Urbaniseringen ökar samtidigt som det sker en omfattande klimatförÀndring i vÀrlden. StÀderna stÄr för bland annat 70 procent av de globala koldioxidutslÀppen och tvÄ tredjedelar av vÀrldens energianvÀndning. HÀlften av vÀrldens befolkning bor i stÀder. PÄ grund av detta Àr det nödvÀndigt att stÀderna Àr hÄllbara. DÀrför finns det olika klassificeringssystem för stadsdelar som underlÀttar att skapa en hÄllbar stad.

Denna underso?kning studerar specifika delar av spra?ket i sex av Sveriges sto?rsta bloggar. Bloggarna som utgo?r underso?kningsmaterialet a?r Dessie, Kenzas, Paow, SamirBadran, Hugo Rosas och The odd way. De spra?kliga fo?reteelser som underso?ks a?r icke-verbala inslag, svordomar, utrop, talspra?kliga ordformer, la?nord och fo?rkortningar.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur utvalda bolags aktieavkastning inom branscherna flyg, fordon samt olja reagerar vid signifikanta oljeprisförÀndringar.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av den effektiva marknadshypotesen samt Behavioural Finance med undergrenarna prospect theory, herd behaviour och overconfidence.Metod: Studien utgÄr ifrÄn ett deduktivt inslag med en kvantitativ studie. Undersökningen utgörs av sex eventstudier som datainsamlingsmetod samt en intervju som applikation pÄ det kvantitativa resultatet. Urvalskriterium bestÄr av tio bolag inom respektive bransch med en rangordning utefter högst omsÀttning samt företag med en koppling till svenskt nÀringsliv med högst omsÀttning.Empiri: Empirin presenteras utifrÄn diagram och tabeller över de utförda eventstudierna. Diagrammen syftar till att redovisa den avvikande avkastningen för respektive bolag. Tabellerna ger en redogörelse över eventuellt samband mellan respektive bransch och oljeprisförÀndringarna.Slutsats: Flygbolagen uppvisade samband med oljepriset vid fyra utav sex eventen.

Denna uppsats undersöker attityder och fördomar gentemot mÀnniskor med annat etniskt ursprung Àn svenskt och Àven gentemot den svenska polisen. HuvudfrÄgan gÀllde om det fanns nÄgon skillnad mellan polisaspiranters och studenters uppfattning om skuldfrÄgan ? som den bestÀms av polisen - vid rÄn begÄngna av personer med skilda etniska ursprung. Tre grupper (n = 108) -polisaspiranter, studenter och yrkesverksamma poliser deltog i studien som genomfördes genom en enkÀtundersökning. Studien visade att det ej finns nÄgra större skillnader i attityd och fördomar grupperna emellan och att dessa attityder och fördomar ej heller Àr speciellt framtrÀdande..

Arbetet handlar om Sveriges roll som normentreprenör i den internationella bistÄndspolitiken. Vi utgÄr frÄn Sveriges utvecklingssamarbete med Tanzania som ett exempel pÄ svensk bistÄndspolitik. UtifrÄn detta försöker vi bedöma huruvida Sverige har utövat inflytande som normentreprenör vid tillkomsten av det internationella fördraget Parisdeklarationen. Till vÄr hjÀlp tar vi socialkonstruktivistisk teori, i synnerhet normforskningen.VÄra resultat tyder pÄ att Sverige kan ha fungerat som normentreprenör i samanhanget. Motsatsen kan inte bestyrkas..

China has in recent years experienced a great economic growth, which has attracted the interest of several Swedish companies. Notisum is one of those companies and they have started up a subsidiary in Shanghai, China. This paper is intended to describe Notisum and EnviTools internationalization to China focusing on the obstacles encountered and how the company handled them. In order to achieve this, empirical data was collected through an interview and a literature review. By studying Notisums and EnviTools internationalization process to China, several obstacles were found.

Vi har valt att i denna uppsats studera hur tre större organisationer i Sverige fysiskt skyddar sin datorhall. Med fysiskt skydd menar vi hur organisationer skyddar sina datorhallar mot diverse faror sÄsom brand, stöld och spÀnningsfall med mera. Denna uppsats har genomförts med hjÀlp av fallstudier som sedan jÀmförts med den teoretiska bas som finns inom Àmnet. VÄr undersökning visar att det finns stora brister inom den fysiska datasÀkerheten. Det Àr framförallt brandskyddet som brister Àven om mÄnga andra problemomrÄden finns.

MĂ„nga av dagens fredsfrĂ€mjande insatser genomförs i insatsomrĂ„den som Ă„tminstone vid en första anblick tycks vara av litet geopolitiskt eller ekonomiskt intresse för de intervenerande staterna. För svenskt vidkommande motiveras ibland Sveriges engagemang i exempelvis Afghanistan med att den terrorism och drogproduktion som hĂ€rrör dĂ€rifrĂ„n hotar och pĂ„verkar Ă€ven mĂ€nniskor i Sverige. Ytterligare en möjlig motivering har att göra med spridningsrisken; för att minska risken för spridning av en konflikt utanför det ursprungliga konfliktomrĂ„det intervenerar utomstĂ„ende stater. Men vilken bild av den svenska statens motiv för att engagera Försvarsmakten i fredsfrĂ€mjande internationella insatser mĂ„las upp i riksdagsdebatten? Är argumenteringen rationell och visar de motiv som förs fram att Sverige faktiskt gynnas av att delta, eller grundar sig viljan att hjĂ€lpa till i att den svenska staten anser sig vara moraliskt förpliktigad att ingripa, om förmĂ„gan finns, dĂ„ mĂ€nskliga rĂ€ttigheter krĂ€nks? Föreliggande uppsats syftar till att klarlĂ€gga hur de tvĂ„ största, blockpolitiskt Ă„tskilda riksdagspartierna motiverade besluten att deltaga i de internationella insatserna i Afghanistan och Libyen.

Hur företag skall bedriva sin omvÀrldsbevakning har blivit ett allt mer aktuellt Àmne i och med ökad globalisering och hÄrdnande konkurrens. Att förstÄ marknadens förutsÀttningar och att kunna agera pÄ tidiga signaler blir en allt mer kritisk faktor i företagens överlevnad. Jag har i denna studie undersökt hur ett svenskt företag kallat Kortbolaget, med den skandinaviska Àgaren Datakonsultföretaget, skulle kunna gÄ tillvÀga för att skapa en lÀmplig struktur för att bedriva sin omvÀrldsbevakning. Kortbolaget bedriver för nÀrvarande ingen strukturerad omvÀrldsbevakning, men visar pÄ en vilja att Àndra detta..

I Sverige Àr revisionsplikten lagstadgad för alla aktiebolag, oavsett storlek pÄ företaget. Svenskt NÀringsliv har föreslagit att revisionsplikten bör slopas i smÄ och medelstora aktiebolag för att minska bÄde kostnader och administrativt arbete för de mindre bolagen. Men hur stÀller sig revisorerna till detta? Syftet med uppsatsen Àr att se vilka konsekvenser en slopad revisionsplikt fÄr pÄ företagens redovisning samt ta reda pÄ om hypotesen om att revisorer vill ha en oförÀndrar revisionsplikt hÄller. Uppsatsen bygger pÄ en deduktiv metod vilket innebÀr att utgÄngspunkten Àr befintlig teori i Àmnet.

Krigshistorien har visat otaliga exempel pÄ kampen mellan medel och motmedel och detta arbete beskriver ett av desenaste inslagen i denna envig. Motmedlet kallas Shortstop Electronic Protection System (SEPS) och Àr framtaget föratt möta radarbaserade elektroniska zonrör. Syftet med uppsatsen har varit att fÄ en ökad förstÄelse för systemet och attutröna om det klarar kraven som stÀlls av en svensk amfibisk insatsstyrka (ATU) i en framtida internationellfredsoperation. Inledningsvis konstateras att behovet av ett skydd mot radarzonrör existerar i vald hot-, ochförbandsmiljö samt att kraven pÄ motmedlet innefattar mycket hög prestanda pÄ bl.a. reaktionstider och autonomitet.Radarzonrören har en mÀngd olika förmÄgor dÀr de modernare mer avancerade zonrören innefattar olika typer avstörskydd.

I ett bredare perspektiv Àr uthyrning av arbetskraft en del av en större förÀndring av arbetsmarknaden. FörÀndringen kÀnnetecknas av en ökning av sÄ kallade atypiska arbetsformer sÄ som projektanstÀllningar, uppdragsavtal, entreprenad och inhyrning av arbetskraft.Ett problem, som behandlas i uppsatsen, bestÄr i att regler och avtal, som skapats för att skydda arbetstagaren, inte Àr utformade för denna form av atypiska arbetsformer. Detta har börjat leda till nya regler, avtal och tillÀmpningar av befintliga regler för att ge ett ökat skydd. Men i takt med ökningen av dessa arbetsformer hamnar ÀndÄ allt fler arbetstagare och egenföretagare till stor del utanför det skydd som de som arbetar i en traditionell anstÀllning har.Uppsatsen behandlar Àven problem med uthyrning av arbetskraft som drabbar andra företag och samhÀllet i stort. Ett exempel Àr den utbredda kriminella verksamheten inom bemanningsbranschen.

Syftet med detta examensarbete Àr att för ett svenskt företags rÀkning analysera hur deras logistikstruktur för import av produkter frÄn Kina till Sverige kan effektiviseras. Vi fick i uppdrag att analysera hur upprÀttandet av en eller flera hubbar och lager i Kina skulle pÄverka Företagets logistikstruktur ur ett ekonomiskt perspektiv. Företa-get kommer att vara anonymt i denna rapport pÄ grund av konkurrensskÀl och istÀllet kallas för "Företaget".Vi utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar:Med hur mycket kan Företaget minska sin totala logistikkostnad för Företagets produkter frÄn trading leverantörer genom att upprÀtta en eller flera hubbar i Kina? Hur mycket skulle logistikkostnaderna i Kina öka genom upprÀttandet av en eller flera hubbar? Med hur mycket kan Företaget minska sin lagerhÄllningskostnad i centrallag-ret i Tibro genom att upprÀtta en eller flera hubbar i Kina? Hur skulle de totala logistikkostnaderna pÄverkas om Företaget förlade delar av lagret i Kina? Rapporten Àr av undersökande karaktÀr dÀr tyngdpunkten i rapporten ligger pÄ hur nulÀget ser ut genom insamlandet av data frÄn bÄde Företaget och dess leverantörer och samarbetspartners. Dessa data har analyserats med hjÀlp av en omfattande teori-del.I resultatet har tvÄ olika förbÀttringsalternativ tagits fram med olika karaktÀr.

Detta examensarbete Àr utfört hos LantmÀnnen Axa. De tillverkar matbröd och kaffebröd pÄ tre olika produktionslinjer. De har problem med för mycket svinn pÄ kaffebrödslinjen dÀr de tillverkar stora och smÄ kaffebröd. Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga var svinnet uppstÄr, orsakerna till detta samt ge förslag pÄ förbÀttringsÄtgÀrder. Examensarbetet har genomförts som ett sex sigma projekt och följt DMAIC-cykeln.

Genom postkolonial teoribildning har vi valt att göra en diskursanalys av hiphop i svensk media. Syftet Àr att urskilja om och hur media placerar in hiphop i schablonen ?de Andra?. Samtidigt gör vi en jÀmförelse med hur jazzen en gÄng framstÀlldes, för att sÀtta det i en historisk kontext. Det empiriska materialet bestÄr av artiklar ur ett svenskt hiphopmagasin samt tvÄ hiphopvideor.