Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur ett litet svenskt modeföretag kommunicerar sin identitet med fallstudie på Odd Molly. Ansatsen har varit abduktiv och en kvalitativ studie har genomförts. Det teoretiska ramverket utgörs av ett managementperspektiv på hur identitet skapas utifrån Frans Melins modell och hur denna kan kommuniceras.Den centrala delen av analysen har varit att förstå hur ett litet svenskt modeföretag kan kommunicera sin identitet. Det empiriska materialet som legat till grund för analysen har bestått av en djupintervju med nyckelperson inom Odd Molly, observationer av återförsäljare samt interna dokument och pressmaterial. Ur ett företagsperspektiv har det framkommit att fallföretaget Odd Molly besitter en särpräglad identitet.

Hemlock och douglasgranar är inte okända släkten i Sverige, dock är det endast få arter som finns till försäljning och som används i offentliga miljöer i landet. Det saknas en svensk sammanställning av släktenas samtliga arter så syftet med denna litteraturstudie är att beskriva arterna morfologiskt samt deras naturliga utbredning och associerade arter. Utifrån detta förs en diskussion med målet att svara på frågan om fler arter kan vara härdiga i svenskt klimat. Även odling och förökning beskrivs översiktligt och författarnas meningsskiljaktigheter angående taxonomin tas upp. Resultatet indikerar att få nya arter kan tänkas härdiga i svenskt klimat men främst att fler arter är lämpliga för användning i större utsträckning. Dock krävs provodling för att med säkerhet fastställa arternas härdighet..

Examensarbetet handlar om en jämförelse av Sveriges och Tysklands skolsystem på gymnasienivå. Syftet är, att utifrån ett lärarperspektiv analysera hur de två olika skolsystemen påverkar undervisning i ämnet biologi. Jämförelsen är baserad på båda ländernas styrdokument samt informationsmaterial som finns allmänt tillgänglig på myndigheternas informationsplattformer och stöds med lärarintervjuer som genomfördes i gymnasieskolor i Sverige och i Tyskland. Den största skillnaden är att Tyskland har ett centralstyrt utbildningssystem där ansvaret ligger på delstaternas regering medan ansvaret för utbildningen i Sverige ligger på varje enskild kommun. En stor skillnad finns i båda ländernas slutexamen. Det tyska ?Abitur? som ger högskolebehörighet är ett helhetsbetyg av alla kurser som ingår i antagningskraven under de sista två åren och prestanda i slutexamen.

Den här uppsatsen ämnar analysera hur absorptionskapacitet och graden av kommunikation påverkar kunskapsöverföringen i ett svenskt multinationellt företag. Genom webbenkäter till företagets totalpopulation (N=540) har data samlats in på individnivå med en svarsfrekvens på 36 procent. Uppsatsen bygger på teorierna att prestationsbaserad kompensation och intern kommunikation är positivt relaterad till anställdas motivation samt att utbildning och prestationssystem är positivt relaterad till anställdas kompetens. Anställdas kompetens och motivation är i sin tur de variabler som vi använt oss av för att mäta absorptionskapacitet. Resultaten visade att absorptionskapacitet och graden av kommunikation hade en positiv signifikant påverkan på kunskapsöverföringen.

Mer än hälften av det nötkött vi konsumerar är importerat, samtidigt som den inhemska produktionen minskar. Frågan handlar inte om hur vi ska öka den svenska nötköttsproduktionen, istället bör vi ifrågasätta om det är rimligt att vi konsumerar den mängd nötkött som vi gör. Syftet med studien är att med utgångspunkt i den svenska livsmedelskedjan kartlägga problematiken med svenskt nötkött ur ett hållbarhetsperspektiv. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer som senare analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. För att kartlägga distributionskedjan har vi utgått från systemteorin som beskriver relationen mellan aktörer inom distributionssystem av svenskt nötkött.

År 2006 tog sig popkulturen återigen in i nattklubbarnas epicentrum. Genom ett ägarbyte på Spy Bar övertogs svenskt nattlivs mest kända institution ? efter att länge varit ett tillhåll för tv-kändisar med mycket pengar ? av modefolk, konstnärer, DJ: s och skribenter. Många förstod inte vad som hände, men i mitten av nittiotalet var det de människorna som var med och utvecklade svenskt nattliv. Kanske är det återigen dags för ett maktskifte? I tre artiklar berättar vi om ägarbytet, om människorna och musiken.Av: Kristofer AnderssonReportage: Ljudet av en kulturkrock sida 2 - 5Faktaartikel: I hjärtat av technon sida 6 - 8Personporträtt: Med kärlek till klubbkultur sida 9 - 11.

Arbetets syfte är att genom textanalys av artiklar publicerade i Tidskriften Svenskt konsthantverk under åren 2004 och 2008 belysa det samtida konsthantverket i Sverige sett ur konsthantverkarens perspektiv. Utifrån syftet besvaras följande frågeställningar: Vad väljer konsthantverkaren att lyfta fram och berätta om i en intervjusituation? samt Hur ser konsthantverkaren på begreppet konsthantverk? Frågeställningen besvaras genom en kvalitativ dokumentstudie, där textmaterialet ur artiklarna tolkas. Studien visar att bilden av det samtida svenska konsthantverket är mångfasetterad sett ur konsthantverkarens perspektiv. Det samtida svenska konsthantverket inrymmer det mesta från bruksföremål till idébaserade och konceptuella objekt.

Det finns endast ett fåtal dokumenterade förekomster av temabojen i svenskt teckenspråk. Dessa förekomster har observerats i deskriptiva texter av monologtyp med en och samma informant.Målet med studien är att, för det första, undersöka om det tecken som kallas temaboj förekommer mer utbrett i svenskt teckenspråk. För det andra, i så fall beskriva temabojens form och användning i dessa förekomster och jämföra dessa med de tidigare beskrivningar som finns gällande temabojen i amerikanskt, norskt och svenskt teckenspråk.Bojar är tecken som utförs med den icke-dominanta handen och hålls kvar medan den dominanta handen samtidigt fortsätter att producera tecken. Bojarnas funktion är att vägleda lyssnaren i texten, att lyfta fram det centrala, att ge struktur och stöd i förståelsen av texten. Det finns ett antal olika bojtyper beskrivna, med olika egenskaper och användningssätt.Temabojen är ett tecken som markerar ett viktigt tema i texten.

Denna rapport, En jämförande studie av Svenskt Vattens och CAC:s syn på HACCP-processen, En utvärdering och ett praktiskt tillämpande av Svenskt Vattens Handbok för egenkontrollprogram med HACCP, skriven av Anna Järvegren Meijer (handledd av Kenneth M. Persson, professor vid Teknisk Vattenresurslära, Lunds Tekniska Högskola och Anne Levin, konsult på SWECO VIAK, Malmö) behandlar kvalitetssystemet Hazard Analysis and Critical Control Points (HACCP) och fokus ligger på tillämpning inom beredning och distribution av dricksvatten.Rapporten består av tre delar. I den första redovisas HACCP-processen och de arbetssteg som Codex Alimentarius Commission har tagit som praxis. Här jämförs också Svenskt Vattens syn på HACCP i Handbok för egenkontrollprogram med HACCP med just CAC:s. Det konstateras att skillnader finns då Svenskt Vatten har valt att inte följa CAC:s praxis till punkt och pricka utan utformat arbetsgången annorlunda.Den andra delen av rapporten handlar om hur användarvänlig Svenskt Vattens handbok är i praktiken.

Sammanfattning saknas..

Abstract saknas..

Uppsatsen tar avstamp i undersökningen av ståndpunkter från LO, TCO och Svenskt Näringsliv kring lagen om anställningsskydd och kompetens i relation till dagens arbetsmarknad och arbetsbristsituationer på företag. Utifrån en bakgrund av globalisering, stegrad internationell konkurrens samt arbetsmarknadens ökade krav på kompetens och flexibilitet utmanas välfärdssystemet och den arbetsreglering som kännetecknat och format Sverige.Uppsatsen frågar sig vad de olika parterna LO, TCO och Svenskt Näringsliv lägger i begreppet kompetens när de pratar om LAS och denna lag tar hänsyn till kompetens vid uppsägningar på grund av arbetsbrist i företag och i så fall hur.Slutsatser är att parterna verkar ha särdeles olika syn på hur begreppet kompetens i relation till LAS skall definieras och tillämpas. LO och TCO rör sig bort från det kompetensbegrepp som belyser resultaten i studien och framtonar mer tillräckliga kvalifikationer och allmänna yrkeskunskaper. Svenskt Näringsliv begreppsliggör mer kompetens som något som kan sättas i relation till personliga egenskaper. Detta kan bero på att de representerar olika grupper på arbetsmarknaden och att man företräder olika intressen och kanske även olika ideologier.En annan slutsats är att LO och TCO tycker att lagen om anställningsskydd tar hänsyn till kompetens vid arbetsbristsituationer på företag genom turordningsreglernas tillräckliga kvalifikationer och branschanpassade avtal.

Detta är ett examensarbete på högskoleingenjörsnivå på KTH med inriktning datateknik. Arbetet innehåller beskrivning av hur man ska kunna lösa automatiserade e-postutskick vid händelser på ett ordersystem hos Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek. Arbetet beskriver ordersystemets databasstruktur samt övrig befintlig IT-infrastruktur. Resultatet av examensarbetet som presenteras i rapporten är två prototyper som ger två exempel lösningar på problemet med att skapa automatiserade e-postutskick.Första prototypen är tänkt att läggas i användargränsnittet för ordersystemet och skapa direkta e-postutskick från detta användargränssnitt. Andra prototypen är en klient och serverlösning som ska kunna göra e-postutskick från en annan dator än den som användargränsnittet finns på..

En konflikt mellan en arbetsgivare, som tillhandahöll tjänster och utstationerade sina arbetstagare till Sverige, och en fackförening som krävde att arbetsgivaren tecknade ett svenskt kollektivavtal var utgångspunkten för denna uppsats. Uppsatsen syftade till att studera om och eventuellt hur europarätten påverkar det svenska rättsläget avseende rätten att vidta fackliga stridsåtgärder i syfte att få tillstånd ett kollektivavtal. För att uppnå syftet genomfördes en fallstudie av Vaxholmskonflikten. De slutsatser som uppsatsen presenterade var att lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare behöver förändras för att uppfylla de krav som direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster ställer, samt bättre svara mot den svenska arbetsmarknadsmodellen..

Bakgrunden till denna undersökning är att uttal är en viktig del av språket att behärska, samtidigt som det finns indikationer på att uttalsundervisningen inom Svenska för invandrare (SFI) är eftersatt. Ändå uppnår elever inom SFI ett förståeligt uttal och därför antogs att de använder sig av självstudier i uttal och skulle ha uppfattningar om hur de lärt sig uttal. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera några SFI-elevers uppfattningar av metoder för att lära svenskt uttal, för att ur detta dra slutsatser av didaktisk betydelse för uttalsundervisning inom SFI. Detta undersöktes genom tre forskningsfrågor kring metoder som eleverna uppfattar har hjälpt dem att lära svenskt uttal. Kvalitativa intervjuer med fyra SFI-elever som har gott uttal genomfördes på deras egen skola.