The purpose of this essay is to investigate how the Dakota conflict in 1862 affected the Swedish immigrants in Minnesota and how the collective memory was shaped in that particular group of people. To examine the contents of the collective memory this essay uses the theories of Halbwachs on collective memory as well as Orm Øverlands theories on creating an identity and ethnic memory in USA since the concepts of collective memory and the process of creating an identity is connected on a basic level. The essay compares the collective memory created by the Swedish-Americans with the collective memories of the Dakota Indians and finds indications that both ethnic groups have a highly traumatized memory of the conflict. However the difference between the two groups is that the Indians have both positive and negative memories of the conflict while the Swedish-Americans only have negative memories. Furthermore the essay finds that the fear of Indians that was present in the Swedish-American ethnic groups can be traced back to events of the Dakota Conflict.

Vi har genom kvalitativa intervjuer valt att undersöka fotbollsklubben Athletic Bilbaos rekryteringspolicy som innebär att klubben endast använder sig utav spelare med baskisk härkomst. Syftet med vår studie var att diskutera och analysera huruvida detta speciella koncept eventuellt är diskriminerande utifrån ett moraliskt, ett juridiskt och ett politiskt perspektiv. Vidare har vi sökt svar i de ledande svenska idrottsorganisationerna om huruvida det skulle kunna vara genomförbart i Sverige med en sådan policy. För att få en ökad förståelse för problematiken har vi valt att arbeta efter en rad teoretiska begrepp såsom etnicitet, lokal och social identitet samt globalisering. Vår slutsats är att problematiken kring föreningens policy och Baskiens politiska ställning komplicerar beslutsfattandet i diskrimineringsfrågan och att en rättspraxis från EG-domstolen krävs för att nå ett klargörande i fallet.

Ökade krav på flexibilitet i anställningsformerna har lett till att begreppet anställningsotrygghet är allt mer aktuellt. En möjlig moderator till denna stressor är socialt stöd. Sambandet mellan dessa två variabler har dock genererat varierande resultat i tidigare forskning. Denna studie undersöker sambandet mellan två olika aspekter av anställningsotrygghet, kvantitativ och kvalitativ, samt tre olika aspekter av socialt stöd, från kollegor, chef och familj. En enkätstudie genomfördes på ett stort svenskt redovisningsföretag.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Konkurrensen om kompetent personal ökar och flertalet faktorer används därför för attattrahera och rekrytera kvalificerad arbetskraft. Företag lägger idag stort fokus på corporatesocial recponsibility (CSR) och studier har visat att CSR spelar stor roll för potentiellamedarbetare i sökandet efter arbetsgivare. Syftet med denna uppsats är således att undersöka,beskriva och analysera huruvida studenter på avancerad nivå vid ett svenskt universitet,värderar CSR som en attraktiv faktor hos en framtida arbetsgivare. Den teoretiskareferensramen utgår från tre områden vilka berör CSR, employer branding samt social identitytheory (SIT). Uppsatsen baseras på en kvantitativ metod i form av en enkätundersökningbland 230 studenter på avancerad nivå vid ett av Sveriges största universitet.

Problem:För ett företag som befinner sig i en föränderlig och turbulent bransch som flygbranschen är det viktigt att ha kunskap om vad som är sin kärnverksamhet. Utifrån denna kunskap bör sedan företaget bygga upp sin övergripande strategi där leverantörssamarbeten och -nätverk utgör en viktig del.Syfte:Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka hur Malmö Aviation, ett mindre svenskt flygbolag, som flyger inrikes, har samordnat sina leverantörsrelationer för att uppnå konkurrensfördelar.Delsyftet är att undersöka Malmö Aviations kärnverksamhet, vilken ligger till grund för vilka inköp som görs och därmed vilka leverantörer som företaget samarbetar med.Slutsatser:Det är bra med nära samarbeten präglade av ständig dialog och möjligheten för parterna att ställa krav på varandra. Samtidigt är korta kontraktstider att föredra i en föränderlig bransch. Inköps-processerna för våra tre studerade områden (flygplan, bokningssystem och catering) liknar i mångt och mycket varandra. Malmö Aviation ställer trots sin ringa storlek stora krav på sina leverantörer..

The following is an examination of work and gender and how they interlocked in a Swedishbrewery between 1923 and 1939. Leaning on labor process theory and Marxist feminist theory,this paper examines what constituted women?s work in the brewery industry in this era, how women?s work changed with rationalization and economic recess, and how the all-femaleunion locale reacted to these changes. The events portrayed are related to earlier research ongender on the labor process, to the history of the Swedish labor movement in large, and to theevolution of the so-called ?Swedish model? with its relatively low level of conflicts on thelabor market.

Flertalet modeföretag använder sig idag av SMS-reklam, en reklamform som enligt studier uppfattas som positiv så länge som den är tillåtelsebaserad. Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i så fall vilka skillnader som finns vad det gäller attityden till SMS-reklam och det efterföljande köpbeteendet mellan de som anser sig ha accepterat avtalen kring SMS-reklam och de som ej anser sig ha gett sin tillåtelse. För att uppfylla syftet fick 219 studerande vid Stockholms universitet besvara ett frågeformulär gällande deras attityd till SMS-reklam och deras efterföljande köpbeteende. Resultaten visade, i likhet med tidigare forskning, att de studenter som var medvetna om att ha gett sin tillåtelse till att motta SMS-reklam både hade en mer positiv attityd till SMS-reklam och ett mer positivt köpbeteende till följd av SMS:et. De studenter som inte var medvetna om att de gett sin tillåtelse hade en mer negativ attityd till SMS-reklam och hade ett mer negativt köpbeteende till följd av SMS:et.

Företagspolicy påverkar rekryterarens val av nya medarbetare. Detta undersöktes i en experimentell studie där 120 studenter vid Lunds universitet deltog. Hälften fick ta del av en platsannons som var antingen rättviseinriktad eller lojalitetsinriktad. Därefter fick de skatta värme- respektive kompetensfrågors lämplighet för en intervjusituation i förhållande till tjänsten. Sista steget i enkäten innehöll tre fiktiva cv:n som varierade kompetens i relation med utländskt/ svenskt namn.

Sverige är ett exportland med lång tradition av handel med omvärlden. För att kunna utnyttja våra absoluta och komparativa fördelar gäller det att vi har god kunskap om vad som påverkar vår handel. Dagens konsumenter har ett stort antal produkter att välja mellan. Handla har aldrig varit lättare och med hjälp av internet är det möjligt att handla varor från andra sidan jordklotet med minimal ansträngning. Vi ställer oss frågan, har vår språkkunskap och kultur en inverkan på den internationella handeln? Denna fråga ska försöka besvaras med hjälp av ett bland de vanligaste verktygen vid skattning av bilateral handel, den så kallade gravitationsmodellen.

Today every organization is committed to some kind of environmental scanning in order to get necessary knowledge of the world around them. The acquisition, organization and storage of information in combination with a strategic use, is today an important factor for a successful organisation in any sector of our society.In this Master thesis I have studied how an organisation such as The Confederation of Swedish Enterprise (Svenskt Näringsliv) handles its information resources. I have also looked at the flow of information within the organization. The Confederation of Swedish Enterprise is Sweden?s largest business federation representing 50 member organizations and 55 000 member companies.

Håbo kommun har tillstånd att ta ut 5 500 kubikmeter vatten från Mälaren per dag som medeltal över ett år. Då befolkningsmängden i Håbo kommun förväntas stiga kommer staden snart behöva ett nytt, utökat tillstånd att ta mer vatten från Mälaren. I och med den rådande klimatförändringen förutspås den mikrobiella belastningen på vattenverk öka, vilket gör det intressant att identifiera essentiella reningssteg för att kunna garantera rent och säkert dricksvatten, i enlighet med Svenska livsmedelsverkets föreskrifter 2001:30.I projektet användes ett mikrobiellt riskanalysverktyg (MRA), framtaget av Svenskt Vatten 2009, för att studera de patogenrelaterade risker som ett ökat ytvattenintag från Mälaren kan innebära i dagens klimat samt i kommande klimat. Projektet syftade även till att studera Håbo kommuns vattenverks reningskapacitet under olika driftscenarion för att identifiera svagheter och styrkor med vattenverket.På grund av dyra och komplicerade patogenanalyser i samband med mycket begränsad information om relevanta patogener i vattenverkets råvatten, baserades den genomförda riskanalysen på patogenhalter sammanställda av Svenskt Vatten. Från dessa kunde vattenverkets reningsprocesser utvärderas och smittorisken för vattenkonsumenter i Håbo kommun studeras.Från modellen erhölls att vattenverket har tre mikrobiella barriärer: (1) dosering av flockningsmedel följt av snabbfilter, (2) UV-desinficering samt (3) tillsats av natriumhypoklorit.

Syftet med denna studie var att få kunskap om vilka metodiska val läromedel i tyska gör när de behandlar ett särskilt grammatiskt fenomen. Som metod valdes textundersökning där fyra moderna (2000-2005) och ett äldre (1993-1995) svenskt läromedel (ett för högstadiet och fyra för gymnasieskolan) analyserades för de fyra variablerna form, progression, elevtyper och metaspråk. Vidare ingick även kvalitativa intervjuer av fyra lärare. Det konstaterades att det fanns en skillnad mellan kursplanerna och läromedlen, där den kommunikativa språksynen i dagens kursplaner inte adekvat återspeglades i hur ett flertal läromedel behandlade adjektivböjningen. Studien antydde också att modern språkdidaktisk forskning inte alltid kommer till användning när adjektivböjningen behandlas av läromedlen.

Inom trähusbranschen har den ökade kundanpassningen av bostäder gjort att företag fått allt svårare att möta efterfrågan utan att tappa i lönsamhet. Syftet med det här arbetet är att ta reda på hur ett medelstort svenskt trähusföretag, som tillverkar en stor mängd kundanpassade bostäder ska kunna erbjuda en stor mängd kundvariation utan att förlora i effektivitet och lönsamhet. Flera av lösningsförslagen som presenteras handlar om att öka flexibiliteten på produktionslinan för väggar. Om flera olika väggmodeller ska kunna tillverkas på samma linje utan att komplexiteten minskar måste arbetet kunna utföras snabbare, eller bli gjort snabbare. Våra förslag, som bygger på teorier från mass customization handlar om att skapa initiativ till att omfördela arbetskraft och resurser, så att rätt personer finns på rätt plats för rätt typ av vägg.

Denna studie behandlar relationen mellan kabinpersonalens motivation och den kundupplevda servicen ombord. Det övergripande målet med denna studie är att se om motivationen hos kabinpersonalen inverkar på den kundupplevda servicen och om servicen påverkar val av flygbolag. Vid en eventuell relation mellan motivation och kundupplevd service avser studien även att beskriva de beroende variabler som styr detta samband. Ett svenskt charterflygbolag blev utvalt och all kabinpersonal och 20 av passagerarna blev utvalda att delta i undersökningen på 40 olika flygningar under en treveckorsperiod. Resultatet visade på att det inte fanns någon signifikant korrelation mellan kundupplevd service och kabinpersonalens motivationsnivå.