Studien Àr uppdelad i tre delar och belyser den invandrade individens syn pÄ sina möjligheter till utveckling i det nya landet. Första delen heter det ofrivilliga arvet, barn till invandrare och belyser unga invandrares syn pÄ framtiden. Andra delen heter Det sociala skyddsnÀtet och belyser en rad olika skyddsnÀt och hur de hjÀlper den invandrade att komma pÄ fötter i det nya landet. Tredje delen heter Akademisk relevans och belyser relevansen i utbildning för en individs integration samt hur Sverige som land tar vara pÄ invandrares kompetens och erfarenheter frÄn hemlandet. I samtliga delar berÀttar informanterna om med eller motgÄngar som de kÀnt nÀr de kommit till det nya landet..

In Sweden there is an integration policy and a policy for national minorities. The integration policy aims to integrate newly arrived immigrants (nyanlÀnda invandrare), whereas the minority policy aims to maintain and strengthen the rights of the national minorities. The national minorities are though, at times, included into the integration policy, even though they hold a minority status in Sweden. This paper aims to, through discourse analysis, investigate the research question: ?how is the content of integration referred to, when it is related to immigrants, contra when it is related to national minorities?.

In this degree project I have studied how an anti-discrimination bureau can adapttheir online information to the target group ? immigrants who only have modestunderstanding of the Swedish language. This group is often subject of discriminationmatters, and therefore it?s important that they can take part of the information.To find answers to my questions I have studied different relevant theories, performeda readability analysis on the online information and have had qualitativeinterviews with representatives from the target group. I have also tested my rewrittentexts on both representatives and other readers.The result from my studies has shown that it is words that are the most difficult inthe current online information, while length and structure of the sentences are alsoof importance when it comes to the readability.

Detta Àr en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur individer som inte Àr födda i Sverige, upplever att det Àr att leva i landet samt hur identiteten pÄverkats av flytten till det nya landet. Tidigare forskning visar pÄ att trots att vi haft en flyktinginvandring i 40 Ärs tid sÄ har integrationen inte fungerat fullt sÄ bra som den borde, vilket var en bidragande faktor till vÄrt intresse kring Àmnet.Vi har intervjuat tolv personer som vi ansett vara ?lÀmpliga? informanter dÄ dessa behÀrskat det svenska sprÄket samt haft ett annat ursprung Àn svenskt. De frÄgestÀllningar som har anvÀnts Àr: - Hur upplever de invandrare vi intervjuat att det Àr att leva i Sverige? Positivt eller negativt? ? Hur ser en invandrare i Sverige pÄ sin egen identitet? - FörÀndras upplevelsen av en persons identitet vid en flytt till ett annat land? - Vilka processer uppstÄr för en individ vid en invandring till ett nytt land? För vÄr datainsamling har vi anvÀnt oss utav den kvalitativa forskningsintervjun som syftar till att förstÄ den intervjuades upplevelse av fenomenet.

The past years in Sweden has been infected by a discussion about immigration and immigrants, both spoken in politics and media. The aim of this essay is to study the attitude about immigrants in the third period of immigration in Sweden found in the local press. And also what image the press gave of immigrants. The study looks at SmÄlandsposten, which is a large local press in the VÀxjö area. During the period for this study was the attitude in the local press very negative. The studied articles in SmÄlandsposten shows a profound idea of a ?we? and ?them?.

Aktivitetsbalans Àr ett dynamiskt fenomen som pÄverkas av förÀndringar i den fysiska miljön samt i vilket stadium i livet individer befinner sig i. Aktivitetsbalans beskrivs Àven som ett generellt begrepp som bidrar till hÀlsa och vÀlbefinnande. Tidigare forskning visar att vuxna med ett fysiskt funktionshinder har en mindre social umgÀngeskrets Àn vuxna utan fysiskt funktionshinder. Forskning visar ocksÄ att vuxna med ett fysiskt funktionshinder Àr mindre nöjda med sitt arbete, sin ekonomiska situation, sina relationer samt livet i helhet. Tidigare studier visar ocksÄ pÄ att vuxna med ett fysiskt funktionshinder har ett svagt socialt nÀtverk, svÄrigheter att delta i fritidsaktiviteter, svÄrigheter att fÄ ett heltidsarbete.

Syftet med följande studie Àr att ta reda pÄ vad som ligger till grund för ett vÀlfungerande klassrumssamtal i gymnasieskolans svenskundervisning och pÄ vilket sÀtt samtalet har en funktionell roll. Vi studerar hur samtalet gÄr till och hur den talaktivitet ser ut som Àger rum i klassrummet mellan lÀrare och elever.Studien bestÄr av samtalsinspelningar genomförda under tvÄ olika svensklektioner med tvÄ olika klasser och lÀrare. Inspelningarna har senare transkriberats och analyserats. Vi följer ett helklassamtal och ett mindre gruppsamtal, dÀr vi studerar hur talaktiviteten ser ut mellan lÀrare och elever. Genom en enkÀtstudie studeras bland annat lÀrares och elevers instÀllningar till samtalen.Resultatet visar att i helklassamtalet var lÀraren en tydlig ledare och upptog den största delen av taltiden.

Syftet med denna studie Àr att undersöka ifall invandrare och svenskfödda med utlÀndsk bakgrund nÄgon gÄng har utsatts för etnisk diskriminering under deras liv i Sverige och hur denna etniska diskriminering i sÄ fall sett ut. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts för att besvara syftet: har respondenterna nÄgonsin utsatts för etnisk diskriminering i Sverige, om ja hur har diskrimineringen kommit till uttryck samt upplever de respondenter som utsatts för etnisk diskriminering att den pÄ nÄgot sÀtt pÄverkat deras hÀlsa? I studien anvÀndes en kvalitativ metod med individuella intervjuer som datainsamlingsmetod. Respondentgruppen bestod av tvÄ invandrare bosatta i Sverige och tre svenskfödda med annan etnisk bakgrund. Tolkningen av det insamlade intervjumaterialet utfördes med hjÀlp av de hermeneutiska principerna.

I den hÀr studien uppmÀrksammas medling vid brott för vuxna gÀrningspersoner med fokus pÄ deras upplevelser av medlingsprocessen. Syftet med studien Àr att undersöka hur vuxna gÀrningspersoner i Nya Zeeland upplever medlingsprocessen och dess effekter, dels som en metod för att Äterintegreras i samhÀllet, dels som en metod för att förebygga Äterfall i brott. Den ökade kÀnnedom om medlingsprocessen för vuxna gÀrningspersoner som studien har genererat anvÀnds för att ifrÄgasÀtta och problematisera den svenska lagens ÄldersbegrÀnsning, dÀr medling vid brott endast erbjuds till gÀrningspersoner under 21 Är. För att uppnÄ studiens syfte och besvara dess frÄgestÀllningar har en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer tillÀmpats. Totalt genomfördes nio intervjuer med vuxna gÀrningspersoner som genomgÄtt medling vid brott i Nya Zeeland.

AbstractTitel: ?LSS-bostaden i fokus! ? En studie om arbetet kring LSS-bostÀder för vuxna i Hallands sex kommuner?.Handledare: Hans BengtssonInstitution: Sektionen för HÀlsa och samhÀlleTyp av arbete: C-uppsatsAntal sidor: 46Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att redogöra för hur man arbetar med frÄgor rörande bostÀder med sÀrskild service för vuxna (LSS § 9p9) i Hallands sex kommuner.Metod och material: I denna uppsats har jag valt att anvÀnda mig av intervjuer som metod för materialinsamling. Jag har Àven valt att anvÀnda en komparativ metod för att utföra jÀmförelser kommunerna emellan. Genom jÀmförelser Àr det möjligt att studera likheter/olikheter kring LSS-bostÀder. Sammanfattning: I denna uppsats har sÄvÀl politiker som tjÀnstemÀn intervjuats för att diskutera frÄgor som rör bostÀder med sÀrskild service för vuxna enligt LSS § 9p9.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att fÄ ökad kunskap och förstÄelse om hur en förÀlders alkoholmissbruk kan pÄverka relationen mellan det vuxna barnet och förÀldern. Vi ville Àven se om det fanns könsskillnader gÀllande detta. Vi har genomfört en intervjuundersökning med fyra kvinnor och fyra mÀn. Intervjuerna har tolkats efter hermeneutiska principer och de teoretiska utgÄngspunkterna var Bowlbys anknytningsteori och Antonovskys KASAM. Resultatet visar att flertalet av respondenterna kÀnde bristande tillit till vuxna och avstÀngande av kÀnslor var vanligt förekommande under respondenternas uppvÀxt.

Undersökningen handlar om andrasprÄksutveckling genom sprÄkpraktik..

Cerebral pares Àr den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar. Litet Àr kÀnt om livssituationen för unga vuxna med cerebral pares, sÀrskilt dem med en lindrig funktionsnedsÀttning. Den aktuella studiens syfte var att kvalitativt undersöka upplevelsen av funktions­hinder, sjÀlvkÀnsla och livskvalitet, liksom önskad hjÀlp och stöd hos unga vuxna med lindrig cerebral pares. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra personer. Materialet granskades utifrÄn tematisk analys.

UtifrÄn vÄr forskningsgenomgÄng framstod bilden av barn och vuxna barn till drogberoende förÀldrar som övervÀgande negativ, sjukligförklarande och stereotypifierande. I kontrast till tidigare forskning sökte vi att med vÄr studie uppvisa en sÄ komplett och balanserad bild vi kunde av ett antal vuxna barn - studiens syfte var att belysa positiva och negativa upplevelser hos ett antal vuxna barn till drogberoende förÀldrar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats, dÀr empirin samlats in genom intervjuer med fem kvinnliga vuxna barn till alkoholberoende förÀldrar. Materialet tolkades med Pierre Bourdieus begrepp habitus, sociala fÀlt och kapital, samt den tidigare forskningen. Vi fann att nÀstan alla deltagare upplevde ensamhet eller utanförskap under barndomen, att alla hade olika mÄnga kompisar under uppvÀxten och att knappa hÀlften hade problem med relationer i vuxen Älder.

Unga vuxna lever i en tid med mÄnga utmaningar och en cancerdiagnos pÄverkar personen fysiskt, psykiskt och socialt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva psykosociala behov hos unga vuxna med cancer. Elva vetenskapligt publicerade artiklar analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys vilket resulterade i fem kategorier; kÀnslor av osÀkerhet inför framtiden, vikten av att fÄ information, att ÄtergÄ till sitt normala liv, vÀnnernas och familjens roll och stöd inom sjukvÄrden. Personer upplevde en förlorad ungdom och de beskrev den osÀkra framtiden som frustrerande och smÀrtsam. För att hjÀlpa personen att hantera en osÀker framtid kan sjuksköterskan ge redskap till sjÀlvhjÀlp genom information och olika strategier.