Stereotyper Àr starkt förenklade, kÀnslomÀssigt laddade mentala representationer om personer som tillhör en viss grupp, som i sin tur kan generera fördomar. Studien undersökte huruvida svenskar och invandrare bedöms olika vid samma brottstyp. Det predicerades att invandrare skulle bedömas mer negativt, bedömas vara mer sannolika att Äterfalla i brott, samt rekommenderas lÀngre straff Àn svenskar. Dessutom skulle mÀn bedöma gÀrningsmÀnnen mer positivt. 85 deltagare bedömde en av fyra varianter av en brottsbeskrivning dÀr förövarens etnicitet samt brottstyp manipulerades.

I uppsatsen undersöks hur integration av invandrare i de areella nÀringarna (vÀxtodling, djurhÄllning och skogsskötsel) och pÄ landsbygden kan underlÀttas, med fokus pÄ VÀstra Götalands lÀn. Det sker dels genom en litteraturstudie i Àmnet, dels genom att beskriva erfarenheter av nÄgra projekt inom grön integration som genomförts i VÀstra Götaland, finansierat av landsbygdsprogrammet 2007-2013. Flyktingar med olika bakgrund intervjuas ocksÄ om sin syn pÄ landsbygden och intresse av att bo pÄ landsbygden och arbeta inom de gröna nÀringarna. Litteraturstudien tÀcker olika aspekter pÄ integration, sÄsom integration pÄ landsbygden jÀmfört med i stÀderna, kommuners och myndigheters roll, möjligheter för invandrare att etablera sig som företagare inom de gröna nÀringarna, och nischer inom de gröna nÀringarna som kan vara lÀmpliga/möjliga för invandrare att etablera sig inom. Invandrare i Sverige bor i hög utstrÀckning i stÀder. Svensk landsbygd domineras av etniska svenskar och Äldersstrukturen pÄ landsbygden Àr ogynnsam för de gröna nÀringarna. För att utvecklas behöver landsbygden attrahera unga mÀnniskor, entreprenörer och barnfamiljer. Invandrare Àr entreprenörer i högre utstrÀckning Àn etniska svenskar, och det finns mÄnga invandrade barnfamiljer som vill bo och arbeta pÄ landsbygden.

Syftet med denna studie Àr att beskriva hur vuxna manliga barn har upplevt och hanterat situationer av att vÀxa upp med en förÀlder som har psykiska funktionsnedsÀttningar. VÄra frÄgestÀllningar utgörs av: Hur upplevde och hanterade vuxna manliga barn till förÀldrar med psykisk funktionsnedsÀttning sin uppvÀxt? samt Hur har upplevelsen och hanterandet av uppvÀxten pÄverkat vuxna manliga barn till förÀldrar med psykisk funktionsnedsÀttning som vuxna? För att kunna svara pÄ frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod och intervjuat fem vuxna manliga barn som haft en sÄdan uppvÀxt. Intervjuerna har sedan analyserats genom ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt och dÀrmed har vi ÄterberÀttat informanternas utsagor istÀllet för att tolka dessa. Denna analys har utgÄtt frÄn det empiriska materialet som sedan har kopplats till de valda tidigare forskningarna och teoretiska utgÄngspunkter.

The study describes how to support quality of life for adults with DS using CarnevaliÂŽs model of nursing care, daily living and functional health..

Studiens syfte Àr att öka kunskapen om hur unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens om eget boende och vuxen liv utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och begreppen delaktighet, social praktik och handlingserbjudande. De unga vuxna som ingÄr i studien lever i eget boende genom socialbistÄndet Ungbo i Halmstad.   Studien Àr kvalitativ och datainsamlingen skedde löpande under fyra mÄnader genom chatt, intervjuer och observationer. Resultatet visar att de unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens pÄ egen hand och genom egna erfarenheter utan nÄgon större tillgÄng till sociala praktiker med socialrÄdgivare eller andra. Centralt Àr de unga vuxnas stora brist pÄ lÀrsituationer och artefakter inom det efterfrÄgade kunskaps- och kompetensomrÄdet vilket försvÄrar etableringsprocessen in i vuxenlivet.  Förslag till framtida forskning Àr implementering av pedagogik i teori och praktik inom socialbistÄndsinsatser..

Syfte: Undersökningen syftade till att utforska hur unga vuxna med erfarenhet av psykossjukdom upplever delaktighet i vÄrden. Syftet var Àven att undersöka hur unga vuxna med erfarenhet av psykossjukdom upplever rehabilitering och sitt inflytande avseende lÀkemedelsbehandlingen.Metod: Studien Àr kvalitativt deskriptiv och semistrukturerade intervjuer anvÀndes för att besvara frÄgestÀllningarna. Fem unga vuxna med erfarenhet av psykossjukdom i Äldrarna 18-25 blev intervjuade.Resultat: Huvudparten av respondenterna upplevde att de var mycket delaktiga i vÄrden. Vid sjukskrivning frÄn studier och arbete Àr rehabilitering i form av gruppverksamheter vÀrdefull. NÄgra respondenter uppfattade att gruppverksamheten medför höga kostnader.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka möjligheter och hinder ledare med utlÀndsk bakgrund upplever i sitt ledarskap utifrÄn de nio kulturella dimensionerna frÄn GLOBE- projektet. Fem intervjuer genomfördes med personer som hade invandrat till Sverige som vuxna och arbetade pÄ mellanchefsnivÄ.Resultaten visade att chefer med invandrarbakgrund hade bidragit till sina verksamheter tack vare sina rötter och annorlunda livserfarenheter, berikade dem med nya vyer, synpunkter och förhÄllningssÀtt till vardagliga saker. Det som kunde anses vara det största hindret i arbetslivet var att de frÄn början hade vÀldigt lite insyn i samhÀllets underförstÄdda regler, vilket kunde orsaka osÀkerhet frÄn början. Ett annat problem som uttrycktes var den svenska tillbakadragenheten med en avvaktande hÄllning och strikt regelföljning utan frihet att improvisera..

UtgÄngspunkten för denna uppsats var att analysera gestaltningen av invandrare och utom-svensk kultur i svensk ungdomsfilm med syftet att uppmÀrksamma en eventuell bristande mÄngfald. Tillsammans med teorierna postkolonial teori och sociologi har sex utvalda filmer inom mellan Ären 2006-2012 analyserats med problemstÀllningar som ska lyfta fram den tÀnkbara frÄnvaron. Anledningen till problematiseringen av svensk ungdomsfilm kommer frÄn kÀnnedomen att ungdomsfilmens mÄlgrupp Àr lÀttpÄverkad och dÀrför anser jag att denna genre har ett större ansvar nÀr det gÀller förmedling av ideologier och mÀnniskosyn. Det samlade undersökningsmaterialet tyder pÄ en omfattande avsaknad av icke-svensk etnicitet i filmer med svenska huvudkaraktÀrer, samt att de filmer som innefattar andra kulturer ofta skapar en intrig kring huvudkaraktÀrens etnicitet.  .

PROBLEM: En demografisk förÀndring i form av en ökad kulturell heterogenitet har pÄ kort tid Àgt rum i Sverige liksom i mÄnga andra lÀnder. Idag har nÀstan 2 av 9 miljoner invÄnare i Sverige invandrarbakgrund. NÀr företag arbetar med marknadsföring förbises ofta betydelsen av skillnader i form av sprÄk och kultur som följer grupper med invandrarbakgrund. SYFTE: Syftet med uppsatsen Àr att skapa hypoteser rörande om företag i sin marknadsföring kan anvÀnda specifika strategier för att nÄ individer och grupper med invandrarbakgrund pÄ den svenska marknaden. METOD: Den övergripande metoden som anvÀnts Àr en fallstudie dÀr Folksam varit huvudobjekt.

I vÄrt arbete har vi riktat in oss pÄ den enskilda polisen och hur han eller hon ska kunna motverka och förebygga fördomarna gentemot invandrare. Vi vill att varje individ, inte bara ska kunna stÄ för vad han eller hon tycker, utan med fördel besitta den kunskap det krÀvs att föra fram sina Äsikter och argument. Vi har, genom gediget sökande, kommit fram till olika hypoteser om varför och hur vi mÀnniskor kategoriserar och anvÀnder oss av stereotyper. Varför Àr dÄ förmÄgan att kategorisera sÄ vÀsentligt för vÄra kognitiva funktioner? Man kan förestÀlla sig en vÀrld dÀr vi inte behandlade objekt, till exempel en stol, som tillhörande en konceptuell kategori.

Uppsatsens huvudsyfte Àr att undersöka skillnader i utbildningsförvÀntningar bland utrikesfödda och infödda svenskar femtonÄringar i Sverige. Tidigare studier har visat att utrikesfödda elever har sÀmre skolprestation Àn infödda svenskar, men högre ambitioner att satsa vidare pÄ högskola eller universitet Àn infödda svenskar. Dessutom vill jag studera hur och pÄ vilket sÀtt femtonÄringars utbildningsförvÀntningar pÄverkas av förÀldrarnas utbildningsnivÄ och testresultaten i matematik och lÀsning. En aktuell frÄga som har varit av stort intresse i svensk forskning de senaste Ären Àr könsperspektiv och könsrollerna. Detta tar jag upp i uppsatsen genom att studera om det finns skillnader mellan femtonÄringars invandrarstatus i effekten av kön pÄ femtonÄringars utbildningsförvÀntningar.Jag har anvÀnt mig bÄde av svensk och internationell tidigare forskningsteori samt av ett befintligt datamaterial frÄn Pisa Är 2003.

Bakgrund:Tidigare forskning visade att anhöriga till personer som undergÄr hemodialysbehandling gÄr igenom en svÄr tid. Syfte:Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser i samband med hemodialysbehndling Metod:En systematisk litteraturstudie genomfördes pÄ tio kvalitativa studier. Dessa analyserades enligt Evans (2002) beskrivande modell. Resultat:Analysen av materialet resulterade i att fem teman med tolv tillhörande subteman, dÀr patienternas upplevelser i samband med hemodilalysbehandlingen framkom. Slutsats:Resultatet beskriver patienternas upplevelser och problem pÄ olika sÀtt.

SjukvÄrden i Sverige möter allt fler patienter med invandrarbakgrund. Patienterna kan ha sprÄk, kultur och religion som skiljer sig frÄn vÄrdgivarens. Detta kan skapa svÄrigheter för vÄrdgivaren i det tvÀrkulturella vÄrdmötet. Forskning som berör den svenska audionomens perspektiv pÄ det tvÀrkulturella vÄrdmötet Àr sÀllsynt. DÀrav denna studie.Syftet Àr att ur svenska audionomens perspektiv beskriva vÄrdmötet med vuxna patienten med invandrarbakgrund vid landstingens audionomtÀtaste audionommottagningar.

I Utbildning i svenska för invandrare (SFI) ryms flera logopediskt intressanta omrÄden. För att fÄ en större inblick i SFI gjordes dÀrför denna kvalitativa studie över lÀrares syn pÄ undervisning inom SFI med hjÀlp av tvÄ fokusgruppintervjuer och grundad teori som forskningsansats. Denna studie har som huvudsyfte att spegla hur SFI-lÀrare ser pÄ sÄvÀl sin egen undervisning som undervisning inom detta omrÄde i stort. Vidare frÄgar sig författarna hur lÀrare ser pÄ de sprÄkliga omrÄdena: fonologi, grammatik, lexikon, pragmatik samt lÀs- och skrivförmÄga. Uppsatsen genomsyras av tre huvudteman;samhÀlle, SFI-undervisning och individ, som uppstÄtt under pÄgÄende studie.

Voice onset time (VOT) Àr en akustisk tidsparameter som reflekterar den tidsmÀssiga samordningen av talmotoriken. VOT betraktas som det mest pÄlitliga akustiska kÀnnetecknet pÄ huruvida en klusil Àr tonlös eller tonande.Föreliggande studies syfte var att studera och jÀmföra VOT hos svenska barn (8, 9, 10, 11 Är) och vuxna för att se hur utvecklingen sker samt för att ta fram svenska normvÀrden. Ljudinspelningar genomfördes pÄ 150 barn och 36 vuxna vid uttal av de svenska klusilerna i minimala par. Akustiska analyser av materialet utfördes sedan.Resultatet visade att de tonlösa klusilerna föreföll produceras med vuxenlika VOT-vÀrden frÄn och med cirka nio Ärs Älder. De tonande motsvarigheterna producerades med vuxenlik VOT omkring tio Ärs Älder.