VÄr avsikt med uppsatsen har varit att göra en femÄrsuppföljning pÄ de ungdomar som skrevs ut frÄn Björkbackens skol- och behandlingshem under 2003/04. Vi har velat se hur dessa ungdomars livssituation ser ut idag utifrÄn dokumentationssystemet och intervjuinstrumentet ADADs nio livsomrÄden samt fÄnga de numera unga vuxnas upplevelser av detta. Vi har Àven velat fÄ kÀnnedom i hur de unga vuxna tÀnker idag kring deras vistelse pÄ Björkbacken. Som metod har vi valt att triangulera mellan en intervjudel av kvantitativ karaktÀr vilket ger en deskriptiv samt en intervjudel som innehÄller öppna frÄgor dÀr vi fÄr de unga vuxnas subjektiva berÀttelser. De unga vuxna som vi har intervjuat Àr sammanlagt 19 stycken, varav 13 Àr kvinnor och sex stycken Àr mÀn.Vi kunde urskilja tvÄ grupper bland informanterna dÀr den ena gruppen fortfarande i olika hög grad hade kvar ett normbrytande beteende vilket Àven visade sig har betydelse i de flesta omrÄdena.

I mitt examensarbete har jag undersökt ungdomars anvÀndande av kameramobilen. Jag vill visa pÄ vilka sÀtt de anvÀnder den. Vilka fotografier de tar med mobilen, hur de ser pÄ dem och pÄ fotografi och hur anvÀndandet kan ingÄ i konstruerande av dem sjÀlva. Kameramobilen ingÄr i den nya teknologin och dÀrför vill jag Àven synliggöra vad den tekniska apparaturen kan innebÀra för praktiker och för ungdomars syn pÄ fotografi. I och med att mÄnga ungdomar nu har en kamera stÀndigt tillgÀnglig finns det anledning som blivande bildpedagog att skapa förstÄelse för hur praktiken kring den fungerar.Genom intervjuer med ungdomar och kategorisering av deras bilder, har det visat sig att anvÀndandet av kameramobilen Àr en del av en kommunikation och ett betydelsefullt berÀttande om sjÀlvet.

Syftet med detta arbete var att undersöka ungdomars attityder till hastighetshÄllning i trafiken. Tidigare forskning har visat att mÀn oftast löper en större risk i trafiken och att de oftare Àr in-blandade i olyckor med dödlig utgÄng genom sitt riskfyllda körsÀtt. Semistrukturerade intervju-er genomfördes med fem kvinnor och fyra mÀn i Äldrarna 17-25 Är dÀr svar söktes pÄ följande frÄgestÀllningar: Vad har ungdomar för attityder till att hÄlla hastigheten i trafiken, Finns det omgivande faktorer som pÄverkar attityderna gentemot hastighetshÄllning och Vilka attityder fanns det bland unga mÀn och kvinnor. Resultaten visade att de manliga intervjupersonerna i denna undersökning hade en stark tro pÄ den egna förmÄgan, medan kvinnorna inte hade det. Det kanske mest intressanta resultatet var att ungefÀr hÀlften av deltagarna ansÄg att det Àr mindre riskabelt att köra för fort om nÀtterna..

Antalet arbetslösa ungdomar Àr stort i dagens samhÀlle. Det finns mÄnga ÄtgÀrder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehÄll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa ÄtgÀrder upplevs av ungdomarna sjÀlva.Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vÀnde oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot lÄngtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 Är och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlÀtta deras etablering pÄ arbetsmarknaden.

SyfteSyftet med studien Àr att beskriva situationer dÀr barn reagerar med utagerande beteenden pÄ en förskoleavdelning samt pedagogernas tankar kring barn som uppvisar utagerande beteende ? Hur tÀnker och upplever pedagogerna barn som uppvisar utagerande beteende?? NÀr, var och varför uppstÄr utagerande/konfliktsituationer? ? Hur samspelar pedagogerna med barn som uppvisar utagerande beteende?? Hur hanterar pedagogerna utagerande/konfliktsituationer om de uppstÄr?TeoriStudien utgÄr frÄn den sociokulturella teorin eftersom den intresserar sig för hur sociala praktiker formas och hur olika tankar och idéer kommer till uttryck i praktiken. SÀljö (2005) skriver att samspelet mellan kollektivet och individen Àr i fokus i den sociokulturella teorin. Den sociokulturella teorin handlar om lÀrandets villkor i institutionella miljöer, i detta fall i förskolan. Emanuelsson, Persson och Rosenqvist (2001) skriver om det relationella perspektivet inom specialpedagogiken och menar att man mÄste titta pÄ de omgivande faktorerna nÀr barn/elever Àr i svÄrigheter.

Vi har valt att genomföra en studie om Ungdomstinget med fokus pÄ inflytande och lÀrande. Syftet med detta arbete Àr att undersöka ungdomarnas egen syn pÄ lÀrande om inflytande, genom sitt arbete med Ungdomstinget i förhÄllande till skolan. Detta har vi undersökt genom kvalitativ metod med intervjuer som vÄrt frÀmsta undersökningsinstrument. Vi har intervjuat fem ungdomar ifrÄn Samordningsgruppen pÄ Ungdomstinget samt en av grundarna till tinget. VÄra slutsatser blev att Ungdomstinget betyder vÀldigt mycket för de aktiva ungdomarna men att det behövs fler medverkande ungdomar pÄ tinget.

Forskning benÀmner de barn och ungdomar som föddes under Ättio- och nittiotalet som internetgenerationen. Innebörden av detta begrepp Àr att vi har en hel generation som vuxit upp med nÀtet som ett stÀndigt nÀrvarande fenomen samt att detta i sin tur pÄverkat ungas vardag, socialisation och inlÀrning. Den omfattande effekt nÀtet haft pÄ samhÀllet och vÄra yngre generationer har i sin tur pÄverkat det pedagogiska uppdraget. Jag har gjort en kvalitativ undersökning dÀr jag intervjuat fem pedagoger om deras tankar kring internet och dess inverkan pÄ pedagogens uppdrag. Pedagogerna Àr alla eniga om att internet spelar en viktig roll i barns och ungas tillvaro samt att barn visar kunskaper om IT och nÀtet redan första Äret i skolan.

Att hitta preventiva metoder för att motverka ungdomars psykiska ohÀlsa Àr ett angelÀget forskningsomrÄde, bÄde sett till mÀnskligt lidande för individen och ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv. Föreliggande kontrollerade studie, som Àr randomiserad stratifierat för kön avsÄg undersöka om en gruppbaserad ACT-intervention (n=15) kunde vara statistiskt signifikant mer effektiv Àn sedvanligt omhÀndertagande (n=17) av ungdomar med eller i riskzonen för psykisk ohÀlsa. Psykisk ohÀlsa operationaliserades i termer av Ängest, depression, stress, upplevd global livskvalitet, allmÀn psykisk hÀlsa, psykologisk flexibilitet, beteendemÀssigt och emotionellt undvikande, samt medveten nÀrvaro. Resultatet visar att interventionen hade starka positiva effekter pÄ stress, upplevd global livskvalitet och medveten nÀrvaro, samt mÄttliga effekter pÄ allmÀn psykisk hÀlsa, och svaga effekter pÄ depression, Ängest, psykologisk flexibilitet, beteendemÀssigt och emotionellt undvikande. P.g.a.

Denna uppsats syfte Àr att undersöka vilken instÀllning och attityd ungdomar har till anvÀndandet av svordomar och det som klassificeras som ?fult sprÄk?. Den undersökningsmetod som anvÀndes var en enkÀtundersökning som delades ut till en gymnasieklass pÄ en central gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. Den grupp som efterstrÀvades skulle vara sÄ homogen och ha en sÄ jÀmn könsfördelning som möjligt. Det ordinarie antalet elever i klassen uppgick normalt till strax över trettio men vid tillfÀllet nÀrvarade endast 24 ? 8 flickor och 16 pojkar.Resultatet visar pÄ att ungdomarna anvÀnder sig ganska frekvent av svordomar men ocksÄ att de Àr medvetna om att det inte Àr nÄgot bra att göra, men anser samtidigt att det inte finns nÄgot som skulle vara fel med det.

I denna studie belyses ungdomars rÄdande attityder som rör grÀnssÀttning kring en önskad sexuell akt och vÄldtÀkt jÀmfört med den juridiska definitionen. Vidare undersöks Àven kamraters eventuella pÄverkan till ungdomarnas grÀnssÀttning utifrÄn den sociala inlÀrningsteorin.TillvÀgagÄngssÀttet var av kvantitativ art dÀr data samlades in i form av enkÀter.Respondenterna bestod av N=210 ungdomar i 15 till 16 Ärs Älder (Ärskurs nio)frÄn Ätta stycken grundskolor, inom en radie av Ätta mil frÄn studieorten. Den insamlade datan analyserades med statistikprogrammet SPSS.Ungdomarna i studien pÄvisade relativt goda attityder i förhÄllande till den juridiska definitionen av vÄldtÀkt. NÄgot samband mellan kamraters pÄverkan och rÄdande attityder som rör denna grÀnsdragning kunde dock inte faststÀllas..

Med utgÄngspunkt att sjÀlvskadebeteende Àr ett internaliserat problem Àr syftet med studien att i en ungdomspopulation undersöka om sjÀlvskadebeteende Àven Àr lÀnkat till externaliserade problem. Vi undersöker Àven om sjÀlvskadebeteende hÀnger samman med att i olika miljöer utsÀttas och utsÀtta andra för negativa beteenden. Studien anvÀnder redan insamlade data i forskningsprojekt kallat - ?Sju Skolor?: Center for Developmental Research (CDR). Data samlades in frÄn 1478 högstadieelever.

Efter alla larmrapporter kring att klamydia ökar bland ungdomar ville vi ta reda pÄ hur ungdomarnas attityd gentemot kondomanvÀndning ser ut och om de Àr medvetna om hur olika STD smittar. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vem och/eller vad som har stort inflytande pÄ ungdomarnas kondomanvÀndning. En enkÀtundersökning genomfördes vÄren 2008 pÄ en skola i södra Sverige. De elever som deltog i undersökningen gick tredje Äret pÄ teoretiska program pÄ gymnasiet. Det visade sig att elever har positiva attityder gentemot att anvÀnda kondom och att de överlag har goda kunskaper om hur STD smittar.

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera fenomenet hemmasittare och de diskurser som omfattar fenomenet. En diskursanalys Àr gjord pÄ ett empiriskt underlag bestÄende av artiklar frÄn dagstidning och facktidskrift samt kvalitativa intervjuer med ungdomar. I analysen har uttalanden tematiserats och innebörden har granskats mot ett teoretiskt ramverk inspirerat av socialkonstruktionism och teorier om normalitet och avvikelse. Resultatet visar att det finns skillnader i hur fenomenet hemmasittare beskrivs i dagstidningen respektive facktidskriften. I det första fallet konstrueras hemmasittaren som offer i det andra som avvikande.

Uppsatsen tar sin utgĂ„ngspunkt kring observationer som gjorts under VFU och vikariat dĂ€r vi uppmĂ€rksammat att i klasser dĂ€r det finns elever med koncentrations och samspelsproblem har undervisningsmetoder och klassrumsmiljö liknat mer det behavioristiska perspektivet pĂ„ undervisning Ă€n det sociokulturella. Det har lett till följande frĂ„gestĂ€llningarÄndras undervisningens innehĂ„ll och utformning frĂ„n det sociokulturella till det behavioristiska i och med integration av elever med speciella behov i vanliga klasser?Vilka undervisningsmetoder anvĂ€nds i en sammanhĂ„llen klass och utifrĂ„n vilken elevnivĂ„, enligt lĂ€raren?Vilka uppfattningar har lĂ€raren kring om den normala eleven missgynnas i en skola för alla?Uppsatsen synliggör hur undervisningen förĂ€ndras i en skola för alla, visar pĂ„ olika perspektiv pĂ„ inlĂ€rning och hur elever med speciella behov krĂ€ver andra metoder för bĂ„de undervisning och motivation till lĂ€rande. Undersökningens resultat indikerar pĂ„ att de metoder som tenderar att framtrĂ€da i klasser med elever med speciella behov inkluderade liknar det behavioristiska perspektivet pĂ„ undervisning och att lĂ€rare upplever svĂ„righeter i att möta eleverna utifrĂ„n deras olika nivĂ„er i och med en skola för alla. LĂ€rares egna utsagor visar pĂ„ att de fĂ„r Ă€ndra miljö och utformning av klassrum till fördel för elever med speciella behov.  Resultatet visar ocksĂ„ pĂ„ att lĂ€rare upplever att de normala eleverna kan bli störda av elever med speciella behov men framhĂ„ller ocksĂ„ att det utifrĂ„n vĂ€rdegrundsperspektivet gynnar dem.

NÀr ska man egentligen börja med styrketrÀning för barn och ungdomar? MÄnga stÀller sig denna frÄga, men kan inte svara pÄ den. I denna kvantitativa enkÀtstudie undersöker vi hur det stÄr till med kunskaperna om styrketrÀning för barn och ungdomar hos handbollstrÀnarna i SmÄland-Blekinge Handbollsförbund. GÄr det att urskilja nÄgra likheter eller skillnader i kunskaperna om styrketrÀning i förhÄllande till trÀnarnas utbildningsnivÄ?Resultatet visar att det finns en viss skillnad mellan de utbildade trÀnarna och de trÀnare som saknar en formell trÀnarutbildning frÄn Svenska Handbollsförbundet.