Min uppsats handlar om hip hop som ungdomsfenomen. Syftet Àr att belysa breaking som en del av hip hop-kulturen och vad breaking bestÄr av. Hip hoppens utveckling och kulturella drag i relation till hip hoppens fyra element rapmusik, breakdance, dj: s och graffiti beskrivs. Jag har ocksÄ undersökt vad breaking betyder för utövarna och vad de vill uttrycka med dansen. I mitt resultat sammanfattas mina observationer, intervjuer och studier av texter.

ABSTRACTSyftet med denna studie var att undersöka och jÀmföra dygnsvÄrdsplacerade ungdomars syn pÄ och tal om familj och förÀldraskap utifrÄn tre olika familjeperspektiv; den biologiska familjen, familjehemmet och egen framtida familjebildning. OcksÄ att undersöka vad de tycker Àr viktigt gÀllande förÀldraskap och vilka förÀldrapraktiker de beskriver utifrÄn de olika familjeperspektiven. Det empiriska materialet har utgjorts av livshistorieintervjuer med dygnsvÄrdsplacerade ungdomar som initialt genomfördes inom ett forskningsprojekt kallat YiPPEE, och som syftade till att studera faktorer som kan underlÀtta för ungdomar i samhÀllsvÄrd att fortsÀtta till högre utbildning efter grundskolan. Eftersom intervjuerna har haft ett annat syfte frÄn början Àr ungdomarnas tal om familj och förÀldraskap vÀldigt varierande, men studien har ÀndÄ kunnat pÄvisa skillnader i vilka förÀldrapraktiker ungdomarna anvÀnder sig nÀr de talar om förÀldraskap utifrÄn de olika familjeperspektiven. Vad gÀller egen framtida familjebildning visade sig struktur och stabilitet, d.v.s.

Bakgrund Vistelsetiden pÄ akutmottagningen pÄ Centralsjukhuset i Kristianstad har studerats och en skillnad identifierades dÀr mÀn i större utstrÀckning Àn kvinnor hade en vistelsetid kortare Àn fyra timmar. Ingen direkt orsak till skillnaden i vistelsetid kunde urskiljas. Det identifierade fenomenet valdes att bearbetas med genus som begrepp.SyfteSyftet med studien var att undersöka orsaken till varför det Àr en skillnad i vistelsetid mellan mÀn och kvinnor pÄ akutmottagningen.Metod Metod för datainsamling var kvalitativ intervju. Informanter valdes strategiskt utifrÄn kriteriet att de arbetade pÄ en akutmottagning, och bestod av olika yrkesprofessioner, kön samt yrkeserfarenhet. TvÄ olika sjukhus i södra Sverige deltog i studien.

Föreliggande studie syftar till att öka förstÄelsen för sociala mediers (Facebook, Twitter, bloggar, forum) roll bland ungdomar i vÄrd och behandling genom intervjuer med yrkesverksamma personer som arbetar pÄ HVB-hem (hem för vÄrd eller boende). Vidare Àr syftet att undersöka om de sociala mediernas anvÀndning inverkar pÄ arbetssituationen och arbetsmetoder bland de yrkesverksamma. Undersökningen byggde pÄ en kvalitativ forskningsansats med en tematisk analysmetod. Resultatet bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med fem informanter vars yrkesprofession Àr behandlingsassistent. I resultaten framkom att informanterna upplevde sociala medier som en frizon som skapar bÄde problem men ocksÄ en kÀnsla av gemenskap.

As a soccer coach for youths with disabilities and as active soccer players, our thoughts regarding the basic principles of sports where awakened and how it corresponds with the possibilities of disabled youths participating in club organized sports. From that thought came the idea that, with our team as the point of original we should contribute with increased knowledge regarding the experiences of disabled youths doing sports. Using ethnography and co-operative observations we have researched both including and excluding factors that contribute to the possibilities of disabled youths opportunity to do sports. We have been able to distinguish that the youths in question feel that sports can be identity-building as well as give a sense of community. The study shows that the basic principles of sports does not correspond with reality because the lack of availability is the determinant factor. .

I vÄr studie avser vi söka svar pÄ vilken roll skolan spelar som socialt rum för ungdomars identitets- och meningsskapande. Det Àr en sociologisk studie dÀr vi mer precist belyser den betydelse olika platser i skolan har för eleverna. Vi studerar Àven hur elever umgÄs, vilka man rör sig med och varför. Studien har ett betonat vardagsperspektiv, dÀr vi vill studera vanliga ungdomar i sin vardag i skolan. Som analysinstrument anvÀnder vi oss av den franske sociologen Michel Maffesolis teori om neo-stammar.

The practice of residential treatment of youth has been up for debate for quite some time. The debate regarding institutional care has voiced concerns regarding the lack of follow-up and evaluation of treatment and its efficacy. It is especially important with additional research on residential treatment conducted from the perspective of those being treated, as well as the treatment providers. This study aims to add to this field of research. The study is based on two empirical studies conducted through qualitative interviews.

AbstractBruzelius, E. (2010). Adolescents and sexuality ? Attitudes among employees at Juvenile receptions in GÀvleborgs lÀn. Högskolan i GÀvle, Akademin för hÀlsa och arbetsliv.The aim of the current study was to examine and describe what perceptions and values of em-ployees at Juvenile receptions in the county of GÀvleborg have about adolescents? sexual and general health.

Syftet med denna uppsats var att undersöka huruvida personal pÄ ungdomsmottagningar arbetar med unga med intellektuella funktions-nedsÀttningar samt hur detta arbete i sÄ fall ser ut. Vidare var syftet att analysera hur personalen beskrev och resonerade kring arbetet, eller det bristande arbetet, med denna grupp ungdomar. Vi hade sex intervjupersoner frÄn fem olika ungdomsmottagningar i Göteborgs stad varav fyra var barnmorskor och tvÄ kuratorer. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer fick vi ta del av tankar och diskussioner kring Àmnet sexualitet och intellektuella funktionsnedsÀttningar. I empirin framkom att intervjupersonerna menade att sexualitet Àr en sjÀlvklarhet för alla individer, oberoende av eventuell funktionsnedsÀttning, men menade samtidigt att de upplevde att det i samhÀllet finns en tendens av att gruppen avsexualiseras.

NĂ€r en grafisk profil för en spĂ€nnande ny internationell webbtidning för ungdomar skall göras Ă€r det viktigt att tĂ€nka pĂ„ hur fĂ€rg och form pĂ„verkar vĂ„ra kĂ€nslor. Experiment med fĂ€rg som har gjorts av ledande fĂ€rgpsykologer och fĂ€rgvetare som Goethe, Itten, LĂŒscher och Karl Ryberg bevisar att fĂ€rg har en stor psykologisk pĂ„verkan pĂ„ mĂ€nniskan. Internet Ă€r ett vĂ€ldigt effektiv kommunikationsmedium och för att kommunicera effektivt Ă€r det inte bara orden, utan Ă€ven fĂ€rgerna och formerna pĂ„ webbsidorna som skall vara vĂ€l genomtĂ€nkta. Vilka fĂ€rger kopplar ungdomar i Sverige och Chile ihop med vissa kĂ€nslor? Vilka former kopplas ihop med samma kĂ€nslor? Svaren pĂ„ de frĂ„gorna sammanstĂ€lldes och analyserades efter svaren pĂ„ en enkĂ€t om fĂ€rg och form som delades it till tvĂ„ högstadieskolor i BorlĂ€nge, Sverige och en i Santiago, Chile..

Avsikten med denna uppsats har varit att ta reda pÄ vilken betydelse Internet har för ungdomar vad gÀller deras formande av identitet och sociala relationer. För att ta reda pÄ vilken effekt Internet har i dessa avseenden behövde vi ta reda pÄ hur mycket tid tonÄringar tillbringar pÄ Internet, vad de gör pÄ Internet och hur mycket insyn vuxenvÀrlden har i deras InternetanvÀndande. VÄr undersökningsgrupp Àr tonÄringar i Äldern 13-16. Vi har bedrivit en tvÄdelad undersökning varav den ena delen utgjorts av en enkÀtundersökning och den andra delen av en fÀltstudie pÄ mötesplatsen Lunarstorm. EnkÀten, som innehöll frÄgor kring ungdomarnas Internetvanor, fylldes i av 65 högstadieelever.

Syftet med min studie Àr att beskriva och förstÄ ungdomars perspektiv pÄ skolk i relation till skolan som social kontext. Under hösten 2008 har Sveriges utbildningsminister ett förslag till att stoppa skolket dÄ man anser att den svenska skolan Àr i kris pÄ grund av skolk och sena ankomster. Enligt tidigare forskning kan skolk kopplas till riskbeteenden som droganvÀndning och brottslighet. UtgÄngspunkten i denna studie Àr att skolan Àr mer Àn en plats dÀr lÀroplaner bedrivs, det Àr ocksÄ en plats för ungdomarnas socialisationsprocesser. I studien har jag undersökt hur ungdomar ser pÄ skolk och om skolan som social interaktionsarena har nÄgon betydelse för deras beteenden.

Gistrand, C. has studied ?Explore young people's problematic backgrounds and their views on the opportunities and obstacles in order to improve their health?, University of GĂ€vle in the course theory and method of application and thesis work.The object of the study was to give young people space to make their voices heard. Further on to make unemployed youths perceptions of perceived opportunities and obstacles in their way to get a job, internship or study, visible. The object of the study was also to show youths? views of health and what they thought about the contributions to society.The method was qualitative, with three semi-structured interviews with men between 20-24 years old (and problematic childhoods, for instance alcohol and drug use) was conducted..The result shows that unemployment increases the risk of illness and unhealthy habits.

Bakgrund: Under ungdomsÄren genomgÄr man som person mÄnga förÀndringar ochövergÄr frÄn barn till vuxen. Denna upplevelse kompliceras ytterligare av att leva med enkronisk sjukdom och att dÄ förlora sin stabila grund i pediatriken och övergÄ tillvuxensjukvÄrden och dÀr skapa nya relationer kan upplevas som mycket traumatiskt om maninte fÄr tid och stöd i den processen.Syfte: Att beskriva hur kroniskt sjuka ungdomar upplever övergÄngen frÄn barnsjukvÄrd tillvuxensjukvÄrd för att kunna möta deras omvÄrdnadsbehov.Metod: I denna litteraturstudie anvÀndes en kvalitativ innehÄllsanalys. Genom sökningar pÄde största databaserna för vetenskapliga artiklar valdes studier som var relevanta för syftet.Dessa lÀstes och genomarbetades och resultat som överensstÀmde med syftet plockades ut ochanalyserades. För att öka validiteten i analysen gjordes den separat av de bÄda författarna ochslutsatserna jÀmfördes sedan. Ett tema och tre subteman identifierades.Resultat: Temat som identifierades i analysen var Ungdomars lustfyllda bÀvan inför det nyaoch de tre subteman; Att bli sjÀlvstÀndig, Oro inför det nya samt Att kÀnna trygghet.Diskussion: Upplevelsen av övergÄngen för unga med kronisk sjukdom visade sig innehÄllabÄde positiva och negativa aspekter.

MĂ„let med studien Ă€r att genom ett transdiagnostiskt perspektivförklara hur stress i skolan leder fram till depressiva symptom. Ifokus Ă€r ungdomar i 13-15 Ă„rs Ă„lder dĂ€r jag undersöker omungdomars upprepade negativa tankar verkar som mediatorer ellerkopplingar mellan stress (i skolan, samt i relationer med kamrateroch lĂ€rare i skolan) och depressiva symptom. För Ă€ndamĂ„letanvĂ€nds data frĂ„n en pĂ„gĂ„ende studie vid Örebro Universitet omvĂ€lmĂ„ende bland Ă„rskurs 7 och 8 elever och jag genomför entvĂ€rsnittsanalys. Medierinsanalyser visade att ungdomarsupprepade negativa tankar förklarar mycket av association mellanstress i skolan och depressiva symptom. Slutsatsen för denna studieĂ€r att för att pĂ„verka ungdomars depressiva symptom behöver viidentifiera de sĂ€tt som ungdomar ser pĂ„ sig sjĂ€lva och sin omvĂ€rld..