Debatten om den kontroversiella signalspaningslagen Àr högst aktuell och det diskuteras öppet och intensivt om huruvida den Àr ett skydd mot hot utifrÄn eller om den hotar medborgarna i det svenska samhÀllet. NÀr uppsatsen avslutas har lagen trÀtt i kraft den 1 januari 2009, men kommer inte att trÀda i full kraft förrÀn i oktober 2009.Terrorism Àr ett fenomen som har fÄtt en ny betydelse för mÀnniskor i det globala samhÀllet. Det har alltid funnits i samtid som det demokratiskt politiska samhÀllet, men betydelsen av detta fenomen, detta begrepp har varierat. Den har skiftat under Ären frÄn att vara en terrorism dÀr grupper som IRA och ETA figurerade för att frigöra territorium frÄn de stora lÀnderna till att handla om att pÄverka politiska beslut genom att skrÀmma civila. Cyberterrorism Àr ett nyare fenomen inom begreppet och har en annan verkan dÄ den riktar sig mot det nya informationstekniska samhÀllet som har blivit allt mer sÄrbart ju lÀngre utvecklingen gÄr.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilket sorts inflytande som cyberterrorism har haft i utformandet av lagen, om lagen Àr ett hot mot Sverige eller ett skydd för Sverige samt huruvida signalspaning rÀttfÀrdigas av ÀndamÄlet, det vill sÀga att ge Sverige ett fungerande sÀkerhetsskydd.Slutsatsen av denna uppsats Àr att cyberterrorism har ett visst samband med hur lagen har utformats, men det Àr inte en avgörande eller ensam faktor.

IntrÄngsundersökningsreglerna anvÀnds av rÀttighetsinnehavare av immateriella rÀttigheter för att eftersöka information eller handlingar hos en misstÀnkt intrÄngsgörare i jakt pÄ bevis för intrÄngets existens. Om det finns risk för att informationen till exempel kan komma att undanröjas av den misstÀnkta intrÄngsgöraren, vilket ofta torde vara fallet, fÄr en intrÄngsundersökning beviljas utan dennes hörande.Vid en intrÄngsundersökning finns det en risk att överskottsinformation kommer sökanden tillhanda. Denna överskottsinformation kan i vissa fall utgöra motpartens företagshemligheter. Vid skyndsamma situationer kan dÀrför rÀttssÀkerheten för företagshemlighet ifrÄgasÀttas.Denna risk har i praktiken visat sig vara pÄtaglig, frÀmst vid situationer utan motpartens hörande. Beviskravet har varit enkelt att nÄ upp till och domstolarnas bedömningar i de enskilda fallen ineffektiva.

Efter Andra VÀrldskriget och författandet samt ratificerandet av den traditionella folkrÀtten har huvuddelen av de vÀpnade sammandrabbningarna haft karaktÀren av icke-internationella konflikter med en asymmetrisk uppsÀttning aktörer. Samtidigt har den vÀrst drabbade aktören kommit att vara civilbefolkningen.Syftet med denna uppsats Àr att problematisera skyddet av civilbefolkningen i den nya tidens konflikter.I uppsatsen genomförs en kvalitativ textanalys av SÀkerhetsrÄdets resolutioner och missionsspecifika strategier för skydd av civila i de tre FN-missionerna UNMIS, UNAMID och MONUC. Resultatet av analysen problematiseras dÀrefter utifrÄn van Crevelds non-trinitarian theory för att undersöka vilka problem det finns med att tillÀmpa det traditionella folkrÀttsliga skyddet av civila i nya tidens konflikter.Det sammanvÀgda resultatet av studien visar att det finns problem med att tillÀmpa det traditionella folkrÀttsliga skyddet av civila i nya tidens konflikter, och att ett av huvudproblemen Àr att skyddet endast tycks adresseras av vÀrldssamfundet..

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2013:20.

Denna uppsats behandlar lÀsförstÄelse i svenskundervisningen för döva. Syftet har varit att fÄ en uppfattning om lÀrares syn pÄ lÀsförstÄelse, deras erfarenheter kring döva lÀsare och deras arbete med lÀsförstÄelse i svenskundervisningen för döva. Mina informanter Àr lÀrare och de undervisar pÄ riksgymnasiet för döva. Metoden har varit kvalitativa intervjuer. Jag har varit intresserad av lÀrarnas kunskaper och erfarenheter samt Äsikter och dÀrför har jag valt denna metod.LÀsförstÄelse innebÀr enligt informanterna utvunna upplevelser utifrÄn texten kopplade till lÀsarens tidigare erfarenheter.

Arbetskraftsinvandring har, under stora delar av 1900-talet, varit ett sÀtt för de svenska företagen att finna arbetskraft till den expansiva industrisektorn. Intresseorganisationerna pÄ den svenska arbetsmarknaden, Landsorganisationen (LO) och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), ansÄg att arbetskraftsinvandring var en förutsÀttning för att trygga den svenska arbetsmarknaden. LO var trots detta kritiskt instÀlld till arbetskraftsinvandring, dÄ organisationen ansÄg att lönekonkurrens bland arbetskraften kunde uppstÄ. Dock lyckades organisationen komma överens med SAF om att arbetskraftsinvandrarna skulle omfattas av de svenska kollektivavtalen och pÄ det sÀttet undveks en konflikt pÄ arbetsmarknaden. Under 1970-talet upphörde arbetskraftsinvandringen till Sverige, vilket till stor del berodde pÄ den ekonomiska nedgÄng som drabbade Sverige.

Trots att den svenska policyn, för skydd av nationella minoriteter, infördes med hopp om att lösa vissa problem hÀvdas i denna uppsats att annan problematik kan ha uppstÄtt i dess kölvatten. BÄde vad gÀller motiv och innebörd kan delar av policyn ses som problematiska, vilket i huvudsak grundar sig i att det har skapats en skillnad mellan olika etniska minoriteter. Policyn innebÀr att sÀrskilda ÄtgÀrder vidtas för att skydda vissa kulturer. Vi sluter oss till Äsikten att kulturer Àr centrala i mÀnniskors liv, och just dÀrför anser vi det motiverat att diskutera kring vilka etniska minoriteter som inte fÄr tillgÄng till detta skydd. Vi menar att denna diskussion saknas i svensk policy.

UtgĂ„ngspunkten för följande uppsats Ă€r dynamiken mellan FörĂ€ldrabalken, FB, 6:8 och artikel 8 Den europeiska konventionen angĂ„ende skydd för de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna och de grundlĂ€ggande friheterna, EKMR. FB 6:8 innebĂ€r ett ingrepp i familjen dĂ„ vĂ„rdnaden om ett barn flyttas över pĂ„ nĂ„gon utanför familjen. Detta ingrepp i familjen som FB 6:8 medför innebĂ€r inte enkom att den faktiska vĂ„rdnaden överflyttas utan stadgar om överflyttning av den rĂ€ttsliga vĂ„rdnaden. Överflyttning av vĂ„rden baseras inte pĂ„ bristande omsorg i sig utan grundar sig frĂ€mst pĂ„ att barnet kan ha bott i ett familjehem under en lĂ€ngre period och rotat sig dĂ€r. I uppsatsen utreds huruvida FB 6:8 Ă€r förenlig med artikel 8 i EKMR och motiveringen bakom reglernas tillĂ€mpning.

I ett stressat samhÀlle dÀr alla alltid Àr pÄvÀg nÄgonstans krÀvs en viss struktur och planering.Hallen Àr det sista man passerar innan man lÀmnar hemmets lugna och trevliga tillvaro. DÀr krÀvssmarta lösningar som underlÀttar och förskönar. Trots detta finns det en avsaknad av smarta ochframförallt exklusiva hallmöbler. Ofta fÄr man kombinera flera möbler för att uppnÄ de funktionerman önskar ha innanför ytterdörren.Projektet har syftats till att formge en möbel för Svenskt Tenn som ska vara specifikt anpassadför hallutrymmet. Möbeln ska rikta sig till Svenskt Tenn kundgrupp, vilka Àr designintresseradeoch vÀljer sin inredning med omsorg.Denna rapport Àr resultatet av en designmetodisk process i tre faser, research & analysfas,kreativ fas samt verkstÀllande fas.

Examensarbetet visar en selektivbedömning för lÄgspÀnningstÀllverk T15 pÄ SCA Edet bruk. StÀllverket har ett 40 tal motordrifter och matas av en 690V transformator pÄ 3,5MVA. Grundprinciper för de vanligaste lÄgspÀnningsskydden presenteras samt mer specifika detaljer om installerade skydd i aktuellt stÀllverk. Olika typer av selektivitet Àr kortfattat presenterat i rapporten. Vid berÀkning och dokumentering med hjÀlp av datorprogrammet Febdok visade det sig att installerade skydd inte fanns med i programmets skyddsregister.

Fastighetsverket ska bygga ett nytt residens för Sverigesambassadör i Chile. Residenset skall tillgodose högtstÀllda krav pÄ arkitektonisk utformning. MÄlet Àr attskapa moderna, vackra, effektiva och representativalokaler som ökar intresset och uppmÀrksamheten förSverige. Byggnaden, interiören och inredningen skalltillsammans utgöra en enhetlig gestalt och förmedla enpositiv bild av Sverige pÄ ett tydligt sÀtt. Residenset Àrlikasom ambassaden Sveriges ansikte utÄt.

Den hĂ€r uppsatsen undersöker hur svenskt bistĂ„nd pĂ„verkar lokala förhĂ„llanden i Rwanda. Genom att analysera hur en NGO verksam i Rwanda, Vi-skogen, pĂ„verkas av de riktlinjer som satts upp av Sida, Sveriges bistĂ„ndsorgan, sĂ„ visar den hur en instrumentell instĂ€llning i bistĂ„nd kan vara etiskt problematiskt, samt ett hot mot sjĂ€lva genomförandet. Först fokuserar analysen pĂ„ Vi-skogen Rwandas inbördes relationer och hur dessa pĂ„verkas av den instrumentella mĂ„lsĂ€ttningen, för att sedan vidgas till att diskutera hur deras arbete i Rwanda pĂ„verkas, och hur detta pĂ„verkar de bönder de arbetar med. Studien bygger pĂ„ empiriskt material insamlat under ett tre mĂ„naders besök till Rwanda och Vi-skogen. Analysen anvĂ€nder sig frĂ€mst av JĂŒrgen Habermas teorier kring systemets kolonialisering av livsvĂ€rlden, samt Erving Goffmans teorier om individers sjĂ€lvpresentation i samhĂ€llet.

Av det nötkött som produceras i Sverige rÄder det stor variation ur kvalitetssynpunkt. Konsumenten kan idag inte garanteras ett nötkött med önskade egenskaper vid varje inköpstillfÀlle, trots att köttet kommer frÄn samma typ av styckningsdetalj. För att kunna konkurrera med den ökade importen av nötkött och för att kunna erbjuda konsumenten ett nötkött med förbÀttrad och jÀmn Àtkvalitet finns nu ett gemensamt intresse inom den svenska köttbranschen att bedöma marmoreringsgraden av svenskt nötkött. Köttets marmorering utgörs av det intramuskulÀra fettet som visat sig ha positiv effekt pÄ köttets sensoriska egenskaper. Studiens syfte var att kartlÀgga internationella erfarenheter och tillvÀgagÄngssÀtt för marmoreringsbedömning pÄ nötkött samt att belysa det svenska slakteriledets perspektiv inför en ny svensk kvalitetsklassificering avseende nötköttets marmoreringsgrad. Denna studie kan ses som en delstudie i branschorganisationen Svenskt kötts projekt vars mÄl Àr att skapa ett system för klassificering av nötkött avseende köttets grad av marmorering för att möta konsumenters önskemÄl och för att stÀrka kvaliteten pÄ svenskt nötkött. UtifrÄn litteraturen har fyra internationella klassificeringssystem studerats dÀr marmoreringsbedömning utgör ett viktigt kvalitetsattribut vid klassificering av slaktkroppen.

Integrerad produktion (IP) Àr ett odlingssystem som EU beslutat om att samtliga producenter i medlemsstaterna ska följa frÄn och med 1 jan 2014 (Europaparlamentet, 2009). Arbetet med införandet av detta Àr redan lÄngt gÄnget i Sverige och Svenskt Sigill stÄr för en produktmÀrkning som bland annat innebÀr att produkten Àr odlad enligt IP (Svenskt Sigill, 2011). En liknande global mÀrkning finns, dÀr tanken Àr att reglerna för IP-odling ska vara desamma vÀrlden över, för att underlÀtta internationell handel (GLOBAL G.A.P, 2011).Integrerad produktion (IP) syftar till att ge lÄngvariga och hÄllbara lösningar i produktion och odling genom att ha det naturliga ekosystemet som kunskapsbas (Svenskt Sigill, 2011). MÄlet med odlingssystemet Àr att fÄ hög avkastning och dessutom göra sÄ lÄg pÄverkan pÄ naturen och anvÀnda sÄ lite energi, gödning- och bekÀmpningsmedel som möjligt.I detta arbete görs jÀmförelser av Svenskt Sigills mÀrkning och GLOBAL G.A.P.s krav pÄ vad som krÀvs för att bli certifierad odlare enligt deras regelverk. JÀmförelsen av de olika mÀrkningarna appliceras sedan pÄ odlare i Sverige och i Etiopien.

Föreliggande studie Àr en analys av fyra internationellt publicerade vetenskapliga artiklar och tvÄ svenska publikationer som berör anvÀndandet av interaktiva vita tavlor (IVT) i ett klassrumssammanhang. Som blivande lÀrare vill jag undersöka talet kring IVT och interaktivitet och se om tekniken hÄller vad tillverkarna lovar. Metoden jag valt att anvÀnda Àr en form av textanalys artiklarna har lÀsts med fokus pÄ interaktivitet i undervisningen. Jag kommer att definiera interaktivitet för att sedan anvÀnda definitionen som analysverktyg. Det finns idag (2010) endast ett fÄtal publikationer som rör IVT i ett svenskt sammanhang, dÀrför har jag valt att komplettera min studie med en intervju för att spegla den internationella forskningen i ett svenskt exempel.