SammanfattningEnligt Migrationsverket har andelen invandrare i Sverige ökat avsevÀrt de senaste Ären vilket har lett till att vissa stadsomrÄden fÄtt ekonomiska och sociala problem. För att förbÀttra utsatta stadsomrÄden slöt regeringen Är 2007 ett avtal med nio kommuner i landet. VÀxjö kommun var en av dem som ingick i avtalet och Är 2013 blev kommunen tilldelad 4,8 miljoner kronor i prestationsbaserade medel. Araby Àr en utsatt stadsdel i VÀxjö dÀr alltfler blir bidragsberoende och behöver jobb. För att stÀrka arabybornas levnadsvillkor driver kommunen ett stadsutvecklingsarbete.

Sammanfattning Park och Naturförvaltningen i Göteborg har tagit fram en parkplan för BiskopsgÄrden dÀr man pekar pÄ en möjlig utveckling av nÀromrÄdet runt sjön Svarte Mosse. Mitt mÄl med detta examensarbete har varit att utifrÄn en förstÄelse för de lokala förhÄllandena utveckla ett program med kriterier för hur omrÄdet skulle kunna utvecklas samt göra ett förslag pÄ gestaltning. Efterforskningar bland olika kÀllor gav ett generellt svar pÄ vad som Àr en bra park. Genom att studera statistik, dagstidningar och prata med boende i stadsdelen sÄ konstaterar jag att det karaktÀristiska för Norra BiskopsgÄrden Àr resurssvaghet, trÄngboddhet, hög otrygghet och en stor andel unga. Detta tror jag sammanfattningsvis gör utemiljön viktigare i sÄ kallade utsatta omrÄden. Jag valde att arbeta med ett grönomrÄde som angrÀnsar till en typ av stadsstruktur som har blivit kraftigt kritiserat för utemiljön. DÀrför valde jag att göra en bakgrundstudie av modernistiska förorter.

Tidigare forskning visar att den sociala bakgrunden och förÀldrarnas utbildningsbakgrund har betydelse nÀr elever i nionde klass söker till gymnasiet. Detta gÀller oberoende om det rör sig om svenskar eller invandrare. Denna studie syftar till att belysa hur elever i Ärskurs nio med invandrarbakgrund frÄn en segregerad högstadieskola i Uppsala kommun söker till gymnasiet. En av studiens huvudfrÄgor Àr att undersöka hur dessa elever tÀnker och hur de resonerar kring sina stundande gymnasieval, samt om deras sociala situation och kultur har en betydelse i de val de slutligen gör. Kultur i detta fall syftar till elevernas utlÀndska pÄbrÄ och deras hemförhÄllanden.

SFI-undervisningen Àr en viktig hörnsten för integration av migranter till Sverige. Tidigare studier har dock visat att SFI-kursdeltagare ofta avslutar sin kurs sent. Detta Àr nÄgot som försvÄrar integrationen av dessa grupper till samhÀllet och medför sÄledes kostnader. Sedan 2010 har ett ekonomiskt belöningssystem, SFI-bonus, anvÀnts för att motivera eleverna. Det Àr i nulÀget dock oklart om hur effektiva sÄdana belöningssystem Àr.

LÀrarutbildningen har tidigare fÄtt mycket kritik för att inte förbereda studenterna för den verklighet som vÀntar dem ute i skolorna, sÀrskilt vad gÀller den blandade elevgruppen med mÄnga elever med annan etnisk, kulturell och sprÄklig bakgrund Àn svensk och svenska. Hur dessa elever blir bemötta i skolan Àr vÀsentligt för resultatet av deras skolgÄng och det visar sig att lÀrarnas attityder och förvÀntningar har stor pÄverkan för dessa elever.I grundkursen för svenska som andrasprÄk för blivande lÀrare (LSI110) finns ett uttalat kursmÄl dÀr studenternas egna vÀrderingar och kultur ska synliggöras. Uppsatsen har sin grund i ovanstÄende kursmÄl och Àmnar genom kvalitativa intervjuer undersöka om lÀrarstudenter som lÀst svenska som andrasprÄk upplever att deras attityder förÀndrats under studietiden i Àmnet och pÄ vilket sÀtt attityderna eventuellt förÀndrats.UtifrÄn socialpsykologisk forskning definieras attitydbegreppet som bestÄende av en tanke-, en kÀnslo- och en handlingskomponent vilka har anvÀnts som underlag för att faststÀlla informanternas upplevda attitydförÀndringar.Resultatet som framkommer i undersökningen visar att studenterna frÀmst upplever att deras attityder förÀndrats vad gÀller deras tankar, men Àven deras kÀnslor och handlingar har pÄverkats av svenska som andrasprÄksstudierna. FörÀndringen bestÄr frÀmst utav en förstÀrkning av tidigare attityder samt en större förstÄelse och ödmjukhet gentemot andrasprÄkstalare och invandrare och dÀrmed Àven starkare och mer positiva kÀnslor till dessa och den situation de stÄr inför i det svenska samhÀllet. Informanterna har Àven i viss mÄn börjat handla annorlunda genom att numera stÄ upp för sina Äsikter i större utstrÀckning Àn tidigare, se pÄ andra TV program, ha ett större intresse för vissa nyheter samt politiskt genom att eventuellt pÄverka hur informanterna röstar i riksdagsvalet.NÄgra av slutsatserna som dras av resultatet i undersökningen Àr att svenska som andrasprÄksstudier i viss mÄn nÄr det mÄl som stÄr i kursplanen för LSI110 och att svenska som andrasprÄk möjligtvis ger studenterna den interkulturella kompetens som tidigare forskning menar Àr av vikt för verksamma lÀrare i den mÄngkulturella skolan som idag Àr ett faktum pÄ mÄnga hÄll i Sverige..

Syfte med studien har varit att belysa andra generationens invandrares förestÀllningar om och eventuella erfarenheter av kulturtillhörighetskriser samt vilken betydelse de tillmÀter dessa kulturtillhörighetskriser i förhÄllande till deras identitetsskapande processer. Studien bygger pÄ tre fokusgruppsintervjuer med ungdomar som fyllt 18Är. Teoretiskt knyter studien an till identitet, etnicitet, genus och makt.Det som skapar problem för ungdomarna i deras vardag pÄ grund av att de normer och vÀrderingar som familj, slÀkt eller andra nÀrstÄende företrÀder inte alltid stÀmmer överens med det omgivande samhÀllets rör relationer av olika slag, framför allt förhÄllanden före Àktenskapet, det man vardagligt talar om i termer av pojkvÀnner eller flickvÀnner. GiftermÄl, eller Àktenskapliga förhÄllanden, var ocksÄ ett omrÄde som diskuterades flitigt, liksom sexualitet, framför allt homosexualitet. NÄgot som förutom relationer definierades som upphov till kulturtillhörighetskriser var performativitet, dvs.

I Sverige har personer som saknar tillstÄnd att vistas i landet, sÄ kallade papperslösa, sedan den 1 juli 2013 laglig rÀtt till bÄde skolgÄng och viss sjukvÄrd. Men att som papperslös fÄ tillgÄng till skydd undan vÄld förefaller dÀremot svÄrt. Detta slÄr sÀrskilt hÄrt mot papperslösa kvinnor, som till följd av sitt kön, juridiska status och som invandrare löper sÀrskilt hög risk att utsÀttas för olika former av vÄldsbrott.  Syftet med den hÀr studien Àr dÀrför att undersöka huruvida Svenska staten bÄde utifrÄn internationella Ätaganden och nationell lagstiftning kan anses Älagd att Àven tillhandahÄlla skydd för vÄldsutsatta papperslösa kvinnor. Parallellt Àmnar studien undersöka lagens tillÀmpning och hur kvinnornas möjlighet till skydd ser ut i praktiken. En geografisk avgrÀnsning har gjorts till Stockholm, Göteborg och Malmö samt till att frÀmst studera möjlighet att tillgÄ skyddat boende.

Jag argumenterar att det finns en massmedial diskurs som skapar en bild av invandrarkillar som förknippade med kriminalitet, vÄld och som ett hot mot svenska normer. Denna diskurs innehar en maktaspekt eftersom det har lett till stereotypifieringar som i sin tur kan begrÀnsa vad som Àr möjligt och vad som inte Àr möjligt för dessa killar i sina manliga identifikationsarbeten. Syftet Àr att fÄ en inblick i hur invandrarkillar konstruerar sina manliga identiteter, bÄde för att bÀttre förstÄr hur processen gÄr till samt för att kunna klargöra om en eventuell begrÀnsning finns. Uppsatsen har en teoretisk utgÄngspunkt i socialkonstruktivism samt i diskursanalys. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts: Vilka faktorer pÄverkar ungdomarnas identitetskonstruktion ? dvs.

Gender politics in Sweden is considered unique because gender policies (jÀmstÀlldhet) are integrated into national politics and politicised both in the public and the private sphere. The Swedish case is therefore considered a role model by many feminist scholars.This view has been criticised by both post modern feminists and public administration scholars. Critics imply that the increased immigration and more heterogeneous population have led to a new challenge for state institutions. The Swedish model, with its universal welfare solutions, lacks the ability to recognise differences within groups. Universal solutions that treat everyone the same is no longer the most just way to treat people.The growing use of goal orientation in Swedish public administration has increased the civil servants discretion in the implementation process, and thereby the space for differentiated treatment.

Arbetslöshet bland utrikes födda Àr en omdiskuterad och aktuell frÄga i Sverige. Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda Àr betydande och en stor variation i arbetslöshet bland invandrare kan observeras mellan Sveriges kommuner. En hög arbetslöshet bland utrikes födda Àr samhÀllsekonomiskt kostsamt och pÄverkar Sveriges tillvÀxt pÄ sikt. Detta Àr sÀrskilt problematiskt med tanke pÄ de demografiska utmaningar som vÀntar Sverige, dÄ ett mindre antal personer ska försörja allt fler. För att möta dessa utmaningar krÀvs en effektiv integrationspolitik som fokuserar pÄ orsakerna till arbetslösheten bland utrikes födda.

Öckerö kommun var 1999 den kommun i VĂ€stra Götaland som hade störst problem med ungdomsfylleri.År 2002 anstĂ€lldes en drogförebyggande samordnare i kommunen som genomprojektet Alla Överens arbetar för att pĂ„verka förĂ€ldrar och andra vuxna till att inte tolereraalkohol bland underĂ„riga. Sedan dess har alkoholanvĂ€ndningen bland ungdomarna sjunkitdrastiskt. Tidigare forskning kring ungdomars alkoholbeteende visar att förĂ€ldrars attityd tillungdomsdrickande till stor del pĂ„verkar barnens alkoholanvĂ€ndande. Även faktorer som stödoch kontroll i form av regler och tillsyn har visat sig vara skyddande, medan kontroll i formav bestraffning och hot samt alkohol i hemmet anses mindre bra. Syftet med uppsatsen Ă€r attundersöka vilken attityd förĂ€ldrarna till elever i högstadiet i Öckerö kommun har till ungdomarsalkoholbeteende, samt hur de genom stöd, kontroll och eget drickande pĂ„verkar sinabarns alkoholbeteende.

Införandet av en ny upplĂ„telseform, Ă€garlĂ€genheter kommer förmodligen att ske den 1 april 2009. MĂ„nga intressanta frĂ„gor har vĂ€ckts kring den nya upplĂ„telseformen och en av dessa frĂ„gor handlar om Ă€garlĂ€genheter kan bidra till att minska segregationen i de mest utsatta omrĂ„dena i landet. Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka om Ă€garlĂ€genheter kan minska segregationen i Malmö. UtgĂ„ngspunkten Ă€r att förstĂ„ segregationsproblematiken i staden och hur Ă€garlĂ€genheter eventuellt skulle kunna pĂ„verka detta. Studien grundar sig pĂ„ en kvalitativ metod dĂ„ vi har genomfört sex strukturerade intervjuer med personer som pĂ„ olika sĂ€tt Ă€r engagerade i bostadsfrĂ„gor i Malmö. Vi har den deduktiva ansatsen som utgĂ„ngspunkt dĂ„ hypotesen ÄgarlĂ€genheter kan minska segregationen i Malmö skapats för att besvara vĂ„r huvudfrĂ„gestĂ€llning.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att visa hur mÀn och kvinnor med invandrarbakgrund framstÀlls i svenska sÄ kallade invandrarfilmer frÄn Är 2000. De frÄgestÀllningar jag arbetat utifrÄn Àr: Hur portrÀtteras mÀn samt kvinnor med invandrarbakgrund i de svenska ?invandrarfilmerna? frÄn Är 2000? Vilka stereotyper kan man tÀnkas finna? Har det skett nÄgon förÀndring i hur mÀn och kvinnor med invandrarbakgrund portrÀtterats i svensk film? För att fÄ svar pÄ frÄgorna har jag genomfört textanalyser av fem filmer - Jalla! Jalla! av Josef Fares, Före stormen av Reza Parsa, Vingar av glas av Reza Bagher, Det nya landet av Geir Hansteen Jörgensen samt Bastarderna i paradiset av Luis R. Vera - utifrÄn teorier om genus, ?ras? och etnicitet.

Idag styrs invandringen utifrÄn en migrationspolitik som uppstÀller begrÀnsningar bÄde vad gÀller antalet som fÄr tilltrÀde till landet men Àven vilka typer av invandrare som ska fÄ möjlighet att arbeta och bosÀtta sig hÀr. Trots detta regelverk kringgÄr ett vÀxande antal asylsökande de riktlinjer som styr möjligheten att vistas i landet. Dessa mÀnniskor emigrerar frÀmst frÄn oroliga och fattiga lÀnder eftersom de ser en framtid i Sverige. Men mÄnga som söker asyl i landet kommer att möta problem med sin asylansökan och nekas tilltrÀde. Bland dessa mÀnniskor finns de som vÀljer att stanna kvar trots att det inte Àr tillÄtet.

Landskrona Àr en liten stad i södra Sverige. Den Àr en av landets Àldsta och historiskt sett mest betydelsefulla stÀder med sin storhetstid under 1700- och 1800-talen, dÄ ett skeppsvarv vÀxte sig stort. De flesta mÀnniskor som kom till Landskrona under den hÀr tiden kom för att arbeta pÄ varvet. PÄ grund av det ökade antalet invÄnare fanns det bostadsbrist i staden och arbetarnas behov av bostÀder ledde till stora byggnadsprojekt. PÄ 1900-talet gick varvet i konkurs, arbetslösheten steg och det ledde till en minskning av antalet invÄnare.