar de insatser som de unga vuxna anses beho?va.

I vÄr undersökning studerar vi sambandet mellan de sociala nÀtverken och invandrares situation pÄ arbetsmarknaden. Vi undersöker vilken effekt de sociala nÀtverken har för en matchning mellan utbildnings- och yrkesnivÄ för svenska invandrare. VÄr uppfattning Àr att det inte bara Àr viktigt att individerna Àr i arbetskraften utan att det Àven Àr av stor vikt att de har yrken efter deras kompetens. Av denna anledning bygger vi vÄr studie pÄ en modell som har matchningen mellan utbildningsnivÄ och yrkesnivÄ som beroende variabel. Denna direkta koppling mellan utbildning och yrke har inte tidigare varit i fokus nÀr det kommer till studier kring integration och betydelsen av sociala nÀtverk.

Specialarbete, 15 hp Svenska som andrasprÄk, fördjupningskurs SSA 133VT 2012Handledare: Tore Otterup.

Syftet med uppsatsen Àr att se vad situationen att positioneras som ?andra generationens invandrare? har för inverkan pÄ identitetsskapandet hos unga kvinnor. Vi anvÀnder oss av ett diskurspsykologiskt och intersektionellt angreppssÀtt dÀr vi vill synliggöra de identiteter, det vill sÀga de subjektspositioner de unga kvinnorna intar, tillskrivs och erbjuds i interaktionen. Med detta vill vi nÄ en ökad förstÄelse för och kunskap om vilka konsekvenser, möjligheter och/eller begrÀnsningar denna position har för den enskilda individen. Vi Àmnar synliggöra de processer som samverkar och pÄverkar de unga tjejernas identiteter.

Denna studie handlar om invandrare med olika akademisk bakgrund sÄsom exempelvis lÀkare, ingenjörer, jurister, lÀrare, revisorer och sjuksköterskor. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka upplevelser hos invandrare med akademisk utbildning, i vilken de har fÄtt med sig frÄn sina hemlÀnder. Vi vill sÄledes se hur deras situation ser ut pÄ den svenska arbetsmarknaden, avseende inkludering och strategi. DÀrtill vill vi ta reda pÄ informanternas synpunkter pÄ möjligheterna att lyckas eller misslyckas med att etablera sig inom ett kvalificerat yrkesomrÄde. Vi har anvÀnt oss utav en kvalitativ metod.Valda teorier lyfter upp relevanta synpunkter för inkludering pÄ arbetsmarknaden hos invandrarakademiker i denna studie.

AbstraktI min c-uppsats vill jag ta reda pÄhur individen och de sociala relationerna pÄverkas av att unga vuxna bor hemmalÀngre. Med hjÀlp av en kvalitativ metod och den hermeneutiska cirkeln har jagundersökt olika socialpsykologiska aspekter sÄsom familjen som organisation,parantestillvaron och frigörelseprocessen. Genom teorierna om frihet till ochfrÄn, parantestillvaron och familjen som organisation har jag försökt belysa olikaaspekter som kan pÄverka unga vuxnas boendesituation, men ocksÄ hur individernaoch de sociala relationerna pÄverkas av att de unga vuxna bor kvar hemma.Slutsatsen blir att unga vuxnas boendesituation pÄverkar mÄnga olika aspekter ibÄde den unga vuxnas liv och dennes förÀldrar. Arbetsmarknadens brist pÄ jobb bidrar till att unga vuxna hamnar i enparantestillvaro dÀr de utesluts frÄn vissa arenor som tillhör vuxenlivet,vilket bidrar till att ungdomstiden förlÀngs och att man inte blir vuxen förrÀnvid 25 Ärs Älder. Genom att tillhöra en organisation skapas rutiner som germÀnniskan trygghet i en osÀker vÀrld. Trygghet skapas Àven i nÀra relationermellan till exempel ett barn och dennes förÀlder.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och belysa upplevelser av etnisk diskriminering bland andra generationens invandrare med akademisk bakgrund, vilka genom namnbyte frÄn ett utlÀndskt till ett mer svenskliknande namn, tror sig öka sina möjligheter pÄ arbetsmarkna-den. FrÄgorna jag har valt för att uppnÄ syftet Àr: Hur har den tankeprocess kring etnisk dis-kriminering pÄ arbetsmarknaden sett ut som föranlett ett namnbyte frÄn ett utlÀndskt till ett mer svenskliknande? Vilka förestÀllningar om etnisk diskriminering pÄ arbetsmarknaden har de som bytt namn? Har namnbytet frÄn ett utlÀndskt till ett mer svenskliknande namn infriat individens förvÀntningar pÄ arbetsmarknaden? Metoden jag anvÀnder för att illustrera syftet Àr av en kvalitativ ansats dÀr det empiriska materialet bestÄr av fyra intervjuer med andra gene-rationens invandrare med akademisk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som be-lyser problemstÀllningen. Min slutsats av denna studie Àr att förestÀllningar om den andra gruppen, har hÀmmat, bÄde den större gruppen och den lilla individen.

Immigration is today happening in Sweden to a great extent and this requires a higher level of demands within the transcultural nursing. With this fact as a base to our literature review the aim of the study was developed. This was to investigate how immigrants with diabetes mellitus type 2 experience health and to find out the importance of knowledge related to the patients compliance of given advise and prescriptions. On the basis of the aim the following questions of issue was formulated: How do immigrants with diabetes mellitus type 2 experience their health and what knowledge do they possess concerning their illness? and Within which areas of the immigrants life is it important for the nurse to gain knowledge in order to affect and oblige him or her? A critical review of nine scientific articles emerged in three themes that answer the questions of issue.

The aim of this study is to show how immigrants perceive and utilize Swedish nature. The study also intends to make suggestions on how immigrants can be encouraged to use nature close to where they live. The methods are qualitative interviews, group interviews and participant observations. The results show that immigrants are a very heterogeneous group and there is no distinct immigrant-specific perspective. Although they are all immigrants their lifestyle widely vary. Their reasons for not going out into nature are diverse.

Bakgrunden till denna undersökning Ă€r att uttal Ă€r en viktig del av sprĂ„ket att behĂ€rska, samtidigt som det finns indikationer pĂ„ att uttalsundervisningen inom Svenska för invandrare (SFI) Ă€r eftersatt. ÄndĂ„ uppnĂ„r elever inom SFI ett förstĂ„eligt uttal och dĂ€rför antogs att de anvĂ€nder sig av sjĂ€lvstudier i uttal och skulle ha uppfattningar om hur de lĂ€rt sig uttal. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera nĂ„gra SFI-elevers uppfattningar av metoder för att lĂ€ra svenskt uttal, för att ur detta dra slutsatser av didaktisk betydelse för uttalsundervisning inom SFI. Detta undersöktes genom tre forskningsfrĂ„gor kring metoder som eleverna uppfattar har hjĂ€lpt dem att lĂ€ra svenskt uttal. Kvalitativa intervjuer med fyra SFI-elever som har gott uttal genomfördes pĂ„ deras egen skola.

Enligt IFLA:s mÄngkulturella biblioteksmanifest och Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest har folkbibliotek ett ansvar att frÀmja kulturell mÄngfald. Samtidigt pÄvisar forskning att folkbibliotek kan fungera som en förlÀngd arm i den sÄ kallade integrationsprocessen. Med detta som bakgrund har uppsatsen som syfte att studera bibliotekarier vid ett stadsdelsbibliotek i Uppsala och analysera de villkor som prÀglar deras verksamhet riktad mot invandrare. Uppsatsens teoretiska ramverk Àr inspirerat av ett sociokulturellt perspektiv sÄ som det beskrivs av pedagogikprofessorn Roger SÀljö i LÀrande i praktiken ? Ett sociokulturellt perspektiv och LÀrande och kulturella redskap: om lÀrprocesser och det kollektiva minnet.

This thesis title starting from zero alludes to storstadssatsningen's democratic work being accomplished among immigrants in Malmö. My thesis examines which types of political participation storstadssatsningen were trying to increase. The goal was to turn the immigrants into political participants, but in many of the projects the democratic work had to focus on building a ground for democratic participation by bringing isolation to an end and teaching the Swedish language. This may have been the reason that there were not extensive forms of resources to put into projects actually raising the political awareness. Some of the projects can however be said to increase a very large number of types of political participation, both temporary and every day participation.

Till Sverige kommer det Ärligen ca 80 000 invandrare. Invandrarna kommer frÄn olika kulturer och har med sig olika vÀrderingar, normer och sociala influenser. De har en identitet som skapats utifrÄn det samhÀlle de tidigare levt i. Orsaken till att man vÀljeratt leva i ett annat land kan variera. Studier, arbetskraftsinvandring och flyktingar Àr tre vanliga svar till varför man flyttar.

AbstractSyfteSyftet med denna studie var att studera fyra lÀrares uppfattningar om andrasprÄksbedömning inom Àmnet svenska som andrasprÄk. Bakgrunden till undersökningen Àr svÄrigheterna med att bedöma sprÄkkunskaper och sprÄkutveckling. Ett specifikt problemomrÄde Àr bedömningen av sprÄknivÄer vid inplacering och gruppering av elever som börjar studera svenska som andrasprÄk pÄ individuella programmets introduktionskurs för invandrare (IVIK), men Àven bedömningen i den löpande undervisningen. Fokus riktades pÄ det arbetssÀtt eller de underlag som tillÀmpades vid bedömning och möjliga sÀtt att utveckla bedömningsprocessen.MetodDen metod som tillÀmpades var halvstrukturerade intervjuer som genomfördes med fyra lÀrare som arbetade med att undervisa i svenska som andrasprÄk pÄ ett IVIK-program. Intervjuerna föregicks av en provintervju och merparten av frÄgorna hÀmtades frÄn en samtalsguide utgiven av Myndigheten för skolutveckling.ResultatResultaten visade att de underlag för bedömningar som anvÀndes var frÀmst elevernas prestationer i det dagliga arbetet.

MÄnga utlÀndska personer som flyttar till Sverige, eller som Àr födda i Sverige och har förÀldrar som har invandrat, kan komma att uppleva nÄgon form av identitetsproblem, det vill sÀga att man inte riktigt vet var man kommer ifrÄn eller Àr osÀker pÄ var man tillhör. Mitt intresse för det hÀr Àmnet har ökat alltmer efter att ha lÀst en del om mediernas konstruktion, om hur medierna skildrar bilden av invandrare, grÀnsdragningen mellan ?vi och dem?, men samtidigt som jag sjÀlv personligen upplevt det som kallas för identitetsproblem. Jag vill i denna studie knyta samman dessa tvÄ Àmnen och ta reda pÄ hur personer med utlÀndsk bakgrund upplever och betraktar sig sjÀlva utifrÄn det som medierna konstruerar, och inte om hur medierna konstruerar och skildrar invandrare. Jag kan tÀnka mig att det hÀr Àmnet Àr intressant för mÄnga utlÀndska personer som upplever, eller har upplevt, nÄgon form av identitetsproblem.