Föreliggande uppsats handlar om enhetschefers förtroende för omsorgspersonalen inom hemtjÀnsten ur enhetschefsperspektiv. Eftersom förtroende Àr ett begrepp som kan se olika ut beroende pÄ vilket omrÄde som undersöks, avgrÀnsas uppsatsens undersökning till att gÀlla enhetschefers förtroende i samband med förekomsten av omsorgspersonal som stjÀl hemma hos brukare. Omsorgspersonals stölder hos brukare av hemtjÀnst Àr ett outforskat omrÄde, det enda som med sÀkerhet kan sÀgas Àr att det förekommer. DÀrför har uppsatsen som syfte att undersöka hur enhetschefers förtroendebild och kontrollÄtgÀrder ser ut för att kunna ha förtroende avseende förekomsten av stölder. Teorierna som anvÀnds för analysen Àr UslanerŽs teori om moralisk och strategisk tillit och LuhmannŽs teoretiska funktionsanalys av förtroende samt CohenŽs och FelsonŽs rutinaktivitetsteori.

Det humanitÀrrÀttsliga skyddet för civila i konflikter har sedan dess tillkomst frÀmst reglerat internationella konflikter, nÄgot som inte förÀndrats i takt med att konfliktbilden skiftat frÄn att ha dominerats av internationella konflikter till att istÀllet prÀglas av mer svÄrdefinierade, interna sÄdana. Först 1993 togs ett avgörande steg mot en breddning av skyddet dÄ sÀkerhetsrÄdet instiftade International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia, ICTY. Tribunalen vilken inte var avsedd att fungera lagstiftande kom detta till trots att skapa prejudikat i form av domen mot TadicŽ, ett prejudikat, vilket kom att fÄ tvÄ viktiga konsekvenser. Det gav upphov till en ny definition av begreppet ?vÀpnad konflikt? och det ledde till att sedvanerÀtten tillskrevs större vikt.

Uppsatsen behandlar deskriptivt hur ÀmnesomrÄdet mÀnskliga rÀttigheter behandlas vid internationellafredsfrÀmjande operationer och det legala ramverk som Àr styrande. Av sÀrskilt intresse Àr desvÄrigheter som det internationella samfundet, FN, har med kontrollen av efterlevnaden att stateragerar i enlighet med de principer som anslagits i den allmÀnna förklaringen om mÀnskliga rÀttigheter.DÄ alltfler nationer deltager i fredsoperationer Àr det viktigt att konventioner och andra styranderegelverk, som folk- och sedvanerÀtten, utformas pÄ sÄdant sÀtt att de kan nÄ bred förankring samtstyra utvecklingen för skyddet av de mÀnskliga rÀttigheterna i en positiv riktning.Syftet med uppsatsen Àr att bringa kunskap om var Sverige stÄr i dagslÀget avseende synen pÄmÀnskliga rÀttigheter och hur vi utbildar och övar vÄr personal inför fredsfrÀmjande operationer för attsÀkerstÀlla att vÄra soldater/sjömÀn och civila agerar pÄ ett riktigt sÀtt i enlighet med FN:s grundlÀggandeanda och vÀrderingar.I detta perspektiv Àr det viktigt att samtlig personal som skall deltaga i en multinationell fredsoperationÀr vÀl fötrogna med vilka rÀttigheter och skyldigheter de har enligt internationell rÀtt att ingripa, enskiltom sÄ Àr nödvÀndigt, för möjliggörande att skydd av de mÀnskliga rÀttigheterna ges sÄvÀl inom denegna fredsstyrkan som till tredje part och de inblandade i konflikten som man Àr satt att lösa..

Syftet med denna rapport Àr att lÀgga fram förslag pÄ organisatoriska ÄtgÀrder Ät RÀddningstjÀnsten Halmstad. Genom att titta pÄ dagens organisation utifrÄn sett, som en representant för tredjeman, Àr förhoppningen att detta ska ge ett nytt perspektiv pÄ dagens organisation och de problem denna stÄr inför. RÀddningschefen i Halmstad, Hans Ekberg, har Älagt organisationen att rannsaka sig sjÀlva och lÀgga fram förslag pÄ ÄtgÀrder inför nÀsta kommunala handlingsprogram för skydd mot olyckor. Uppdraget i stort Àr fördelat pÄ sju deluppdrag dÀr denna rapport kommer att fokusera pÄ tre av dessa. Detta görs genom att besvara fem frÄgor: hur Àr dagens organisation utformad, vilka problemomrÄden finns, hur ser kommunens framtid ut, vilka ÄtgÀrder Àr nödvÀndiga, angelÀgna, eller önskvÀrda, samt vilka fortsatta frÄgor finns det för den operativa förmÄgan? Bakgrunden till uppdraget Àr att RÀddningstjÀnsten Halmstad likt mÄnga andra rÀddningstjÀnster i dagen Sverige ser ett större behov av att rekrytera RÀddningspersonal i Beredskap till framförallt orter utanför centralorten.

This paper attempts to study the Swedish tariffs during the interwar period in order to asses the level of protectionism in Swedish tariff policy during the period. It is foremost the nominal tariffs that are studied, however an estimate of the effective rate of protection of the tariffs is also calculated for a number of goods. In order to asses the level of protectionism, the Swedish tariffs are also compared with Finnish tariff levels during the interwar period.The sample of Swedish tariffs that have been studied in this paper include the fifteen most important kinds of import goods and the fifteen most important kinds of export goods. The nominal tariff of each kind of goods have been weighted by their share of the total import value.The Swedish specific tariffs did not change much during the interwar period except for a few goods such as petroleum, coffee and automobiles. The fluctuation in nominal tariffs were in most cases the result of the steep fall in prices during the period.

Fördomar vid rekrytering utgör ett stort problem för utlandsfödda personer i Sverige (Bromé m fl, 1996; Integrationsverket, 2006). För att undersöka namnets (utlÀndskt vs. svenskt) betydelse för hur en arbetssökande (kompetent vs. inkompetent) uppfattas fick 116 studenter bedöma fiktiva CV:n. HÀlften av försökspersonerna gjorde sina skattningar under omstÀndigheter dÀr jÀmstÀlldhet betonades och hÀlften utan detta.Det fanns en signifikant interaktionseffekt mellan sökandens etnicitet och kompetensnivÄ pÄ hur varm denne uppfattades (p=.002).

EfterfrĂ„gan pĂ„ marmorerat kött har ökat i Sverige under de senaste Ă„ren. Marmorering Ă€r insprĂ€ngt fett i muskulaturen, intramuskulĂ€rt fett, vilket anses vara en god indikator för köttets sensoriska kvalitet. Det insprĂ€ngda fettet lyfter fram köttets smakĂ€mnen, fettet bidrar Ă€ven till att köttet upplevs som saftigare. Det insprĂ€ngda fettet separera muskelsegmenten, vilket ökar köttets mörhet. Utvecklingen av intramuskulĂ€rt fett Ă€r relaterat till faktorer som genotyp, ras, kön, Ă„lder, muskeltyp samt tillvĂ€xthastighet av muskel- och fettvĂ€vnad. Även utfodringens intensitet pĂ„verkar andelen intramuskulĂ€rt fett. För att tillgodose konsumenternas efterfrĂ„gan pĂ„ marmorerat nötkött har den svenska köttbranschen gemensamt arbetat fram en nationell standard för klassificering av marmorering hos nötslaktkroppar.

Core self-evaluation (CSE) begreppet har i tidigare studier visat sig predicera prestation i arbetssammanhang. Antaganden har gjorts om att Àven andra personlighetsdrag borde ingÄ i detta begrepp för att ytterligare förstÀrka dess prediktionsförmÄga. Det har dock Ànnu inte klarlagts exakt vilka personlighetsdrag detta skulle gÀlla. Tidigare forskning har föreslagit extraversion som en förstÀrkning av CSE-modellen. Hypotesen i föreliggande undersökning var att CSE Àr en prediktor för prestation, samt att extraversion förklarar varians i prestation utöver CSE och dÀrmed stÀrker modellen.

De senaste Ären har rÀtten till omprövning av skadestÄnd enligt 5 kap 5 § SkL varit nÄgot oklar. Möjligheten till omprövning förutsÀtter att en vÀsentlig Àndring intrÀffat i den skadelidandes förhÄllanden som inte gÄtt att förutse vid tiden för bestÀmmandet av ersÀttningen. I artiklar och doktrin har framförallt uppfattningar till förmÄn för försÀkringsbolagen framförts. Det var dÀrför med viss förvÄning som Högsta domstolen i december 2008 prövade tvÄ fall dÀr skadelidande begÀrde omprövning av sin livrÀnta pÄ grund av en vÀsentlig Àndring. Det var fall dÀr förutsÀttningarna förÀndrats mot de förhÄllanden som rÄdde vid tidpunkten för avtalet mellan försÀkringsbolaget och den skadelidande.

The purpose of this essay is to investigate how the Dakota conflict in 1862 affected the Swedish immigrants in Minnesota and how the collective memory was shaped in that particular group of people. To examine the contents of the collective memory this essay uses the theories of Halbwachs on collective memory as well as Orm Øverlands theories on creating an identity and ethnic memory in USA since the concepts of collective memory and the process of creating an identity is connected on a basic level. The essay compares the collective memory created by the Swedish-Americans with the collective memories of the Dakota Indians and finds indications that both ethnic groups have a highly traumatized memory of the conflict. However the difference between the two groups is that the Indians have both positive and negative memories of the conflict while the Swedish-Americans only have negative memories. Furthermore the essay finds that the fear of Indians that was present in the Swedish-American ethnic groups can be traced back to events of the Dakota Conflict.

Vi har genom kvalitativa intervjuer valt att undersöka fotbollsklubben Athletic Bilbaos rekryteringspolicy som innebÀr att klubben endast anvÀnder sig utav spelare med baskisk hÀrkomst. Syftet med vÄr studie var att diskutera och analysera huruvida detta speciella koncept eventuellt Àr diskriminerande utifrÄn ett moraliskt, ett juridiskt och ett politiskt perspektiv. Vidare har vi sökt svar i de ledande svenska idrottsorganisationerna om huruvida det skulle kunna vara genomförbart i Sverige med en sÄdan policy. För att fÄ en ökad förstÄelse för problematiken har vi valt att arbeta efter en rad teoretiska begrepp sÄsom etnicitet, lokal och social identitet samt globalisering. VÄr slutsats Àr att problematiken kring föreningens policy och Baskiens politiska stÀllning komplicerar beslutsfattandet i diskrimineringsfrÄgan och att en rÀttspraxis frÄn EG-domstolen krÀvs för att nÄ ett klargörande i fallet.

Ökade krav pĂ„ flexibilitet i anstĂ€llningsformerna har lett till att begreppet anstĂ€llningsotrygghet Ă€r allt mer aktuellt. En möjlig moderator till denna stressor Ă€r socialt stöd. Sambandet mellan dessa tvĂ„ variabler har dock genererat varierande resultat i tidigare forskning. Denna studie undersöker sambandet mellan tvĂ„ olika aspekter av anstĂ€llningsotrygghet, kvantitativ och kvalitativ, samt tre olika aspekter av socialt stöd, frĂ„n kollegor, chef och familj. En enkĂ€tstudie genomfördes pĂ„ ett stort svenskt redovisningsföretag.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehÄll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i Äldern 14-19 Är. De svenska fpp Àr hÀmtade frÄn högstadium och gymnasium i StockholmsomrÄdet, och de amerikanska frÄn tvÄ katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrÄgeformulÀr av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som Àr en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsÀtt i frÄgor rörande moral. Vid analysen förelÄg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivÄ.

Konkurrensen om kompetent personal ökar och flertalet faktorer anvÀnds dÀrför för attattrahera och rekrytera kvalificerad arbetskraft. Företag lÀgger idag stort fokus pÄ corporatesocial recponsibility (CSR) och studier har visat att CSR spelar stor roll för potentiellamedarbetare i sökandet efter arbetsgivare. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att undersöka,beskriva och analysera huruvida studenter pÄ avancerad nivÄ vid ett svenskt universitet,vÀrderar CSR som en attraktiv faktor hos en framtida arbetsgivare. Den teoretiskareferensramen utgÄr frÄn tre omrÄden vilka berör CSR, employer branding samt social identitytheory (SIT). Uppsatsen baseras pÄ en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökningbland 230 studenter pÄ avancerad nivÄ vid ett av Sveriges största universitet.

Problem:För ett företag som befinner sig i en förÀnderlig och turbulent bransch som flygbranschen Àr det viktigt att ha kunskap om vad som Àr sin kÀrnverksamhet. UtifrÄn denna kunskap bör sedan företaget bygga upp sin övergripande strategi dÀr leverantörssamarbeten och -nÀtverk utgör en viktig del.Syfte:Uppsatsens huvudsyfte Àr att undersöka hur Malmö Aviation, ett mindre svenskt flygbolag, som flyger inrikes, har samordnat sina leverantörsrelationer för att uppnÄ konkurrensfördelar.Delsyftet Àr att undersöka Malmö Aviations kÀrnverksamhet, vilken ligger till grund för vilka inköp som görs och dÀrmed vilka leverantörer som företaget samarbetar med.Slutsatser:Det Àr bra med nÀra samarbeten prÀglade av stÀndig dialog och möjligheten för parterna att stÀlla krav pÄ varandra. Samtidigt Àr korta kontraktstider att föredra i en förÀnderlig bransch. Inköps-processerna för vÄra tre studerade omrÄden (flygplan, bokningssystem och catering) liknar i mÄngt och mycket varandra. Malmö Aviation stÀller trots sin ringa storlek stora krav pÄ sina leverantörer..