SammanfattningIntroduktionEtt antal skandaler hos företag som Enron och Parmalat har visat pÄ ett behov av tydligare regler för revision. För EU men Àven internationellt Àr införandet av revisionsstandarder ett sÀtt att införa harmonisering och jÀmförbara regler inom revision. Resultatet har blivit att EU infört International Standards of Auditing (ISA) som gemensam grund. I Sverige har den anpassats och översatts men anvÀnds under benÀmningen Revisionsstandard i Sverige, RS.Tidigare utfördes revision i Sverige under vad som dÄ kallades revisionsprocessen.SyfteSyftet med studien Àr att visa vad införandet av RS inneburit och hur det pÄverkat revisorernas arbete, vilka skillnader det Àr mellan RS och RP. Den delstandard vi kommer att lÀgga mer fokus pÄ Àr RS 570.MetodVi har utgÄtt frÄn att först studera gÀllande texter och regler, vad som fanns skrivet i RP och RS, samt debatter i branschtidningar.

Syftet med denna uppsats blir att ta reda pĂ„ hur reformatorn Olaus Petri uttryckte sin frĂ€mlingsfientlighet och mot vem eller vilka den riktades. Med frĂ€mlingsfientlighet menas i denna uppsats inte bara rĂ€dsla för utlĂ€nningar utan ocksĂ„ rĂ€dsla för det som var annorlunda trots att det betecknades som svenskt. Reformationen var inte bara en religiös och andlig företeelse. Den gjorde ocksĂ„ ansprĂ„k pĂ„ att vilja styra hur mĂ€nniskor skulle tĂ€nka och agera i det dagliga livet. ÄndamĂ„let med denna uppsats blir förutom det ovan nĂ€mnda att ta reda pĂ„ vad som föranledde Olaus Petris frĂ€mlingsfientlighet.

Natural monuments are natural objects with special protection due to their high natural value or cultural significance. The natural value is determined by the occurrence of signal species found on and near the natural monument. The law surrounding natural monuments has evolved a lot since the first ones were declared, and today the title natural monument can be replaced with the title tree with high conservation value. The title has come later and can sometimes overlap natural monument. Some natural monuments lack the qualities required to be classified as a natural monument or a tree with high conservation value, but have a cultural importance.

SkadestÄndet Àr det vanligaste sanktionsmedlet dÄ skada uppstÄtt. Inom arbetsrÀtten gÀller som grundlÀggande princip att arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för verksamheten och det som sker inom ramen för dess drift. DÄ en arbetstagare vÄllar skada i tjÀnsten lÀggs ersÀttningsansvaret pÄ arbetsgivaren som följd av detta principalansvar. SÄdan ansvarskanalisering kan Àven ske genom att arbetsgivaren tecknar en ansvarsförsÀkring som tÀcker sÄdana skadestÄndsansprÄk som kan riktas mot företaget eller nÄgon av dess anstÀllda. DÄ arbetsgivarens ansvar idag omfattar sÄvÀl skada uppkommen av eget vÄllande som skada vÄllad av en anstÀlld Àr risken för skadestÄndsansprÄk hög och behovet av ett skydd genom en ansvarsförsÀkring likasÄ.

Denna uppsats presenterar ett relativt nytt identifierat fenomen ? Self-Initiated Expatriate (SIE) ? en subgrupp inom expatriering, ur ett svenskt perspektiv. Författarna har undersökt vilka möjligheter och utmaningar nyutexaminerade svenska SIEs möter nÀr de söker anstÀllning i en region de tidigare bedrivit utbytesstudier i, med fokus pÄ Asien. Studien Àr begrÀnsad att undersöka Hongkong som representant för vÀrldsdelen. För studiens utförande har författarna besökt Hongkong för insamling av reell information.

Svenska aktiebolag kan skatterÀttsligt flytta ut frÄn Sverige genom att föra över sin verkliga ledning till ett land inom EES, med vilket Sverige har ett skatteavtal grundat pÄ OECD:s modellavtal. Begreppet verklig ledning finns dock inte inom svensk intern rÀtt utan mÄste definineras med hjÀlp av till exempel kommentarerna till OECD:s modellavtal. Utflyttningen gÄr antingen till sÄ att den verkliga ledningen förs över till en filial i utlandet eller, beroende pÄ hur verklig ledning definieras, till ett i utlandet belÀget dotterbolag. Uppsatsen behandlar frÄgan om den verkliga ledningen gÄr att föra över till ett dotterbolag samt vilka skatterÀttsliga konsekvenser en utflyttning av ett svenskt aktiebolag fÄr. Konstateras kan att nÄgon uttagsbeskattning för ledningen i anledning av utflyttningen till en filial troligtvis aldrig kommer att bli aktuell och att en överföring av den verkliga ledningen till ett dotterbolag med största sannolikhet inte kommer att kunna genomföras..

Trots omfattande forskning om ledarskap saknar vi fortfarande viktig kunskap om hur ledare kan förbÀttra sin effektivitet. Denna studie utvÀrderar om ett coachprogram, vars innehÄll Àr baserat pÄ beteendeanalytiska principer, kan anvÀndas för att förbÀttra en chefs effektivitet. Designen Àr en fallstudie dÀr data för beteende- och resultatmÄtt samlades in vecko- och mÄnadsvis under en baslinjeperiod samt en interventionsperiod. En chef för en sÀljavdelning i ett svenskt företag deltog i studien, och mottog coaching i en kombination av sjÀlvstudier, hemuppgifter, och möten. En tydlig höjning av viktiga mÄlbeteenden för gruppen, genomförda kundmöten, kunde observeras efter interventionen.

Right-wing populism has through the past decades flourished in several countries in Europe. Research has shown that right-wing populism is, with its political starting point in ?the people?, focusing on the majority and is sometimes excluding the minorities from the politics. Since human rights regulations are mainly a protection of minority rights, the aim is to examine if the politics of the Sweden Democrats, as a case of a growing right-wing populist party, is a threat to human rights and in that case, in what respects. The thesis is supposed to answer the question in what respects the politics of the Sweden Democrats contravene with the European Convention?s protection of minority rights.

Vi studerar controllers dagliga arbete inom FoU-enheten pÄ ett stort svenskt företag. DÀrtill jÀmförs det dagliga arbetet i praktiken med controllerns egen samt chefens Äsikter om vad tid bör lÀggas pÄ, samt med den bild av den moderna controllerrollen som presenteras i litteraturen. För att Ästadkomma denna jÀmförelse har intervjuer utförts med tio controllers och enkÀtsvar har erhÄllits frÄn fem avdelningschefer. De avdelningar som har studerats Àr de största konstruerande avdelningarna pÄ Scanias FoU enhet lokaliserad i SödertÀlje. Studien visar att viss tidsbrist förekommer och att controllers lÀgger en betydande del av sin arbetstid pÄ rutinartade uppgifter.

Den svenska handelsflottan blir mindre för var Är som gÄr och det betyder fÀrre svenska arbetsplatser till sjöss för svenska sjöbefÀl. För den som strÀvar efter en karriÀr till sjöss kan det betyda att man fÄr se sig om efter en anstÀllning hos en utlÀndsk redare. BÄde pÄ Sjöfartshögskolan i Kalmar och ute till sjöss cirkulerar flera historier om att jobba för utlÀndska redare, somliga rosenskimrande, andra nattsvarta. Syftet med det hÀr arbetet var att ta reda pÄ lite privatekonomiska skillnader och likheter angÄende en vanlig variant av utlandsanstÀllning, anstÀlld pÄ internationaliseringsavtal, i jÀmförelse med storsjöavtalet som Àr ramavtal för de olika svenska anstÀllningsavtalen. TillvÀgagÄngssÀttet var att göra en skrivbordsundersökning dÀr resultatet av sammanstÀllningen delas upp under olika Àmnesrubriker.

Denna uppsats analyserar hur genus gestaltas i fantasyserien Game of Thrones. Analysen a?r baserad pa? tva? kvinnliga gestalters skildringar i den fo?rsta sa?songen av teveserien. De tva? valda karakta?rerna, Daenerys Targaryen och Arya Stark, analyseras och ja?mfo?rs med Yvonne Hirdmans genuskontraktsteori och Paulina de los Reyes och Nina Lykkes intersektionalitets begrepp men a?ven med Maria Nikolajevas schema om hur manligt och kvinnligt gestaltas i littera?ra texter.

Denna uppsats har som syfte att underso?ka om musik anva?nds i palliativ va?rd i Sverige och hur det i sa? fall beskrivs, motiveras och dokumenteras. Det a?r en kvalitativ intervjustudie med hermeneutisk fo?rsta?elseansats. Intervjuer har genomfo?rts med fem personer med olika yrkesprofession inom palliativ va?rd (sjuksko?terska, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och o?verla?kare).

Syftet med detta arbete Àr att hitta en alternativ produktionsgren till Àgaren för det utvalda fallföretaget efter gÄrdens förutsÀttningar och göra relevanta kalkyler sÄ att Àgaren fÄr ett tillrÀckligt bra underlag att fatta ett beslut pÄ för de nÀrmsta Ären. Den aktuella gÄrden ligger i VÀrmland belÀgen pÄ VÀrmlandsnÀs. Idag bedrivs det spannmÄl- och grisproduktion, men efter mÄnga Ärs rationalisering pÄ gÄrden börjar det finnas arbetsutrymme för en alternativ produktion som ett extra ben att stÄ pÄ. FörutsÀttningarna pÄ gÄrden Àr mycket goda med bra anpassad miljö för kronvilt och befintliga maskiner och mark för egen-producerat foder. Marknaden i Sverige för nÀrodlat svenskt kött har pÄ senare tid ökat. Men det Àr fortfarande sÄ att den traditionella hjortköttproduktionen Àr svÄr att fÄ lönsamhet pÄ och man mÄste pÄ nÄgot vis förÀdla sin vara. Valet föll pÄ att titta nÀrmare pÄ mobilslakthantering och jÀmföra det med traditionell uppfödning dÀr man skjuter djuren i en hage och sedan skickar till ett slakteri.

Det finns idag tvÄ olika sorters ingenjörkompanier, hjulgÄende och bandgÄende. Skillnaderna mellan dessa Àr minimala sett till organisationen, men stora sett till terrÀngframkomligheten. Kravet Àr dock det samma vad avser möjligheterna att minera. Trots avvecklade hjÀlpmedel stÄr kravet fast vid att ingenjörkompanierna skall kunna minera 300 nedgrÀvda alternativt 600 ytlagda stridsvagnsminor per timme. Detta oaktat tid pÄ dygnet, i alla svenska klimat samt oavsett vilken terrÀng.Syftet med uppsatsen Àr att se om ingenjörkompanierna har möjlighet att nÄ upp till kravet vad avser minering, kopplat mot den materiel som finns pÄ förbanden.Sammanfattningsvis gÄr det att se att kravet som finns stÀllt pÄ förbanden saknar ramverk, vilket gör att kravet gÄr att tolka pÄ flertalet olika sÀtt.

FrÄgan om revisionspliktens vara eller icke vara har sedan en tid tillbaka varit ett omdebatterat Àmne i Sverige och i de övriga nordiska lÀnderna. Enligt EG:s fjÀrde bolagsdirektiv Àr revision ett krav i alla aktiebolag inom EU. MedlemslÀnderna har dock rÀtt att undanta mindre aktiebolag frÄn kravet pÄ att deras rÀkenskaper skall granskas av en kompetent yrkesman. De flesta medlemslÀnderna utnyttjar idag undantaget, men i Sverige har regeringen beslutat att ha kvar revisionsplikten i samtliga aktiebolag. Svenskt NÀringsliv Äterupptog senast debatten, med ambitionen att avskaffa revisionsplikten för de sÄ kallade mikrobolagen.