Denna uppsats har som syfte att klargöra hur långt det är tillåtet att med reverse engineering experimentera med en patentskyddad uppfinning innan patentintrång föreligger. Främst förs en diskussion om hur långt det är tillåtet att experimenteramed en patentskyddad uppfinning, utifrån patentlagens experimentundantag, utan att kränka ensamrätten som patentet ger. För att svara på denna fråga börjar diskussionen ur ett svenskt perspektiv i den svenska patentlagen, med ett instick ilagen om skydd för företagshemligheter. Diskussionen förs sedan ut i Europa för att se hur bedömningen av reverse engineering och experimentundantaget gjorts där och till sist vänds blicken mot USA. Bedömningen som görs är att reverse engineering ges ganska fria händer så länge målet för processen är att finna ny kunskap utöver den kunskap som finns inbäddat i patentet.

Uppsatsen beskriver de svårigheter fallföretaget Preem upplevde under sin etableringsperiod i Polen. Syftet är utöver svårighetsbeskrivningar att ge en ökad förståelse för problematiken i samband med etablissemang på internationella marknader i länder som befinner sig i transformella faser. Ökad insikt avses kring varför det är svårt att bibehålla långsiktigt etablissemang under ovan nämnda förutsättningar. Problematiken belyses utifrån intervjuer med inblandade från etableringsperioden vilket kännetecknar ett kvalitativt angreppssätt. Teoretiska utgångspunkter görs från Uppsalaskolans antaganden kring psykiskt avstånd.

This paper examines the interpersonal and intercorporate networks of interlocking boardmembers among Sweden's 50 largest publicly traded companies in 1985 and 2005. We find that both the interpersonal and intercorporate networks of 1985 are considerably more coherent and densely connected than those of 2005. The observed changes in social network structure are compared to changes in company ownership in Swedish publicly traded companies during the same period, and it is found that the observed changes in network density and cohesion can be related to a notable increase in the number of foreign board members. These results imply that the social organization of the Swedish system of corporate governance has changed notably during the period. Social network theory suggests that these changes can explain the greater demand for external regulation, decreased homogeneity of board members and increase in board member compensation observed under the period.

Nätverk med stöd av Internetportaler skulle kunna vara en bra lösning på delar av föreningars kundhanteringsproblem. Det möjliggör skapandet av ökat mervärde på sponsorernas satsade kapital samtidigt som det kan generera ett ökat socialt kapital för de involverade aktörerna. Detta sociala kapital skulle sedan kunna omvandlas till ekonomiskt kapital i en förlängning. Det är dock så att satsningen kräver en del resurser från föreningens sida och ett brinnande engagemang för att fungera tillfredsställande. Föreningen kan dock vinna mycket då nätverket kan skapa en större sammanhållning mellan förening och sponsorer vilket borde öka långsiktigheten i sponsorernas engagemang.

SammandragUppsatsen behandlar dansk-svensk språkkontakt i Öresundsregionen, bland annat på internet. Arbetet har ett tudelat syfte och huvudfrågorna har varit följande: Vilken bild får man av dansk-svensk språkkontakt genom Öresundsanknutna webbplatser? Vilken bild får man av dansk-svensk språkkontakt genom transnationella nätverkssamarbeten i Öresundsregionen?I ett första skede har nitton dansk-svenska webbplatser studerats och de har fördelats på tre kategorier: Intresseorganisationer, Utbildningsanordnare samt Information och marknadsföring.Kartläggningen visar att intresseorganisationer i hög utsträckning använder sig av grannspråk medan utbildningsanordnarna oftare har engelska som språk på webbplatsen. I kategorin Information och marknadsföring tycks språkvalet vara målgruppsanpassat d.v.s. svenska används till svenskar och danska till danskar.Den andra delstudien är en närstudie av ett dansk-svenskt scenkonstprojekt.

Syftet med denna studie är att undersöka om övervikt kan påverka mäns och kvinnors arbetsmarknadsutfall, definierat som arbetslöner och arbetslöshet, på den svenska arbetsmarknaden samt om övervikten har en annan effekt hos individer med ett annat etniskt ursprung än svenskt. Huruvida det föreligger ett samband mellan övervikt och arbetslön, övervikt och arbetslöshet, om sambandet är genusdifferentierat samt om sambandet ser annorlunda ut för män och kvinnor med en eller två föräldrar med annat etniskt ursprung utgör studiens frågeställningar. Dessa frågeställningar prövas genom ett riksrepresentativt urval av Sveriges vuxna befolkning från Levnadsnivåundersökningen år 2000 (N=5142) där linjär- och logistisk analys används. Resultaten tyder på att övervikt inte har några negativa effekter på arbetslöner oavsett kön eller etnicitet. Däremot visar resultaten på att övervikt leder till större risk för arbetslöshet för kvinnorna.

Uppsatsens titel lyder: Första linjens chefer ur ett nationalkulturellt perspektiv ? en komparativ studie om svenska och tyska första linjens chefer inom tillverkningsindustrin. Studiens syfte är att undersöka skillnader och likheter mellan chefer på linjenivå på ett svenskt och ett tyskt företag inom tillverkningsindustrin, där vi dels fokuserar på deras upplevelser som första linjens chef och dels i vilken utsträckning nationalkulturen påverkar och styr den första chefsrollen. Vi har valt att göra en komparativ fallstudie på linjechefsnivån dels på Saab i Trollhättan och dels på Polytron i Bergisch-Gladbach. Det primära tillvägagångssättet har utgjorts av en deduktiv ansats där semistrukturerade kvalitativa intervjuer med första linjens chefer använts.

En kvantitativ studie gjordes på en grupp anställda på ett medelstort svenskt företag för att undersöka om det fanns skillnader mellan olika anställningstyper vad gäller graden av MPP (motiverande potentialpoäng) och de fem motivationsfaktorer MPP består av.Vi har även undersökt i vilken grad de olika motivationsfaktorerna predicerar MPP inom de två grupperna. Det undersöktes också om det fanns något samband mellan arbetskontrollokusoch MPP samt om intern arbetskontrollokus eller MPP ökar med åldern.Då företaget arbetar med de delar som ingår i Hackman och Oldhams jobbkaraktärmodell,valdes denna som teori att utgå från i undersökningen. Dessutom ingår Spectors teori om arbetskontrollokus. 125 personer deltog i undersökningen, varav 49 var kollektivanställda och 76 var tjänstemän. Deltagandet bestod i att besvara en enkätmed påståenden utifrån de teorier som låg till grund för studien.

Active work to increase the efficiency of energy use is taking place in Sweden and throughout all of Europe. Electricity is an important part in our society?s energy system which means that the electrical grid operators and associated therewith has a central role in this work. Monitoring and controlling the electrical grids are managed from the distribution system operator?s DC, dispatch center.The aim of this report is to examine how the operations in a typical DC on the Swedish electricity distribution network will look like in five to ten years.

I den här uppsatsen har vi studerat hur en film aktiverar människors sociala och kulturella positioner. Vi visade filmen Crash för åtta komvuxelever, vilket följdes av en kvalitativ intervju med dem. Eleverna fick svara på frågor om sin egen bakgrund, filmens budskap och rollfigurer, hur de uppfattade filmen och den föreslagna verkligheten i filmen, samt frågor kring sin egen framtid. Informanternas svar har hjälpt oss att synliggöra hur det görs över- och underordningar i filmen. Med hjälp av vår bakgrund och analytiska verktyg har vi interagerat med våra informanter och de har bidragit med perspektiv som vi aldrig hade kunnat se med tillämpning av enbart teorier.

Det kommunala självstyret står under svenskt grundlagsskydd och har historiskt blivit allt starkare. Sveriges kommuner är idag fria att själva besluta om den största delen av statsbidragets fördelning på kommunal verksamhet. Statsbidragens syfte är att utjämna strukturella skillnader mellan kommunerna och uppfylla principen om ?likvärdig service? för alla invånare oavsett i vilken kommun man bor. I denna uppsats undersöker vi hur den genomsnittliga kommunen väljer att fördela det kostnadsutjämnande statsbidraget på olika kommunala verksamheter.

Syftet med studien är att undersöka hur barn med ett annat modersmål än svenska trivs på förskolor i ett mindre svenskt samhälle och i vilken utsträckning de får hjälp med språkinlärningen. För att ta reda på detta har intervjuer genomförts med förskollärare och föräldrar till barn med annat modersmål där erfarenheter från såväl Språkförskola som vanlig förskola fångades upp.Studien visar att i de vanliga förskolegrupperna fick barn med annat modersmål upp-backning i form av att förskollärarna var uppmärksamma på barnens språkanvändande. När de behövdes var de med och stöttade, hjälpte till med nya ord och förtydligade när så behövdes. På individnivå använde lärarna inte några speciella pedagogiska metoder som hjälpte barnen att utveckla språket. Däremot visar studien att i Språkförskolan an-vände man medvetet olika metoder för att utveckla barnens språk.

Hållbar stadsutveckling på stadsdelsnivå har blivit populärt under de senaste åren. Det har byggts flera nya stadsdelar i Sverige med en hållbarhetsprofil och det pågår ett arbete med att ta fram ett svenskt certifieringsverktyg och en svensk standard för hållbara stadsdelar. Traditionellt har det varit stort fokus på byggnadsnivå inom hållbar stadsutveckling. Att fokusera på stadsdelsnivå gör det möjligt att betrakta byggnaderna i relation till omgivningen och på så sätt skapas ytterligare förutsättningar att nå en hållbar stadsutveckling. Denna rapport är en del av ett forskningsprojekt i samarbete mellan Linköpings universitet och Linköpings kommun med syfte att utveckla ett processtöd för hållbar stadsutveckling på stadsdelsnivå.

Förordningen om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande (EG) nr. 861/2007 trädde ikraft den 1 augusti år 2007. Förordningen tillämpas fullt ut från och med 1 januari år 2009. Förordningen tillämpas i samtliga medlemsstater utom i Danmark. Förfarandet som inrättas genom förordningen utgör endast ett alternativ till befintliga rättegångsförfaranden.

Den här uppsatsen belyser hur Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet omskriver fotbollsrelaterat våld i Sverige. I uppsatsen koncentrerar jag mig på kravallerna i matchen mellan Hammarby och Djurgården, som spelades på Söderstadion, den 28 augusti 2006. Syftet med den valda avgränsningen är att utföra en mer fördjupad studie om pressens bemötande av fotbollsrelaterat våld. Den här matchen symboliserar på ett effektfullt sätt de våldsamheter som med jämna mellanrum förekommer i samband med möten mellan rivaliserade lag. Efterspelet till den här matchen har dessutom varit mer omskrivet än någon annan match på svensk mark.