Det hÀr examensarbetet handlar om skrivundervisning. Undersökningen Àr huvudsakligen en fallstudie. Syftet Àr att fÄ ökade kunskaper om en gymnasielÀrares arbetssÀtt för att utveckla sina elevers skrivande. Den huvudsakliga forskningsfrÄgan i detta arbete Àr: Hur beskriver en erfaren gymnasielÀrare sin skrivundervisning för att öka sina elevers skrivförmÄga inom svenskundervisningen i gymnasiet?Examensarbetet börjar i en teoretisk utgÄngspunkt med tre olika teorier om skrivande och skrivundervisning.

Integration policies have failed to make diversity into anything more than occupying the same physical space. People of different cultural background still do not share their lives to any real extent. Attempts made within planning and landscape architecture to catalyst the integration process have mainly been focused on structural measures, such as residential policies. As for outdoor environments, non-verbal casual encounters in the shape of crossing paths are assumed to lie at the heart of urban social integration.The aim of the thesis is to question this assumption and, as the thesis will show, there is literature supporting this aim. Looking at the works of Gordon Allport, Lewis Coser and some of their followers, I find intercultural contact to require more complex ways of interaction in order to reduce prejudice and to generate tolerance and understanding.

Denna uppsats Àr en kritisk diskursanalys av Sverigedemokraterna, ett uttalatnationalistiskt och invandringskritiskt parti. Syftet med vÄr studie Àr att granskaSverigedemokraternas nationalistiska budskap utifrÄn ett feministiskt perspektiv.Fokus ligger pÄ ett samspel mellan genus, sexualitet och nation. Studiens materialbestÄr av politiska program och artiklar frÄn partitidningen Sd-kuriren. Understeget in pÄ den politiska arenan, har Sverigedemokraterna kommit att anvÀnda enallt mer ?rumsren? retorik.

i den tidiga undervisningen i grundskolan inom Àmnet svenska sÄ har inlÀrningsmiljön stor betydelse. Genom att introducera en förÀnderlig sprÄkmiljö stimuleras elever till att bli nyfikna, intresserade och aktiva. Att möblera sÄ alla ser alla, inkluderar ett tydliggörande av vilka man har tillgÄng till och möjliggör samtal med flera personer samtidigt. Rum för samtal och diskussioner Àr viktigt i lÀrandeaktiviteter. Studien syftar till att generera kunskap om hur lÀrare organiserar den fysiska klassrumsmiljön, samt motiv för densamma.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ungdomar i gymnasieÄldern uppfattar begreppet ?blatte?, vad det har för vÀrderingar och huruvida det anvÀnds som en social kategorisering. Vi har, utifrÄn en kvalitativ ansats, valt att genomföra tvÄ fokusgruppintervjuer pÄ tvÄ olika gymnasieskolor i GöteborgsomrÄdet. Med hjÀlp av ett socialkonstruktivistiskt perspektiv har vi belyst begreppet blatte som en social konstruktion, utifrÄn Goffmans stigmabegrepp (1972) samt Goffmans (2007) begrepp tron pÄ rollen respektive fasad. Det huvudsakliga resonemang som fokusgrupperna förde byggde pÄ att blatte Àr ett sÀtt att vara men Àven att det uppfattas som nÄgot negativt och stigmatiserande.

Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att utveckla sfi-elevers ordförrÄd. Materialet bestÄr av fem intervjuer och fem klassrumsobservationer. Materialinsamlingen Àr genomförd med metoden semistrukturerad kvalitativ personlig intervju och strukturerad icke-deltagande observation. Observationerna bekrÀftar informanternas uttalanden i intervjuerna.     Resultatet visar att lÀrarna har en varierad ordkunskapsundervisning dÀr eleverna fÄr lÀra sig nya ord genom textlÀsning, skriftliga uppgifter, film, sÄnger, körlÀsning, bollek, ordlistor, samtal och diskussioner. LÀrarna undervisar om ordbildning nÀr det kommer upp i ett naturligt undervisningssammanhang snarare Àn att fokusera pÄ att undervisa om generella regler för svensk ordbildning under sÀrskilda lektioner.     Samtliga lÀrare som deltar i studien undervisar om fraser, synonymer och motsatser.

SAMMANFATTNING Syftet med min uppsats Àr att fördjupa förstÄelsen för hur fyra bosniska invandrare upplever integration i det svenska samhÀllet. I uppsatsen lÀggs fokus pÄ de fem integrationsdimensionerna, arbetsmarknadsintegration, social integration, medborgerlig integration, boendeintegration samt subjektiv integration dÄ jag betraktar dessa som grundlÀggande för den enskildes fullstÀndiga integration. Min b-uppsats i sociologi behandlade samma Àmne som föreliggande undersökningen. Men koncentrationen lÄg dÄ pÄ de fyra bosniska invandrarnas integration pÄ arbetsmarknaden. Anledningen till att jag har valt att behandla samma problemomrÄde som tidigare Àr att jag Àr intresserad av integrationsfrÄgor Den tidigare forskningen presenterar hur integrationen upplevs och vad det allmÀnt innebÀr.

Syftet med detta arbete Àr att belysa förekomsten och genomförandet av kartlÀggningar av skriftsprÄkliga svÄrigheter inom sfi samt dess innehÄll och ev. konsekvenser. Studien har ett specialpedagogiskt perspektiv, Àr inspirerad av kvantitativ metod och genomfördes med hjÀlp av webbaserad enkÀt dÀr data insamlades frÄn 29 lÀrare/personal inom sfi-utbildningen i olika kommuner i södra Sverige. En bakgrund ges med information omkring sfi-utbildningen följt av ett litteraturavsnitt dÀr forskning gÀllande kartlÀggning pÄ svenska och andrasprÄk presenteras. PÄ grund av det lÄga deltagarantalet redovisas resultatet deskriptivt med frekvenstabeller och stapeldiagram.

Syftet med denna studie Àr att göra en jÀmförelse av svenska för invandrare (sfi) i tvÄ kommuner, en liten kommun och en medelstor kommun. Samt undersöka sfistuderandes erfarenheter, behov och berÀttelser om önskemÄl av studie- och yrkesvÀgledning. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie med fem respondenter. Respondenterna Àr tvÄ sfi-studerande med utlÀndsk bakgrund som studerar pÄ vuxenutbildningen, tvÄ rektorer och en studie- och yrkesvÀgledare. De teorier som i första hand har anvÀnds finns inom sociologiska forskningsfÀlt som förklarar varför mÀnniskor handlar pÄ en viss sÀtt och hur behoven styr individens beteende.

Fördomar vid rekrytering utgör ett stort problem för utlandsfödda personer i Sverige (Bromé m fl, 1996; Integrationsverket, 2006). För att undersöka namnets (utlÀndskt vs. svenskt) betydelse för hur en arbetssökande (kompetent vs. inkompetent) uppfattas fick 116 studenter bedöma fiktiva CV:n. HÀlften av försökspersonerna gjorde sina skattningar under omstÀndigheter dÀr jÀmstÀlldhet betonades och hÀlften utan detta.Det fanns en signifikant interaktionseffekt mellan sökandens etnicitet och kompetensnivÄ pÄ hur varm denne uppfattades (p=.002).

Södertörn University was built in the suburb of Stockholm to bring hope for students that aren?t used to study. Ever since the university was built there has been a debate on internet message boards such as Flashback and a discourse has developed in the recent five years. The public discourse has had a negative influence on how the university is perceived by the public. The purpose of this study is to analyze how this discourse has developed the image of the university and how it has evolved.

Our purpose was to research the new reform amendment" Lag om etableringsinsatser för vissa nyanlÀnda invandrare", and whether the establishment of the reform is good and if it was a necessary amendment. For that reason, we have chosen to answer our purpose in these issues with this question formulation; how can the change of the law establishing operations influence the newcomers in the labour market, the problems the law intends to address, how the new change in the law is different from when the municipality "kommun" was responsible, and how the law can be discussed based on theories of social capital and weak ties. The method used in this study is from a adductive approach where the research is based on both empirical evidence and existing theory that interact between these two. The results that emerged in our work was that the newcomers within the labour market has been remote, the way the municipality?s addressed the problem did not work and the result of this was a new reform amendment, where a new participant established.

I det nutida vÀsterlÀndska samhÀllet Àr frÄgor kring etnicitet, identitet och vithet stÀndigt aktuella. Politiska framgÄngar i mÄnga europeiska lÀnder för högerextrema partier lyfter Äterigen fram frÄgor kring etnisk tillhörighet och vad detta faktiskt innebÀr och fÄr för konsekvenser i samhÀllet. Denna undersökning syftar till att undersöka hur fyra unga kvinnor med sitt eget eller sina förÀldrars ursprung i ett annat land upplever processer av identitetsskapande utifrÄn förestÀllningar om etnicitet och vithet. Genom intervjuer med dessa kvinnor analyseras om de upplevt etnicitet som viktigt i identifikationsprocessen, hur de upplevt utanförskap och hur de ser pÄ framtiden i ljuset av denna politiska utveckling. Slutsatsen av denna undersökning Àr i korthet att etnicitet inte alltid varit viktigt för dem, men att det gjorts viktigt av samhÀllet nÀr de blev Àldre.

SAMMANFATTNING Syftet med min uppsats Àr att fördjupa förstÄelsen för hur fyra bosniska invandrare upplever integration i det svenska samhÀllet. I uppsatsen lÀggs fokus pÄ de fem integrationsdimensionerna, arbetsmarknadsintegration, social integration, medborgerlig integration, boendeintegration samt subjektiv integration dÄ jag betraktar dessa som grundlÀggande för den enskildes fullstÀndiga integration. Min b-uppsats i sociologi behandlade samma Àmne som föreliggande undersökningen. Men koncentrationen lÄg dÄ pÄ de fyra bosniska invandrarnas integration pÄ arbetsmarknaden. Anledningen till att jag har valt att behandla samma problemomrÄde som tidigare Àr att jag Àr intresserad av integrationsfrÄgor Den tidigare forskningen presenterar hur integrationen upplevs och vad det allmÀnt innebÀr.

Syfte med denna studie Àr att fördjupa förstÄelsen hur personer med utlÀndsk hÀrkomst, som kommer till Sverige i vuxen Älder upplever sin situation kopplat till integration i det nya landet. En annan aspekt som berörs Àr svenska integrationspolitiken och dess koppling till immigranternas tankar. Den metod som anvÀnds Àr kvalitativ. I den insamlade materialet ingÄr tio intervjuer, vardera fem av varje kön. Dessa individer har varit bosatta i Sverige mellan tio och femton Är.