Av det nötkött som produceras i Sverige råder det stor variation ur kvalitetssynpunkt. Konsumenten kan idag inte garanteras ett nötkött med önskade egenskaper vid varje inköpstillfälle, trots att köttet kommer från samma typ av styckningsdetalj. För att kunna konkurrera med den ökade importen av nötkött och för att kunna erbjuda konsumenten ett nötkött med förbättrad och jämn ätkvalitet finns nu ett gemensamt intresse inom den svenska köttbranschen att bedöma marmoreringsgraden av svenskt nötkött. Köttets marmorering utgörs av det intramuskulära fettet som visat sig ha positiv effekt på köttets sensoriska egenskaper. Studiens syfte var att kartlägga internationella erfarenheter och tillvägagångssätt för marmoreringsbedömning på nötkött samt att belysa det svenska slakteriledets perspektiv inför en ny svensk kvalitetsklassificering avseende nötköttets marmoreringsgrad. Denna studie kan ses som en delstudie i branschorganisationen Svenskt kötts projekt vars mål är att skapa ett system för klassificering av nötkött avseende köttets grad av marmorering för att möta konsumenters önskemål och för att stärka kvaliteten på svenskt nötkött. Utifrån litteraturen har fyra internationella klassificeringssystem studerats där marmoreringsbedömning utgör ett viktigt kvalitetsattribut vid klassificering av slaktkroppen.

Integrerad produktion (IP) är ett odlingssystem som EU beslutat om att samtliga producenter i medlemsstaterna ska följa från och med 1 jan 2014 (Europaparlamentet, 2009). Arbetet med införandet av detta är redan långt gånget i Sverige och Svenskt Sigill står för en produktmärkning som bland annat innebär att produkten är odlad enligt IP (Svenskt Sigill, 2011). En liknande global märkning finns, där tanken är att reglerna för IP-odling ska vara desamma världen över, för att underlätta internationell handel (GLOBAL G.A.P, 2011).Integrerad produktion (IP) syftar till att ge långvariga och hållbara lösningar i produktion och odling genom att ha det naturliga ekosystemet som kunskapsbas (Svenskt Sigill, 2011). Målet med odlingssystemet är att få hög avkastning och dessutom göra så låg påverkan på naturen och använda så lite energi, gödning- och bekämpningsmedel som möjligt.I detta arbete görs jämförelser av Svenskt Sigills märkning och GLOBAL G.A.P.s krav på vad som krävs för att bli certifierad odlare enligt deras regelverk. Jämförelsen av de olika märkningarna appliceras sedan på odlare i Sverige och i Etiopien.

Föreliggande studie är en analys av fyra internationellt publicerade vetenskapliga artiklar och två svenska publikationer som berör användandet av interaktiva vita tavlor (IVT) i ett klassrumssammanhang. Som blivande lärare vill jag undersöka talet kring IVT och interaktivitet och se om tekniken håller vad tillverkarna lovar. Metoden jag valt att använda är en form av textanalys artiklarna har lästs med fokus på interaktivitet i undervisningen. Jag kommer att definiera interaktivitet för att sedan använda definitionen som analysverktyg. Det finns idag (2010) endast ett fåtal publikationer som rör IVT i ett svenskt sammanhang, därför har jag valt att komplettera min studie med en intervju för att spegla den internationella forskningen i ett svenskt exempel.

Syftet med arbetet är att undersöka skillnaderna och likheterna mellan det svenska läromedlet i italienska, Adesso 2, och det rumänska läromedlet i italienska, Limba italiana, åk 2, för att se hur den italienska världen avspeglas i de olika typer av texterna och hur den kommunikativa förmågan karakteriserar de tal- och skrivövningarna. Metoden som jag använder är en komparativ textanalys av två läromedel. Med hjälp av denna metod vill jag beskriva och analysera innehållet i texterna utifrån ett produkt- och ett processperspektiv samt beskriva och analysera de interaktiva och produktiva övningarna med fokus på den kommunikativa förmågan som lyfts fram i dem. Min slutsats är att det finns både skillnader och likheter mellan de två läromedlen i italienska. De två läromedlen skiljer sig från varandra på grund av det produkt- och processperspektivet som kännetecknar texterna och liknar tack vare innehållet som kommer fram i både texterna och övningarna..

Studiens syfte var att genom litteraturstudier underso?ka mo?rningsprocessen i no?tko?tt samt studera hur vakuummo?rning, ha?ngmo?rning samt mo?rning i Tublin mo?rningspa?se pa?verkar no?tko?ttets a?tkvalite?. Studien innefattar ocksa? intervjuer da?r syftet med dessa var att kartla?gga vilka mo?rningsmetoder som idag tilla?mpas hos svenska sma?skaliga slakterier/ styckningsanla?ggningar. Av det no?tko?tt som idag produceras i Sverige a?r variationen i kvalite? stor. Konsumenten kan da?rfo?r inte garanteras ett no?tko?tt med liknande egenskaper vid varje inko?pstillfa?lle, trots att ko?ttet kommer fra?n samma typ av styckningsdetalj.

Integritetstest används för att predicera vilka individer som sannolikt kommer att ägna sig åt kontraproduktiva beteenden på arbetsplatsen. Amerikansk forskning har dock påvisat att integritetstest även till viss del kan förutspå arbetsprestation. I Sverige är integritetstest relativt ovanliga, ett av de befintliga testen är Measuring Integrity (MINT) framtaget av Assessio. Syftet med denna studie var att undersöka sambanden mellan integritet och arbetsprestation bland anställda inom svensk detaljhandel. Dessutom undersöktes sambanden mellan relationsorientering och uppgiftsorientering, med de socioanalytiska begreppen ?getting along? och ?getting ahead? i syfte att få en djupare teoretisk förståelse för begreppen.

Inskolning av flerspråkiga barn på förskolans småbarnsavdelning handlar om inskolning i förskola. Examensarbetets syfte är att beskriva pedagogernas syn på inskolning och vad som är viktigt att tänka på när man skolar in flerspråkiga barn. Det ingår även i syftet att undersöka skillnader mellan att inskola barn med svenskt modersmål och barn med annat modersmål än svenska. Frågeställningarna som var grunden för min undersökning är: Hur ser ut inskolning på en småbarnsavdelning? Vad anser intervjuade pedagoger är viktigt att beakta vid inskolningen? Vilka skillnader finns, enligt pedagoger, mellan att inskola barn med svenskt modersmål och barn med annat modersmål än svenska? Uppsatsen belyser pedagogers tankar kring inskolningen.

Syfte:Syftet med vår uppsats är att kartlägga nötköttsbranschen med avsikten att vidare utreda de bakomliggande faktorerna till varför det, i butiker, skiljer så mycket i pris mellan svenskproducerat och utländsk importerat nötkött. Metod:I vår uppsats har vi utgått ifrån en deduktiv ansats, med vissa induktiva inslag. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vi har insamlat material främst via intervjuer. Teoretiskt perspektiv:Vi har använt oss av teorier i form av de fem konkurrenskrafterna och Strategic Cost Management. De fem konkurrenskrafterna möjliggör en kartläggning av nötköttsbranschen och genom Strategic Cost Management har vi analyserat värdekedjan, vilket köttet passerar igenom från producenten till butikerna.

Bryssel I-förordningens behörighetsregler är inte tillämpliga på svarande från tredje land. I sådana fall hänvisar förordningen till nationell rätt (s.k. restkompetens). Inom EU varierar de nationella behörighetsreglerna med avseende på svarande som har hemvist utanför EU avsevärt mellan medlemsstaterna, vilket ibland kan leda till orimliga konsekvenser.Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka internationellt privat- och processrättsliga (IPP) problem som kan uppkomma till följd av nuvarande regelverk samt analysera kommissionens förslag till införandet av en regel om reservforum (s.k. forum necessitatis).

I denna uppsats har vi studerat invandrade akademikers erfarenheter av svenskt arbetsliv med bakgrund i den senaste tidens skriverier i medierna om att invandrade akademiker i det svenska samhället ofta står utan arbete, eller är överkvalificerade för sina arbetsuppgifter. Vi har i denna studie valt att rikta in oss på de invandrade akademiker som väl har kommit in på den svenska arbetsmarknaden. Finns det en anpassningsprocess till det svenska arbetslivet, och hur ser i sådant fall denna anpassning ut? Uppsatsen bygger på tio kvalitativa intervjuer. Åtta av intervjuerna är gjorda med invandrade akademiker, i huvudsak från Iran, och två med företrädare för arbetsmarknadspolitiska projekt.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SSA133Vårterminen 2012Handledare: Elisabet Engdahl.

Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera de verktyg som ett svenskt industriföretag kan använda sig av inom konceptet Lean. Rapporten ska även ge en beskrivande bild av hur ett svenskt företag kan utveckla de olika verktygen för att anpassa dem i sin verksamhet. På grund av allt mer ökad konkurrens i läkemedelsbranschen har Sweden Operation valt att implementera Lean i sin verksamhet. Detta väljer de att för att skapa en effektiv produktion med minskade resurser och ökad kvalitet. Metod: Uppsatsen bygger på en deduktiv ansats där individuella intervjuer har genomförts dels med de medarbetare som arbetar dagligen med konceptet dels med de som sedan konceptets införande på olika nivåer i organisation har varit involverade i implementeringen av Lean. Resultat & slutsats: Fabriken som vi studerade i uppsatsen har förändrat sin organisation genom att tillämpa Lean. Ledningen hade tagit grundkonceptet och anpassat de delar man ansett värdefulla för sin organisation.

Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) är idag ett vida diskuterat ämne inom företagslitteratur. Denna diskussion har resulterat i att begreppet är väldigt brett, vilket försvårar arbetet för företag att definiera, samt förstå innebörden av CSR. Vidare upplever multinationella företag (MNF) i dagens affärssamhälle mycket externa påtryckningar från diverse intressenter - att aktivt arbeta med CSR inom deras verksamhet. Dessa påtryckningar varierar även geografiskt i världen eftersom det existerar kulturella skillnader, som exempelvis värderingar och förväntningar, vilket ytterligare försvårar arbetet för multinationella företag. Därför har denna rapport fått syftet med att undersöka hur MNF möter dessa påtryckningar och hur de kan utforma en strategi ? för att utveckla en styrning som hanterar geografiska skillnader.

Framgångsfaktorer för svenska tillverkningsföretag att lyckas i Ryssland..

Idag lockas företag från andra länder att etablera sig på den kinesiska marknaden, eftersom Kina genom sin ökade ekonomi nu är en av de ledande länderna i världen. I samband med detta ökar utbudet av marknadsföring för företagen i Kina. Som svenskt företag möter man viss svårighet med att etablera sig på den nya marknaden, eftersom den visuella kommunikationen och marknadsföringen skiljer sig åt från svenskt marknaden. På grund av den bristfälliga kunskap och misstag vid marknadskommunikation i Kina. Kan vi konstatera att svenska företag utformar sin marknadsföring för den kinesiska marknaden med för liten kännedom om den kinesiska kulturen.