Bokstaveringar i teckensprÄk Àr lÄn frÄn skrivna sprÄk, vilka skapas genom anvÀndande av ett handalfabet, dÀr varje bokstav representeras av en specifik handform. Det svenska handalfabetet skapades av PÀr Aron Borg i början av 1800-talet och sedan dess har det varit möjligt att lÄna ord frÄn det svenska skriftsprÄket. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka typer av lÄn, i form av bokstaveringar, som görs frÄn skriven svenska till svenskt teckensprÄk och frÄn vilka ordklasser inom det svenska sprÄket dessa lÄn hÀrstammar. Det material som anvÀnds i studien kommer frÄn Svensk teckensprÄkskorpus, vilket den 5 november 2012 innehöll totalt 1 975 förekomster och 304 olika typer av bokstaveringar. De bokstaveringar som analyseras inom ramen för denna uppsats Àr sÄdana som förekommer mer Àn tvÄ gÄnger i korpusmaterialet.

The purpose of this Masters thesis is to examine the performance of queries that are expanded by synonyms and hyponyms from Svenskt OrdNĂ€t, the Swedish version of the Princeton WordNet. Four different types of queries were constructed: a baseline query S1, the baseline query expanded with synonyms S2, the baseline query expanded with hyponyms S3 and finally the baseline query expanded with the synonyms and hyponyms used in S2 and S3. The terms for expansion were picked by hand. The queries were executed in the Query Performance Analyser QPA, a tool used in IR education and in experimental IR research for analysing and comparing the performance of individual queries. 20 topics from the test collection GP_HDINF were chosen for the experiment.

Detta arbete behandlar kopieringsskydd och hur dessa fungerar. Det övergripande syftetmed detta arbete Àr att analysera de nuvarande tekniker som finns inom kopieringsskydd,dess sÀkerhet och tekniska inriktning.Analyseringen av de nuvarande teknikerna inom kopieringsskydd och dess faktorergjordes genom en litteraturstudie. Genom studien kunde man identifiera sÀkerheten ochandra faktorer till varje teknik. Denna information anvÀndes sedan som grund för enundersökning dÀr informationen relaterades till vilka generella faktorer som kan tÀnkaspÄverka valet av kopieringsskydd. Om utvecklarna pÄverkas av sÀkerhet eller om de görandra val pÄ grund av andra faktorer.SÀkerheten som först ansÄgs vara den viktigaste faktorn nÀr det kommer till skydd motkopiering var i sjÀlva verket inte alls lika relevant.

Denna uppsats behandlar Ă€mnet religionsutövning i svenskt arbetsliv. Ämnet avhandlas dels utifrĂ„n perspektivet religionsfrihet som mĂ€nsklig rĂ€ttighet, dels frĂ„n perspektivet skydd och aktiva Ă„tgĂ€rder mot diskriminering med religion som grund. Syftet Ă€r att göra en utredning i Ă€mnet samt belysa frĂ„gan. Religionsfriheten stadgas i artikel 9 i Europakonventionen om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna och grundlĂ€ggande friheterna. Praxis rörande religionsutövning frĂ„n Europadomstolen visar att religionsfriheten inte Ă€r absolut.

VÄld kan förekomma i alla typer av relationer oavsett den sexuella lÀggningen eller könet pÄindividerna. I och med det heteronormativa synsÀttet som styr samhÀllet uppmÀrksammas intevÄldsutsatta individer i samkönade relationer tillrÀckligt mycket vilket bidrar till störreutsatthet, bristande forskning och obefintlig stöd och skydd. Syftet med den hÀr fördjupandelitteraturstudien var att sammanstÀlla forskning gÀllande vÄldsutsatta i samkönader relationer,med fokus pÄ samhÀllets bemötande, deras situation, eventuellt stöd och skyddsÄtgÀrder.Resultatet presenterades i en tabell som lÄg till grund för den kritiska granskningen avartiklarna. Resultatet presenterades Àven i löpande text under tre kategorier, vÄldsutsatt isamkönade relationer, vÄldet och samhÀllet, och forskning kring vÄldet. VÄld i nÀra relationerförekommer i lika stor utstrÀckning för individer i samkönade relationer som i heterosexuellarelationer.

Vilket arbetssÀtt har den svenska styrkan i Afghanistan, specifikt i PRT Mazar-e-Sharif, i förhÄllande till arbetsmetoderna minimum force och show of force? Har det skett nÄgon förÀndring i arbetssÀttet mellan 2006/07 och 2009/10? Vad kan en eventuell förÀndring bero pÄ och kan man se nÄgon inriktning för framtiden? Genom en jÀmförande fallstudie skall uppsatsen analysera hur den svenska styrkan i Afghanistan förhöll sig till arbetssÀtten minimum force och show of force vid tvÄ olika tidsperioder. Genom att analysera tvÄ tidsperioder kan man komma fram till om en förÀndring i arbetssÀtt skett samt undersöka anledningarna till den. Resultatet av analysen visar att under Ären 2006/07 arbetade svenskarna i mÄngt och mycket efter metoden minimum force genom anvÀndandet av lÀtta fordon och smÄ patruller. Under 2009/10 har dock en förskjutning mot arbetssÀttet show of force upptÀckts genom införandet av tyngre fordon och fler vapensystem.

Uppsatsens syfte Àr att pÄvisa vilka förutsÀttningar och möjligheter vÄldutsatta kvinnor med en rörelsenedsÀttning har att erhÄlla stöd och skydd inom Halmstad respektive Falkenbergs kommun. Vi har riktat uppmÀrksamheten mot de kommunala handlingsplanerna för kvinnofrid och kvinnojourernas verksamhet. Genom en kvalitativ diskursanalys studerade vi hur maktrelationer kommer till uttryck i sprÄket och miljön. UtifrÄn diskursanalysen granskade vi hur rörelsenedsatta kvinnor omnÀmns i de kommunala handlingsplanerna samt hos personalen pÄ kvinnojourerna.Vi fann sÄvÀl i handlingsplanerna som hos personalen pÄ kvinnojourerna en tydlig uppdelning i ett "vi och dem", dÀr de funktionsdugliga ses som ett "vi" och de rörelsenedsatta kvinnorna ses som ett "dem". Detta tillsammans med bristande kunskaper om den specifika situation som gÀller för rörelsenedsatta kvinnor som utsÀtts för vÄld bidrar till att dessa kvinnor inte ges tillgÄng till samhÀllets insatser och kvinnojourernas verksamheter.

MÀnsklig kompetens och motivation hos anstÀllda Àr nÄgra av flera viktiga delar i en framgÄngsrik organisation. Genom att fokusera pÄ bÄde individuella ledare och den kollektiva ledarskapsutvecklingen drivs organisationen framÄt. Motivation Àr viktigt för individuell utveckling, saknas motivation blir arbetet inte inspirerande och utveckling uteblir. Syftet med föreliggande studie var att ta reda pÄ vilka behov av kompetensutveckling sektionschefer pÄ ett stort svenskt företag har samt vilka strategier företaget kan anvÀnda för att identifiera behoven och stötta sektionscheferna i sin utveckling. Fem personer intervjuades, tvÄ avdelningschefer och 3 sektionschefer.

Uppsatsen behandlar kvarstad pÄ fartyg ur ett svenskt perspektiv. En genomgÄng görs dÀrför av det regelverk som styr det svenska kvarstadsinstitutet, nÀmligen rÀttegÄngsbalken, samt det internationella regelverk som styr kvarstad pÄ fartyg, nÀmligen arrestkonventionen frÄn Är 1952. Kvarstad pÄ fartyg handlar i de flesta fall om kvarstad till skyddande av ett fordringsansprÄk varför det endast Àr dessa typer av kvarstad som behandlas. Enligt arrestkonventionen har konventionslÀnderna möjlighet att tillÀmpa sina nationella regelverk i tillÀgg till arrestkonventionens regler, varför uppsatsen Àven belyser de skillnader som finns mellan svensk rÀtt och andra lÀnders tillÀmpning av konventionsreglerna. Kvarstad som avser ett fordringsansprÄk syftar till att sÀkerstÀlla en fordran för senare utmÀtning, uppsatsen behandlar dÀrför Àven slutligen verkstÀllighet av kvarstad.

Vid ett företags internationaliseringsprocess stÀlls det mot olika hinder, vilka kan vara svÄra att passera. I den hÀr studien undersöks ett svenskt smÄföretag för att besvara frÄgan om hur dessa kan nyttja sitt kontaktnÀtverk för att övervinna de barriÀrer de stÀlls mot vid en geografisk expansion utomlands. Studien avser ocksÄ beskriva hur de relevanta relationerna ser ut och vad de medför. Som teoretisk referensram anvÀnds ARA-modellen och modellen för political embededness. En fallstudie av företaget görs, vilken visar att företaget har ett etablerat kontaktnÀtverk sÄvÀl politiskt och affÀrsmÀssigt.

Studiens syfte a?r att underso?ka hur journalister i Aftonbladet och Expressen framsta?ller ma?nniskor, som inte a?r brottsoffer eller fo?ro?vare, vid brottsha?ndelser. Brottsha?ndelserna som sta?r i fokus a?r ?McCann-fallet? och ?Englamordet?. Den prima?ra teorin a?r gestaltningsteorin, men studien faller a?ven tillbaka pa? medielogik, storytelling, nyhetsva?rdering samt moraliska och etiska va?rderingar.

SammandragInternationell forskning har visat pÄ en stor geografisk och kulturell spridning av tystnadskulturer och ett genomslag inom hart nÀr alla samhÀllssektorer. En tystnadskultur innebÀr att en enskild har kÀnnedom om information som behöver uppmÀrksammas och ageras pÄ, men denne avstÄr frÄn att föra kunskapen vidare till de som kan agera pÄ den av rÀdsla för att ett sÄdant handlande kan fÄ negativa Äterverkningar pÄ den enskilde sjÀlv. Detta kan medföra att nödvÀndiga ÄtgÀrder inte sÀtts in i tid vilket i sin tur kan leda till förluster av allt ifrÄn ekonomiska vÀrden till mÀnniskoliv. För den enskilde blir följden stress dÄ denne pressas mellan att göra vad som uppfattas som rÀtt och rÀdslan för de konsekvenser som antas bli följden.Inom svensk forskning Àr tystnadskulturer ett nÀrmast oskrivet blad. TvÄ avhandlingar har gjorts men ingen av dessa berör tystnadskulturer i samband med projektarbete.

SVenskt Artikulations- och NasalitetsTEst, SVANTE, Àr ett perceptuellt test avsett för bedömning av artikulation och nasalitet hos individer med talavvikelser relaterade till strukturella och/eller funktionella avvikelser i munhÄla och svalg. Syftet med föreliggande studie var att göra en normering av SVANTE i Äldersgruppen 10 Är. Syftet var Àven att undersöka hur typiskt utvecklade 10-Äriga barn, utan nÄgra strukturella eller funktionella avvikelser i munhÄla och svalg, presterar avseende artikulation och nasalitet. I normeringsgruppen ingick 30 barn: 16 flickor och 14 pojkar. MedelÄldern var 9:6 Är. En bedömning av barnens förstÄelighet, velofarynxfunktion, artikulation, klang samt förekomst av nasalitet gjordes.Normeringen visar att barn i 10-ÄrsÄldern har god förstÄelighet och velofarynxfunktion.

Arbetet har utförts pÄ ABB i Ludvika med avsikt att förbÀttra revisionsprocessenför kontroll och skydd. En revision Àr en Àndring pÄ ett godkÀnt och klarmarkeratobjekt. DÄ objektet i frÄga redan kan vara levererat till kund och man behöver göraen Àndring krÀvs en strukturerad process för att utföra denna Àndring. Processen föratt göra detta Àr i dagslÀget komplicerad och krÀver en hel del administrativt arbete.Processen anvÀnder sig utav ett antal program för lagring och databaser sÄ som,Lotus Notes, HiDraw Studio, och HiDra32.Avdelningen för kontroll och skydd Àr i fasen att övergÄ till ett annat elCADsystem, Engineering Base. Detta Àr ocksÄ en av anledningarna att man önskar en nyprocess för revisionshantering.Arbetet bestod till en början av inlÀrning av den dÄvarande processen.

En europeisk upphovsman har teoretiskt sett samma skydd för sitt verk vid illegal fildelning sÄvÀl inom som utom EU. PÄ grund av internationella överenskommelser finns det regler om ensamrÀtt i nÀstan alla lÀnder som Sverige har ekonomiskt eller kulturellt samarbete med, varför upphovsmannens skydd Àr relativt starkt. Utanför EU, med undantag för EFTA-lÀnderna, finns dock inga krav pÄ att lÀnderna ska införa regler om informationsförelÀggande och interimistiskt förbud. Reglerna Àr införda i alla EU-lÀnders lagstiftning genom Ipred-direktivet och innebÀr en betydlig förenkling för upphovsmannen nÀr det gÀller att identifiera intrÄngsgöraren och stoppa intrÄnget. Utöver intrÄngsförfarandets praktiska fördelar finns inom EU Àven klara regler gÀllande internationell privatrÀtt, vilket gör att upphovsmannen kan vara sÀker pÄ var denne fÄr föra process och vilket lands lag som ska anvÀndas.