Bakgrund: Massturism och dess utveckling har lett till att människor blivit intresserade av mer än endast sol och bad. Detta har gett förutsättningar för utvecklingen av en ny gren inom turism, nämligen den alternativa turismen. För att kunna överleva på marknaden måste resebyråer med tematiska resor erbjuda det lilla extra och skapa mervärde med sina kunder. Detta kan exempelvis göras genom en tvåvägskommunikation och genom att bygga upp relationer både intern och extern i organisationen.Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för att temaresebyråer ska kunna överleva på marknaden och skapa mervärde för sina kunder?Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera och utvärdera sambandet mellan intern marknadsföring och återkommande kunder.Metod: Detta arbete har en kvalitativ ansats därför att det leder till en djupare förståelse av fenomenet som undersöks.

Nordiska (och svenska) näringsrekommendationer rekommenderar att äta 500 gram frukt och grönsaker per dag. Detta är den mängd som, enligt forskning, har effekt mot övervikt samt mot hjärt- och kärlsjukdomar. Utländska och svenska studier visar att svenska folket äter för lite frukt och grönsaker i förhållande till rekommendationerna.Studiens syfte är att undersöka frukt- och grönsakskonsumtionen bland ett antal kockar, idrottslärare och distriktssköterskor i Göteborg. Syftet är också att studera om dessa grupper använder kunskaper om frukt och grönsaker i sin yrkesroll. Studiens frågeställningar är: Hur ser frukt- och grönsakskonsumtionen ut bland de utvalda grupperna? Vilka motiv har respondenterna för att äta frukt och grönsaker som de gör? Anser respondenterna sig ha kunskap om frukters och grönsakers effekt på hälsan? Använder respondenterna kunskaper om frukt och grönsaker i sina yrkesroller?Studien genomfördes med enkätundersökning.

Tes: Homogenisering är en uteslutningsmekanism som försvårar invandrarnas möjligheter att nå chefspositionerna i arbetslivet.Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att öka förståelsen kring och skapa en medvetenhet om homogenisering som fenomen. Vi anser att man genom att skapa en medvetenhet och väcka tankar kring homogenisering som process ökar chanserna att motverka homogenisering.Metod: Vi valde att arbeta med Malmö kommun då de som organisation har ett befolkningsansvar som innehåller ett krav att påverka befolkningen i mångkulturell riktning genom olika insatser i exempelvis skola och föreningsliv, på arbetsmarknaden i sin egen organisation och i sin egen service till medarbetarna. I val av informanter utgick vi från att homogenisering på chefsnivåer bäst kunde undersökas genom personliga intervjuer med chefer i de kommunala verksamheterna. Detta för att ta reda på hur chefer ser på mångfald, rekrytering, samt ta del av deras tankar och funderingar kring varför ledningsstrukturen ser ut som den gör och vad man eventuellt kan göra för att ändra på den.Slutsatser: Vi kunde konstatera att homogenisering är ett faktum på chefsnivåer hos de undersökta verksamheterna, detta trots omfattande mångfaldsinsatser inom kommunen. I vår undersökning kunde vi hitta visa möjligheter för att åtgärda homogenisering.

Vid uppsägningar på grund av arbetsbrist ska arbetsgivaren enligt huvudregeln i 22 § 4 st LAS upprätta en turordningslista efter anställningstid för berörda arbetstagare. På listan ges arbetstagare med lång anställning företräde till fortsatt anställning framför arbetstagare med kortare anställningstid. Detta har påverkat olika grupper av arbetstagare på olika sätt. I uppsatsen behandlas invandrare, kvinnor samt arbetstagare som räknar med att erhålla ett skydd av huvudprincipen. Den sista gruppen utgörs främst av äldre arbetstagare med lång anställningstid.

Vid uppsägningar på grund av arbetsbrist ska arbetsgivaren enligt huvudregeln i 22 § 4 st LAS upprätta en turordningslista efter anställningstid för berörda arbetstagare. På listan ges arbetstagare med lång anställning företräde till fortsatt anställning framför arbetstagare med kortare anställningstid. Detta har påverkat olika grupper av arbetstagare på olika sätt. I uppsatsen behandlas invandrare, kvinnor samt arbetstagare som räknar med att erhålla ett skydd av huvudprincipen. Den sista gruppen utgörs främst av äldre arbetstagare med lång anställningstid.

Uppsatsen syftar till att ge en allmän beskrivning av den grupp som kommer till rättspsykiatrisk undersökning samt att utreda gruppens förändring över en period på sju år. Variabler som behandlas är kön, invandrarbakgrund, diagnos, brott och påföljd. Uppsatsen som är en kvantitativ studie, kan ses som ett inlägg i debatten kring den allvarligt psykiskt störda brottslingen.Uppsatsen är en retrospektiv registerstudie utifrån ett medicinskt kriminologisk perspektiv. Materialet består av 4466 stycken rättspsykiatriska undersökningar mellan åren 1998 och 2004 och inhämtades från Rättsmedicinalverkets centrala arkiv. I resultatet framkommer att personlighetsstörningar i allt mindre utsträckning anses utgöra en allvarlig psykisk störning.

Syftet med undersökningen är att se hur arbetsförmedlare i Norrbotten upplever invandrarnas situation på arbetsmarknaden, samt hur de upplever att arbetsgivarna bemöter invandrarna vid rekryteringen. Kvalitativ metod har använts och arbetsförmedlare runt om i länet har intervjuats. De teoretiska utgångspunkterna är olika begrepp samt in- och ut-grupp och dekvalificeringsteorin. Undersökningen visar på att fördomar och diskriminering förekommer, men att det mest handlar om rädsla och okunskap hos arbetsgivare. Språket ansågs som det allra viktigaste verktyget för att ta sig in på arbetsmarknaden.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur svenska folkets köttkonsumtion utvecklats sedan 1990- talet, och diskutera om denna konsumtion är hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Ett andra syfte är att undersöka vad som gjorts och vilka ambitioner som finns inom svensk politik för att främja en mer hållbar konsumtion. För att nå detta syfte har tre forskningsfrågor formulerats. Vilka miljö- och hälsoeffekter har köttkonsumtion? Är svenska folkets köttkonsumtion hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv? Vilka är regeringens strategier och ambitioner för att främja en hållbar konsumtion?Undersökningen visar att svenskar äter mer kött än någonsin tidigare.

Denna rapport handlar om en användbarhetsutvärdering av synthesizern OP-1, utvecklad av företaget Teenage Engineering. Studien är kvalitativ och undersöker bara den omedelbara användarupplevelsen av produkten. Rapporten baseras på resultat från ett antal användbarhetstester, utförda på företaget i fråga. Användbarhetstesterna avser att undersöka hur en användare kan förstå hur OP-1:s kan användas och hur de kan förstår dess olika lägen och vidare på vilket sätt detta påverkar den initiala användarupplevelsen.Totalt nio av fjorton tillfrågade personer har ingått i användbarhetstesterna. Urvalsgruppen bestod av personer med tidigare, dock varierande mängd, erfarenhet av synthesizers.

Varje år diagnostiseras ungefär 50 000 svenskar för cancer, varav många är föräldrar till barn som är under 18 år. I samband med förälderns diagnos förändras hela tillvaron för barnen och ofta upplever de förälderns sjukdom som något ont och obehagligt. Som allmänsjuksköterskor vårdar vi föräldrarna och möter även deras barn inom sjukvården. För att kunna förstå barnens situation och möta deras behov behöver vi få en inblick i hur barnen upplever att leva med en förälder som fått diagnosen cancer. Det har forskats en del inom området sedan mitten av 80-talet.

Samtidigt som integrations- och flyktingfrågor i Sverige är högst angeläget, så anser vi attperspektiv från flyktingarna själva inte har inkluderats tillräckligt inom forskningen. Syftetmed den här sociologiska studien är därför att genom ett inifrånperspektiv undersöka ochbelysa flyktingarnas egna visioner samt upplevelser och erfarenheter av sin integrations- ochetableringsprocess, för att få fördjupad förståelse för en situation som kan betraktas somkomplex. Vi har utgått från en kvalitativ metod där vårt empiriska material är baserat på tiosemistrukturerade intervjuer med flyktingar som är deltagare i de samhällsinsatser som följerutav etableringsreformen. I analysprocessen har vi inspirerats av ett hermeneutiskt perspektivför att tolka materialet. Som analysverktyg har vi tagit utgångspunkt i en teoretisk modell avintegrationsdimensioner samt begreppet KASAM (Känsla av sammanhang) och vi har vidarekopplat resultaten till tidigare forskning.Studiens resultat antyder om att flyktingens integrations- och etableringsprocess innefattaroch är beroende av många olika områden, där vi kan se hur strukturella, sociala samtsubjektiva integrationsområden hänger samman.

Introduktion: Internet består idag av flertalet forum som var och en kan karaktäriseras som eninternetkultur. Dessa forum inriktar sig till att antingen anonymisera sina användare för attutnyttja yttrandefrihetens maximala potential, eller icke-anonymitet där användare kankopplas till personliga uppgifter tillgängliga till de som vistas på forumet. Allt fler svenskarväljer anonymiseringstjänster på grund av de digitala övervakningslagarna som har trätt i kraftunder 2000-talet. Syftet: syftet med studien är explorativt, det vill säga att ta reda på hur såkallade lurkers, åskådare, uppfattar anonymitet på internet. Metod: för att samla empirigenomfördes kvalitativa intervjuer med sex stycken så kallade lurkers.

Svårigheter att hitta relevant information på internet är ett stort problem som kostar svenskar både tid och pengar. På internet finns komplexa informationsmiljöer med stora mängder data och i dessa miljöer är det särskilt viktigt att användare får stöd i sitt letande. Det finns tidigare forskning inriktad på att kvantitativt undersöka användares informationsletande men en brist på kvalitativ forskning inom området. I denna studie undersöks användarbeteenden kvalitativt genom sex intervjuer och observationer med användare av den komplexa informationsmiljön Uppsala Conflict Data Program (UCDP). För att ta reda på användarnas informationsmål samt hur lätt det är för användare att hitta information i UCDP har gränssnittets upplevda användarnytta, hittbarhet och användbarhet undersökts.

Bakgrund: Sedan introduktionen i början av 1990-talet har utvecklingen av volymen nyemitterade aktieindexobligationerna totalt sett varit positiv vilket tyder på att produkten blivit en populär sparform hos svenskar. Detta tillsammans med det faktum att det finns få studier gjorda kring aktieindexobligationer som sparform där ett större perspektiv tas i beaktande gör ämnet intressant att studera.Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga och analysera för vilka privata investerare aktieindexobligationer passar som sparform ur ett livscykelperspektiv med utgångspunkt i (i) bransch- och rådgivningspraxis, (ii) finansiell riskhanteringsteori med fokus på portföljvalsteori och (iii) historisk data avseende risk och avkastning.Genomförande: Studien har genomförts med hjälp av att intervjua privatrådgivare, kapitalrådgivare och personer som arbetar med strukturerade produkter på storbanker och hos mindre finansiella aktörer. Fem stereotyper har använts som diskussionsunderlag vid intervjuerna. För att kunna föra en djupare analys kring produkten som sparform för privata investerare har en portföljoptimering genomförts för att ta historisk data gällande risk och avkastning i beaktande.Slutsats: Studien fastställer att produkten passar privata investerare som befinner sig i den senare delen av konsolideringsfasen och inte är de mest riskbenägna. Studien visar att det främst är kredit- och marknadsrisken som är kopplade till aktieindexobligationer samtidigt som risken i produkten bedöms som låg.

Detta examensarbete går ut på att ta fram en applikation, avsedd för mobiltelefoner, där man på ett enkelt sätt kan få reda på avgångarna för Dalarnas kollektivtrafik. Det stigande bensinpriset och bilåkningens negativa miljöpåverkan ligger som grund till att Etex AB och Balanz AB vill undersöka om det går att få människor att välja bussen framför personbilen. Om man genom denna applikation kan underlätta planeringen av människors dagliga resor, hur påverkas då valet av fortskaffningsmedel?Resultatet blev en applikation där man, via sin mobiltelefon, bland annat kan ta reda på avgångar för utvalda linjer av Dalatrafiks bussar, hantera linjekartor och synkronisera avgångar med telefonens kalender. Alla tidtabeller sparas i telefonen för att minska nätverkstrafiken och för att informationen enkelt ska kunna återanvändas.Dalatrafik är det företag som ansvarar för kollektivtrafiken i Dalarna.