Huvudprincipen inom avtalsrÀtt Àr avtalsfrihet. En frihet att sjÀlv bestÀmma om man vill ingÄ avtal, med vem och hur avtalet skall utformas. Ett av undantagen frÄn denna huvudprincip Àr kontraheringsplikt. Kontraheringsplikt Àr ett tvÄng att ingÄ avtal trots brist pÄ egen vilja. Kontraheringsplikt finns reglerad pÄ olika rÀttsomrÄden och Àr ett skydd för den beroende parten i ett avtalsförhÄllande.

Idag riktas stort fokus pĂ„ den enskilde soldatens skydd och sĂ€kerhet i krigsdrabbade omrĂ„den runt om i vĂ€rlden. BAE Systems HĂ€gglunds i Örnsköldsvik bidrar till att skydda dessa soldater genom deras splitterskyddade fordon, bĂ„de genom skydd pĂ„ fordonen men Ă€ven genom att öka fordonens tillgĂ€nglighet och minska risken att de slĂ„s ur funktion. Företaget Ă€r idag pĂ„ vĂ€g att utveckla morgondagens terrĂ€ngfordon kallat SEP. Det nya fordonet har stort fokus pĂ„ skydd och detta bidrar till att fordonets vikt ökar. Till följd av detta blir dörrar och luckor pĂ„ fordonet tunga och ibland omöjliga att öppna och stĂ€nga för hand beroende pĂ„ vilken vinkel fordonet stĂ„r i.

Abstract saknas..

Det finns idag fler personer som heter Johan som Àr VD i börsnoterade bolag Àn vad det finns kvinnliga VD:ar i Sverige. Uppsatsen Àr skriven om ett stort svenskt företag i nÀringslivet. Syfte med studien var att utvÀrdera varför kvinnliga chefer pÄ höga positioner inom ett större svenskt företag i nÀringslivet har valt att sluta samt vad företaget kan förbÀttra för att bli en mer jÀmstÀlld och attraktiv arbetsplats för kvinnor i chefsbefattningar. Forskning visar pÄ att det idag 2013 fortfarande finns en hel del ojÀmstÀllda arbetsplatser. Via kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sju kvinnliga före detta chefer pÄ företaget har en bild av vad detta kan bero pÄ skapats.

Today there is a limited demand for quality certified cereal in Sweden. The demand can in the future increase and become a requirement for the entire market. Since the first of January 2005, grain producers in Sweden are food producers and traceability is important for the food industry. It is possible for grain producers to certify the productions under the certification IP SIGILL. The purpose of this essay is to explore why some grain producers continue to be certified while other producers end the IP SIGILL certification.

Följande arbete behandlar möjliga lösningar för hantering av SYN flooding, en Denial-of-Service-attack mot tjĂ€nster som anvĂ€nder TCP för kommunikation över datanĂ€tverk. Ett flertal olika skyddsmetoder, med varierande ansatser, identifieras, beskrivs och undersöks. Även möjligheter att kombinera dessa analyseras. Det visas att genom att implementera existerande skydd, samt kombinera flera av dessa begrĂ€nsas hotet frĂ„n SYN flooding avsevĂ€rt. Rekommendationer presenteras dessutom för hur organisationer bör gĂ„ tillvĂ€ga för att sĂ€kra tjĂ€nster som riskerar att utsĂ€ttas för SYN flooding-attacker genom att implementera skydd nĂ€ra tjĂ€nsten först  samt  dĂ€refter ytterligare lager allt lĂ€ngre ut i nĂ€tverket..

Detta kandidatarbete utreder hur vÀl tvÄ operativsystems inbyggda brandvÀggar fungerar i symbios med en anvÀndares vanligaste tjÀnsteutnyttjande pÄ Internet, samt att se hur likartade de Àr i sitt skydd frÄn hot. De tvÄ operativsystemen som vi utgick ifrÄn var Microsoft Windows XP samt Red Hat Linux 8.0. Den hypotes vi arbetat kring lyder enligt följande: De tvÄ inbyggda brandvÀggarna Àr i stort likartade rörande skydd frÄn hot pÄ Internet och uppfyller anvÀndarnas tjÀnsteutnyttjande. De metoder vi anvÀnt, för att svara pÄ vÄr frÄgestÀllning, har delats upp i ett funktionalitetstest och ett sÀkerhetstest. I funktionalitetstestet provades de vanligaste InternettjÀnsterna med den inbyggda brandvÀggen och ifall det uppstod nÄgra komplikationer eller ej. De tvÄ inbyggda brandvÀggarna genom gick i sÀkerhetstestet skannings- och svaghetskontroll via ett flertal verktyg. Genom resultatet kan vi konstatera att de inbyggda brandvÀggarna klarar av de vanligaste tjÀnsterna pÄ Internet, men att en skillnad föreligger hos dem vad gÀller exponeringen ut mot Internet.

I en vÀrld full av teknik och information som flödar Àr det viktigt att ha kontroll över den data som anses vara viktig för organisationen. Skulle informationen hamna i orÀtta hÀnder kan det innebÀra förödande konsekvenser för organisationen och i vissa fall Àven deras kunder. För att undvika detta bör rÀtt sorts skydd anpassas till den typ av data man avser att skydda men Àven organisationen som helhet. Aspekter som frekvens och förödelse vid ett hot men Àven hur viktig datan Àr, Àr olika aspekter som mÄste utvÀrderas för att kunna anpassa och investera i rÀtt typ av skydd. Denna studie jÀmför tvÄ svenska IT-relaterade företag i varierande storlekar med avsikten att undersöka om det finns en relation mellan datasÀkerhetsmedvetandet och företagens storlek, eller om det finns en annan relation som pÄverkar graden av sÀkerhetsmedvetenhet i en organisation.

Ett arbete om det som kommit ur mina hÀnder via en ledsam tanke.Detta Àr ett kandidatarbete i smyckekonst om bÀrbara smycken. Jag har arbetat med frÄgestÀllningar kring sorg, lycka och ironi. Visuellt sett handlar det mestadels om tÄrar, tyngder, flöten och skydd. Större delen av smyckena Àr tÀnkta att bÀras i ansiktet. Om hur vi i dagens samhÀlle kan visa sorg eller elÀnde med smycken.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka om och hur va?l texterna pa? ungdomsmottagningarnas gemensamma webbplats UMO na?r fram till gymnasister samt hur texterna va?rderas av dem. 110 gymnasielever fra?n tre olika teoretiska gymnasieprograms andraa?rsklasser besvarade en enka?t baserad pa? tva? av webbplatsens texter. Resultatet av enka?ten analyserades med Shannon & Weavers matematiska kommunikationsmodell (1949) och Fiskes (2009) synsa?tt pa? lyckad respektive misslyckad kommunikation.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera och diskutera Turkiets lagstiftnings tillÀmplighet med artikel 10 i Europeiska konventionen angÄende skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna. Jag har valt att fokusera pÄ artikel 301 i den turkiska brottsbalken. Artikel 301 anvÀnds för att hindra yttrandefriheten i Turkiet och kan ge upp till 2 Är i fÀngelse. För att komma fram till om artikel 301 Àr en krÀnkning av artikel 10 behöver jag förstÄ hur Turkiet tolkar artikel 10. För att förstÄ detta har jag anvÀnt mig av ett antal domstolsfall frÄn den europeiska domstolen för de mÀnskliga rÀttigheterna.

Syftet med denna examensrapport Àr att ta fram ett eftermonterbart whiplashskydd till BMW 5-serie. Detta eftersom att denna modell, jÀmfört med modeller i samma prisklass, har fÄtt mycket dÄliga resultat i tvÄ oberoende whiplashtest.Projektet resulterade i ett skydd som enkelt och tryggt kan monteras pÄ nackstöden i bilen. Skyddet reducerar risken för en whiplashskada genom att minska det kritiska avstÄndet mellan huvud och nackstöd. Konstruktionen av skyddet Àr okomplicerad men designad sÄ att den inte kan röra sig ur lÀge vid en kollision.För att nÄ fram till detta resultat har en designmetodik anvÀnts som Àr lÀmpad för just detta ÀndamÄl. Designmetodiken innefattar olika processer sÄ som brainstorming och evalueringsmatris.Resultatet i denna rapport Àr endast ett koncept, sÄ vidare utveckling krÀvs för att nÄ fram till en fÀrdig produkt..

SammanfattningSkyddet för arbetstagarens personliga integritet Àr ett aktuellt Àmne dÀr teknikutvecklingenger arbetsgivaren ökade möjligheter att kontrollera arbetstagaren. DÀrmed Àventyras skyddetför arbetstagarens personliga integritet. Det finns i dagslÀget inte nÄgon direktspecialanpassad lagstiftning till skydd för den personliga integriteten i arbetslivet och svensklagstiftning saknar en enhetlig definition pÄ begreppet personlig integritet. Det Àr oklart vilkamöjligheter arbetsgivaren har att vidta kontrollÄtgÀrder av arbetstagarens Internet- och epostanvÀndningsamt vilket skydd arbetstagaren har för sin personliga integritet.Syftet med uppsatsen Àr att reda ut vilket rÀttsligt skydd arbetstagaren pÄ den svenskaarbetsmarknaden har för sin personliga integritet, vilka möjligheter arbetsgivaren har att vidtakontrollÄtgÀrder av arbetstagarens Internet- och e-postanvÀndning, samt vad begreppet godsed pÄ arbetsmarknaden i detta fall innebÀr. För att uppnÄ syftet anvÀnds en rÀttsdogmatiskmetod, som innebÀr att aktuella rÀttskÀllor det vill sÀga lagtext, förarbeten, praxis frÄnArbetsdomstolen och doktrin kommer att studeras.Arbetsgivaren ges möjlighet att vidta integritetskÀnsliga ÄtgÀrder sÄsom kontroll avarbetstagarens Internet- och e-postanvÀndning med stöd av den allmÀnna arbetsledningsrÀtten,avtal, kollektivavtal eller lagstiftning.

Det hÀr sjÀlvstÀndiga arbetet i militÀrteknik avhandlar huruvida Försvarsmakten, med i huvudsak redan befintlig materiel, genom en teknisk aktiv skyddslösning kan uppnÄ en förbÀttrad skyddsförmÄga mot indirekt eld. FörmÄgan som söks Àr frÀmst avsedd för, men inte begrÀnsad till, att kunna nyttjas för att erhÄlla ett förbÀttrat skydd av Försvarsmaktens internationella camper. DÀrmed utgörs hotbilden framförallt av granatkastarammunition och raketer vilka inom ramen för en teknisk aktiv skyddslösning först mÄste kunna detekteras för att sen medge förvarning, eller Ànnu hellre avvÀrjning, innan de nÄr sitt mÄl. Arbetets resultat presenteras i form av Förvarsmaktens möjligheter idag tillsammans med en rekommendation om hur skyddsförmÄgan kan sÀkerstÀllas pÄ nÄgot lÀngre sikt..

I denna uppsats avhandlas hotuppfattningar och strategier för maritim sĂ€kerhet i Östersjön ur ett svenskt perspektiv. Ökade varuflöden, oljetransporter och handel inom östersjöregionen har tillsammans med den snabba omvĂ€rldsutvecklingen bidragit till ett nationellt och transnationellt intresse för bibehĂ„llen maritim sĂ€kerhet i Östersjön.Syftet med uppsatsen Ă€r att med kunskap om av regering och riksdag identifierade hot under perioden 1998-2009, analysera vilka strategier Sverige valt för att hantera hoten och bibehĂ„lla den maritima sĂ€kerheten.För att identifiera hoten mot svenska intressen i Östersjön har teorin om det vidgade sĂ€kerhetsbegreppet anvĂ€nts för att med sektorerna; politik, ekonomi, samhĂ€lle, miljö samt militĂ€r identifiera de hot som regering och riksdag lyfter fram i propositioner och försvarsberedningar.Strategierna som har analyserats har fokus bĂ„de pĂ„ svenskt nationellt sĂ„vĂ€l som transnationellt samarbete och berör bĂ„de nutid och framtid.Resultatet av uppsatsen visar att Sverige lĂ€gger allt mer fokus pĂ„ transnationellt samarbete med bl.a. EU och de nordiska lĂ€nderna men att Ă€ven instruktioner till svenska myndigheter betonar ökat behov av samarbete för att hantera de identifierade hoten..