En kvalitativ undersökning av hedgares, spekulanters och arbtiragörers möjligheter att verka pÄ en terminsmarknad baserad pÄ svenskt fastighetsindex (SFI)..

Stöld av intellektuell egendom har blivit erkÀnt som ett stort framtrÀdande problem (Stephenson, 2005). Oftast tror man att utomstÄende tar sig in i företagens system och kommer Ät kÀnslig information, men undersökningar visar att insiders Àr Ànnu större hot, i form av stölder, förlust och lÀckage av företagets intellektuella egendom (Swartz, 2007).Intellektuell egendom kan i stora drag förekomma i tre olika former: idé, dokument och produkt. UtgÄr man frÄn innovationsprocessen sÄ börjar det oftast med en idé. Vid idéstadiet Àr det viktigt för företaget att ha incitament som uppmuntran till de anstÀllda att föda nya idéer till produkter eller tjÀnster, men ocksÄ ha en strategi för att upptÀcka och identifiera de omedvetna idéer som finns hos personalen. En annan viktig del i arbetet, Àr att hantera och skydda idéerna, sÄ de kommer in i utveckling och produktion, utan att konkurrenterna fÄr tag pÄ dem.

Under senare tid har det pÄ den svenska livsmedelsmarknaden vÀxt olika miljö- och kvalitetsmÀrkningar som grundar sig pÄ olika kriterier. Vi har i denna uppsats valt att studera tvÄ av dessa: Svenskt Sigill coh SVENSKODLAT. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att ur ett producentperspektiv, undersöka huruvida Svenskt Sigill och SVENSKODLAT certifieringarna kan utgöra en strategisk konkurrensfördel. Vi har identifierat tre aspekter som var och en i varierande grad kan sÀgas bidra till att de bÄda certifieringar vi studerat skapar konkurrensfördelar. Dessa tre aspekter vilka vi sammanfattat i en ABC-modell Àr: adding value, barrier to entry och cost saving.

Det finns mÄnga smÄ och medelstora familjeÀgda aktiebolag i Sverige och delÀgare i dessa företag har en stark anledning att skydda sina Àgarpositioner i företaget mot oönskade förvÀrv frÄn nya Àgare. Familjemedlemmar har ofta investerat privat förmögenhet i företaget och bÄde Àger aktier och arbetar vanligen i företaget vilket innebÀr att dessa i högre grad Àn andra Àr beroende av dess resultat. DelÀgare i dessa företag önskar i de flesta fall att Àgandet kvarstannar inom familjen och att ett framtida skifte till den yngre generationen genomförs. Under företagets livstid kan ett antal situationer och komplikationer intrÀffa i vilket ett skydd mot oönskade förvÀrv Àr motiverat. En Àgare kan önska avyttra sin Àgarandel, genomgÄ en Àktenskapsskillnad eller plötsligt avlida.

Poliser Àr mest utsatta av alla yrkesgrupper för risken att bli utsatt för hot eller vÄld. Det ligger Àven i arbetets natur att risken Àr högre att drabbas av hot eller vÄld. Detta gÀller inte bara under arbetstid, utan Àven pÄ fritiden. Att försöka skapa en förstÄelse för vilket skydd och stöd som kan erbjudas frÄn arbetsgivaren Àr dÀrför av intresse. Arbetsmiljölagen och dess föreskrifter stÀller krav pÄ arbetsgivaren nÀr nÄgon har blivit utsatt för hot eller vÄld.

Den hÀr studien Àmnar försöka reda ut delar av konflikten mellan nÀringsliv och konsument nÀr det kommer till kopieringsskydd av datorspel. I dagens samhÀlle sÄ finns det stor debatt om olaglig fildelning och dess betydelse för nÀringslivet. Vi har tÀnkt oss att det mÄste finnas en bÀttre lösning pÄ problemet Àn att utveckla bÀttre och bÀttre kopieringsskydd sÄ vi tÀnkte försöka hitta skydd som skapar en balans mellan fördelar och nackdelar för nÀringsliv och konsument sÄ att bÄda sidor gynnas ungefÀr lika mycket. Detta gör vi genom ett antal intervjuer med nÀringslivet och sedan ett antal intervjuer med konsumenter, vi kommer sedan att dra fram fördelar och nackdelar för bÄda parter för varje kopieringsskydd som vi har valt ut att testa. VÄr huvudfokus ligger pÄ balans och vi har anvÀnt oss av Grundad Teori för att fÄ fram vÄr teori utifrÄn de intervjuer vi har haft.

SammandragDen svenske kocken och jagEtt metodförslag och andra specialiteterProblem: Det svenska barnmöbelföretaget har problem. Med endasten blomma som produkt blir kÀrnvÀrdet svenskt inte tydligt. Dessutomsaknas en tydlig och bra metod för att ta fram nya produktidéer ochandra tecken. Företaget utnyttjar inte Internet tillrÀckligt för att engageramÄlgruppen. Det Àr ett alldeles för litet företag för att köpa annonsplatseroch dyl.

Arbetet har analyserat vilka rÀttigheter och skydd elever har nÀr de blivit utsatta för krÀnkning eller diskriminering, med extra fokus pÄ elever med funktionsnedsÀttning. De Àr mer utsatta Àn elever utan funktionsnedsÀttning och behöver mer stöd och en mer anpassad skolgÄng Àn andra elever. Syftet med uppsatsen har varit att utreda hur de stora förÀndringar som skollagen genomgÄtt de senaste 20 Ären pÄverkat skolan, hur lagen ser ut idag och vilka rÀttigheter elever och vÄrdnadshavare har nÀr nÄgon bryter mot lagen. Metoden som har anvÀnts Àr den rÀttsdogmatiska metoden och arbetet har utgÄtt frÄn lagtext, förarbeten, praxis och doktrin med deskriptiva inslag. Arbetet har utgÄtt mest frÄn lagtext och förarbeten dÄ det endast finns ett fÄtal rÀttsfall inom det aktuella omrÄdet.

Detta examensarbete syftar till att beskriva döva invandrarbarns skolsituation i den svenska specialskolan och frĂ€mst skildra elevernas inledande möte med, och tid i skolan samt undersöka hur skolans lĂ€rare konkret arbetar för att lĂ€ra de döva invandrareleverna svenskt teckensprĂ„k och svenska skriftsprĂ„ket. Som metod har anvĂ€nts kvalitativa intervjuer med tvĂ„ experter inom dövomrĂ„det, nĂ€mligen Carin Roos och Louise Danielsson. Även tvĂ„ verksamma lĂ€rare frĂ„n tvĂ„ olika specialskolor har intervjuats. En av experterna och en av lĂ€rarna Ă€r döva och vid intervjuerna med dem anvĂ€ndes bĂ„de teckensprĂ„kstolkar och videoinspelning. I resultatdelen skildras lĂ€rarnas erfarenheter av det allra första mötet med det döva invandrarbarnet samt hur den allra första sprĂ„kinlĂ€rningen och sprĂ„kutvecklingen inleds via teckensprĂ„ket, för mĂ„nga av barnen Ă€r sprĂ„klösa nĂ€r de börjar specialskolan.

Heraldik betraktas ofta som historisk hjÀlpvetenskap. Men heraldik, som har sina rötter i medeltiden, hör inte bara till det förflutna ? heraldik Àr en levande fenomen. MÄnga personer anvÀnder sig flitigt av sina slÀktvapen, och Àven nya slÀktvapen antas stÀndigt. RÀttsliga tvister kring slÀktvapenrÀtt hör till dÄtida juristernas vardagliga mat.

OECD uppger att handeln med piratkopierade varor uppgick till 200 miljarder USD under bara Är 2005, samtidigt menar de att den verkliga siffran troligtvis Àr betydligt högre. Asien bedöms av OECD vara den största kÀllan till piratkopierade varor, och Kina Àr vÀrldsetta. Samtidigt ökar antalet svenska företag i Kina explosionsartat. Under 2007 etablerades ett svenskt företag var fjÀrde dag i Kina.Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur svenska företag i Kina kan skydda sig mot piratkopiering. Syftet Àr sÄledes Àven att diskutera de olika möjligheter och hinder företagen stÄr inför.Uppsatsen Àr hermeneutiskt skriven med ett kvalitativt angreppssÀtt.

Stöld av intellektuell egendom har blivit erkÀnt som ett stort framtrÀdande problem (Stephenson, 2005). Oftast tror man att utomstÄende tar sig in i företagens system och kommer Ät kÀnslig information, men undersökningar visar att insiders Àr Ànnu större hot, i form av stölder, förlust och lÀckage av företagets intellektuella egendom (Swartz, 2007). Intellektuell egendom kan i stora drag förekomma i tre olika former: idé, dokument och produkt. UtgÄr man frÄn innovationsprocessen sÄ börjar det oftast med en idé. Vid idéstadiet Àr det viktigt för företaget att ha incitament som uppmuntran till de anstÀllda att föda nya idéer till produkter eller tjÀnster, men ocksÄ ha en strategi för att upptÀcka och identifiera de omedvetna idéer som finns hos personalen. En annan viktig del i arbetet, Àr att hantera och skydda idéerna, sÄ de kommer in i utveckling och produktion, utan att konkurrenterna fÄr tag pÄ dem.

Kandidatuppsats i kulturgeografi och geografi med kulturgeografisk inriktning.

Uppsatsen belyser invandrade akademikers erfarenheter av Söderhamns kommuns Insteg till Svenskt Arbetsliv, en kurs för att underlÀtta intrÀdet pÄ svensk arbetsmarknad samt invandrade akademikers syn pÄ hur de kan fÄ jobb i Sverige. Det Àr svÄrt för invandrade akademiker att fÄ arbete som motsvarar deras utbildning.  Metoden för undersökningen har varit semistrukturerade intervjuer med fyra invandrade akademiker. Resultatet visade att ISA-kursen gav information om hur man söker jobb i Sverige och hur den svenska arbetsmarknaden fungerar, kontakt med arbetsgivare samt trÀning i att prata svenska. Resultatet visade att det behövs kurser i svenskt facksprÄk och ekonomiskt stöd för att studera svenska pÄ hög nivÄ. Resultatet överensstÀmmer med Svenskt NÀringslivs Äsikt att brist pÄ effektiva utbildningar i svenska gör att Sverige inte kan förvalta hitflyttad vÀlutbildad arbetskraft.

Bakgrund: Vikten av organisatorisk intern kommunikation beskrivs först pĂ„ en bred grund för att sedan fokusera mer pĂ„ kommunikationskanalernas anvĂ€ndande. Vi problematiserar vidare i problemdiskussionen att mĂ„nga av de studier som genomförts har fokuserat pĂ„ större företag.Syfte: Syftet Ă€r att kartlĂ€gga hur vĂ€l vedertagen teori stĂ€mmer överens pĂ„ ett mindre företag. Genom observationer och kompletterande intervjuer inom ett representativt svenskt företag vill vi i synnerhet belysa organisationsmedlemmarnas syn pĂ„ den dagliga kommunikationen. Vidare syftar vi att analysera den teoretiska referensramen, vilket möjliggör en djupare förstĂ„else av den interna dagliga kommunikationens förutsĂ€ttningar i ett mindre svenskt företag. För att besvara uppsatsens syfte har vi framstĂ€llt följande frĂ„gestĂ€llning; Är vedertagen teori tillrĂ€cklig för att framhĂ€va det dagliga samspelet mellan den kommunicerande ledaren och mottagande medarbetarna pĂ„ ett mindre svenskt företag?Metod: För att svara pĂ„ studiens syfte har vi valt att anvĂ€nda oss av en deduktiv ansats med ett kvalitativt fokus pĂ„ ett fallföretag.