Syfte. Syftet med detta arbete var att undersöka förekomsten och behandling av granulom vid gastrostomier hos barn och ungdomar under 18 Är i Sverige. Syftet var Àven att undersöka sjuksköterskors kunskaper om granulombehandling hos barn och ungdomar under 18 Är med gastrostomi i Sverige.Metod. Den forskningsdesign som valdes var av kvantitativ metod genom enkÀtundersökning. EnkÀterna skickades ut till sjuksköterskor som arbetar i Sverige och finns med i nÄgot av följande nÀtverk: NÀtverket för habiliteringssjuksköterskor, NÀtverket för habiliteringssjuksköterskor inom nutrition och/eller NÀtverket för nutritionssjuksköterskor.Resultat.

Uppsatsens syfte Àr att belysa hur ungdomars konsumtionsvanor pÄverkas av deras socioekonomiska förutsÀttningar. Genom en enkÀtundersökning gjord bland Ärskurs 8- och Ärskurs 9-elever vill vi pröva ungdomarnas attityder till mÀrkeskonsumtion, samt hur företagen vÀljer att agera utifrÄn dessa. Uppsatsen baserar sig pÄ Erwing Goffmans teori kring representativ identitet. För att vara representativ skall man inneha rÀtt attribut, följa trender och strömningar i samhÀllet samt upprÀtthÄlla de normer för uppförande och upptrÀdande som ens sociala grupp förbinder med dem. Uppsatsen baseras ocksÄ pÄ teorier kring varumÀrkesexploatering. Differentierade socioekonomiska förutsÀttningar hindrar inte mÀrkesvaruföretagen frÄn att hÄrdlansera trender mot ungdomars konsumtionsmönster.

Bakgrund: Det finns i nulĂ€get inget svenskt self-efficacy instrument för barn och ungdomar med smĂ€rta. Den hĂ€r undersökningen syftade till att översĂ€tta samt reliabilitets- och validitetstesta en engelsksprĂ„kig self-efficacy skala för barn och ungdomar med smĂ€rta.Metod: Urvalet bestod av 62 elever frĂ„n tre olika klasser i Uppsala. Skalan översattes till svenska och ett frĂ„geformulĂ€r utformades för att möjliggöra en utvĂ€rdering av test-retest reliabilitet samt kriterie- och ögonblicksvaliditet.Resultat: VĂ€rdena pĂ„ viktad kappa för överensstĂ€mmelsen av tvĂ„ skattningar (S1 och S2) med self-efficacy instrumentet (SEIS) varierade mellan Kw= 0,37 -  Kw=0,75. Sambandet mellan Functional disability inventory (FDI) och SEIS berĂ€knades med Spearmans rangkorrelation dĂ€r rs = 0,364 (p<0,05). Ögonblicksvaliditeten för SEIS beskrevs som att den var lĂ€ttförstĂ„elig, innehöll vardagliga aktiviteter men att vissa aktiviteter saknades.Konklusion: Slutsatsen av denna undersökning var att frĂ„gorna i SEIS bör omarbetas för att bli mer specifika och kunna anvĂ€ndas.

Social phobia is a fear which limits a person's capabilities in daily situations. The fear can be so strong that a person can distance themselves from all social situations, for example education, marriage, sports activities etc. The purpose of this study is to discover whether there are any correlations between social fear and choice of educational program, between social fear and sex, and between social fear and Internet use. Questionnaires were administered to 80 upper secondary pupils. Each questionnaire answer was assigned a certain score, which was then coded in SPSS, the highest scores corresponding to highest degrees of shyness.

Under tonÄrstiden förÀndras relationen mellan förÀlder och tonÄring. För att en sÄdan förÀndring ska kunna ske behöver tonÄringen ha tillgÄng till privatliv, aktiviteter utanför hemmet, kamrater samt utrymme för eget beslutsfattande. Syftet var att undersöka möjligheter till förÀndring av relationen mellan ungdomar med funktionshinder och deras förÀldrar. Undersökningen var kvalitativ och datainsamlingen gjordes med semistrukturerade djupintervjuer. Informanterna var tio ungdomar i Äldern 15-20 Är och sju förÀldrar.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka samband mellan ungdomars deltagande i föreningsliv, högre betyg och lÀgre brottslighet. För att fÄ reda pÄ om det finns ett samband dem emellan har jag anvÀnt mig av en enkÀtundersökning. EnkÀtundersökningen gjordes pÄ en skola och besvarades av 61 elever i Ärskurserna 8-9. DÄ jag har analysera mitt resultat har jag anvÀnt mig av tidigare forskning och teorier som behandlar Àmnena föreningsliv, ungdomar och brottslighet. Jag har i min undersökning kommit fram till att det var förhÄllandevis fÄ (fem av tio) av mina respondenter som angav att de var medlemmar i en förening, jÀmförelsevis med tidigare presenterad forskning.

Syftet med examensarbetet Àr att utifrÄn ett elevperspektiv belysa hur ett individanpassat specialpedagogiskt stöd i matematik pÄ grundskolan kan utformas för speciallÀrarens yrkesprofession genom att studera elevers uppfattning om lÀrande, specialpedagogiskt stöd samt elevers förvÀntningar pÄ speciallÀrarens kompetens och arbetssÀtt i Àmnet matematik pÄ grundskolan. Den sociokulturella utvecklingsteorin har fungerat som teoretisk förankring. Studien utgörs av en kvantitativ enkÀtundersökning utförd bland samtliga elever i Ärskurs nio i en kommun för att belysa problemomrÄdet samt en kvalitativ intervjustudie. I de kvalitativa intervjuerna deltog endast elever med erfarenhet av specialpedagogiskt stöd i matematik under sin grundskoletid. Resultaten av min undersökning pekar pÄ att elever generellt har uppfattningen att lÀrande sker i interaktion med andra, i enlighet med den sociokulturella utvecklingsteorin, och anser att specialpedagogiskt stöd kan ske pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ, med tonvikt pÄ gruppnivÄn i form av sÀrskilda undervisningsgrupper. Elevuppfattningarna av hur specialpedagogiskt stöd skall organiseras överensstÀmmer med bilden hur specialpedagogiskt stöd i huvudsak organiseras i svensk grundskola enligt tidigare forskning trots styrdokuments intentioner om inkluderat stöd för elever i behov av sÀrskilt stöd. En majoritet av eleverna, 86 %, anser att det finns ett behov av speciallÀrare i grundskolan, 23 % uppger att de sjÀlva berörts av specialpedagogiskt stöd i matematik i grundskolan.

Denna uppsats syftar till att med hjÀlp av fyra intervjuer med ungdomar som har varit placerade i Hassela SkÄnes heldagsverksamhet i Lund samt en genomgÄng av vad tidigare forskning sÀger om barn och ungas delaktighet i beslut som rör dem sjÀlva undersöka hur graden av delaktighet kan pÄverka upplevelsen av vÄrd. Genom att frÄga ungdomarna om hur de upplevt tiden före, under och efter placeringen heldagsverksamheten, deras upplevelser av delaktighet och sedan knyta detta till tidigare forskning har det framgÄtt att kÀnslan av delaktighet Àr en viktig del för att skapa meningsfullhet, förstÄelse och skapa en ökad sjÀlvkÀnsla i vÄrden. Ett problem som kommit fram under arbetet med uppsatsen Àr att vuxna ibland tenderar att glömma att Àven barn och unga har ett behov av vara delaktiga i den egna situationen. I sÄvÀl tidigare forskning som i intervjuerna med ungdomarna har vikten av detta understrukits. I intervjuerna har det framgÄtt att en av de viktigaste faktorerna under ungdomarnas placering i heldagsverksamheten har varit de relationer funnits mellan ungdomar och personal.

Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med sex ungdomar. Syftet var att ta reda pÄ mer om ungdomars nÀtvanor och vad de tyckte om vuxnas nÀrvaro pÄ nÀtet. Vad gÀller synen pÄ vuxna pÄ nÀtet har studien utgÄtt specifikt frÄn ett projekt pÄ Fryshuset i Stockholm som kallas NÀtvandrarna. NÀtvandrare finns tillgÀngliga som stödjande vuxna pÄ olika ungdomssajter. Studien Àmnade Àven att ta reda pÄ huruvida socialtjÀnstens nÀrvaro pÄ Internet skulle upplevas av ungdomar och hur mycket kontroll förÀldrarna hade. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur ser ungdomarna pÄ det hÀr med nÀtvandrare? Kan ungdomar verkligen tÀnka sig att vÀnda sig till vuxna pÄ nÀtet för att fÄ rÄd och stöd? Tycker ungdomarna att deras förÀldrar har kontroll pÄ deras internetanvÀndande? Hur skulle en myndighet som socialtjÀnsten kunna nÄ ut till ungdomar pÄ nÀtet pÄ ett bra sÀtt? Genomförda intervjuer analyserades med hjÀlp av tidigare forskning, symbolisk interaktionism och meningskategorisering.

Syftet med uppsatsen Àr att utvÀrdera projektet Utmaningen och huruvida samverkan fungerar mellan de interna och externa aktörerna som Àr involverade i projektet. Utmaningen Àr ett projekt i Kungsbacka Kommun som arbetar speciellt för att ungdomar som befinner sig pÄ institutioner ska kunna fÄ vÄrd och behandlingar pÄ hemmaplan. Projektet riktar sig Àven mot att förhindra att ungdomar som befinner sig i riskzonen ska behöva placeras pÄ institutioner. De ungdomar som berörs inom projektet Utmaningen ska ha varit placerade pÄ institution för eget beteende. Projektet Utmaningen har en projekttid till senhösten 2012 och dÀrefter avgörs om projektet ska implementeras i Kungsbacka Kommun.

Denna rapport handlar om det lokala brottsförebyggande rÄdet och samarbetet med polisen i SkellefteÄ Kommun. Jag har Àven belyst ungdomarnas situation och det brottsförebyggande arbetet mot ungdomar. I teorikapitlet har jag tagit upp nÄgra teorier om hur man ska fÄ ett effektivt förebyggande arbete inom kommunen. Resultatet visar att genom ett nÀra samarbete med polis, socialtjÀnst och övriga myndigheter kan man komma lÄngt i det brottsförebyggande arbetet. Jag har anvÀnt mig av den nationella rapporten ?allas vÄrt ansvar? som man jobbar efter i SkellefteÄ.

Sammanfattning      I Socialstyrelsens rapport Teckenekonomi för barn och unga pÄ hem för vÄrd eller boende      framkommer att det, applicerat pÄ svenska förhÄllanden, inte finns nÄgra vetenskapliga      stöd för huruvida teckenekonomin Àr effektiv som behandling samt att det inte finns nÄgra      vetenskapliga stöd till att teckenekonomin skulle ha önskad effekt. Denna studie avser att      undersöka hur behandlingsansvariga pÄ HVB förklarar arbetet med och upplever effekterna av      teckenekonomi som metod för att förÀndra beteenden hos barn och ungdomar som inte har fyllt 18 Är. Studien beskriver Àven de teoretiska ursprung teckenekonomin har samt tidigare forskningom teckenekonomi pÄ institutioner. Studien bygger pÄ en kvalitativ metod som grund och fyra behandlingsansvariga pÄ HVB har intervjuats om deras tankar om teckenekonomi som behandlingsmetod. Resultaten som framkommer i studien Àr att de behandlingsansvariga som deltagit i studien anser att teckenekonomin Àr en effektiv metod för att förstÀrka önskade beteenden hos de ungdomar som ingÄr i behandling, men samtidigt lyfter de att det Àr viktigt att de som arbetar medteckenekonomi har rÀtt utbildning, att metoden inte har bestraffande inslag samt vikten av allians med ungdomarna för att nÄ ett framgÄngsrikt resultat..

Mitt examensarbete handlar om hur arbetslösa ungdomar med försörjningsstöd kan se pÄ sin situation, sin framtid och praktik som en sprÄngbrÀda ut i arbetslivet. UppmÀrksamhet lÀggs pÄ de möjligheter och hinder som de ser pÄ sin vÀg. Examensarbetet bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr tre ungdomar intervjuats. Karolina Bozic, ungdomshandlÀggare vid Arbetsmarknadsenheten i Halmstad, har Àven hon intervjuats för att ge en bild av arbetet med de arbetslösa ungdomarna som har försörjningsstöd. Resultatet av mina intervjuer har analyserats utifrÄn de faktorer som enligt Giddens (2003) ger en förstÄelse för hur arbetslösheten kan pÄverka en mÀnniska.

Att lÀmna skolan och ta steget ut i arbetslivet Àr en process som kan vara jobbig för mÄnga ungdomar. För eleverna pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program innebÀr denna process att de vid studenten kommer till ett vÀgskÀl; ett arbete pÄ den öppna arbetsmarknaden eller en sysselsÀttning pÄ en Daglig verksamhet. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personalen pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program förbereder eleverna inför övergÄngen till arbetslivet. Sen 1866 har det funnits en undervisning för elever med en utvecklingsstörning, som dÄ kallades sinnesslöa. MÄlsÀttningen med undervisningen har sen dess fokuserat pÄ att göra eleverna sÄ sjÀlvstÀndiga som möjligt. Idag har gymnasiesÀrskolan en mÄlsÀttning som utöver en yrkesutbildning ska ge eleverna verktyg för ett aktivt deltagande i samhÀllet.

Ungdomar belastade med psykosocial problematik Àr nÄgot som berör oss alla. Det Àr av stor betydelse att dessa ungdomar snabbt fÄr det stöd och den hjÀlp de Àr i behov av för att komma till rÀtta med sina problem. Kan inte ungdomars behov tillgodoses finns risken att samhÀllet senare fÄr betala ett högt pris i form av missbruk, kriminalitet och/eller social utslagning. Inte minst fÄr den drabbade sjÀlv betala ett högt pris. Syftet med denna uppsats var att kartlÀgga arbetet i en öppenvÄrdsverksamhet, MÄlet i Sverige AB/LuleÄ (MÄlet) som arbetar med ungdomar belastade med psykosocial problematik.