Den komparativa studien syftar till att i två olika nationella kontexter, (den svenska och den brasilianska) jämföra den psykosociala arbetsmiljön utifrån faktorerna krav, kontroll, socialt stöd, tillhörighet samt stimulans med fokus på vad som främjar hälsa. Studien syftar även till att undersöka huruvida medarbetarna i de olika nationella kontexterna värderar olika i fråga om vad som främjar hälsa på arbetet. Studien grundar sig i tidigare forskning kring begreppet hälsopromotion på arbetet. En kvantitativ ansats valdes till den huvudsakliga delen av studien där en enkät användes som instrument. En kvalitativ del i form av intervjuer och observationer valdes som ett komplement.

Att kommunicera gestaltningsidéer genom visualiseringar av verkligheten är väsentligt för landskapsarkitekter. Mänskliga figurer, så kallade skalfigurer, placeras alltid i perspektivbilder och spelar där en nyckelroll. Tidigare forskning visar att de människor som representeras i landskapsarkitekters perspektivbilder inte överensstämmer med de verkliga demografiska strukturerna i Sverige. Personer med utländsk bakgrund, äldre, funktionshindrade och personer som bär kläder som tyder på religionstillhörighet är underrepresenterade i bilderna. Skalfigurer förstärker därför en vedertagen norm i samhället om att de flesta svenskar är vita, unga och utan synliga funktionshinder.

Undersökningen bygger på åtta kvalitativa intervjuer. Respondenterna är komvuxelever med utländsk bakgrund som har kommit till Sverige av olika anledningar. Syftet med intervjuerna har varit att undersöka hur eleverna funderar kring sina framtidsplaner och hur de upplever att befinna sig i två kulturer. Vidare har vi undersökt deras erfarenheter av studie- och yrkesvägledning. Vi har också utgått från teorier om kriser, migration, kultur, identitet och vägledning.

Syftet med uppsatsen är att förklara vilka kulturella skillnader som finns mellan teammedlemmarna i ett av Saabs interkulturella arbetsteam med utgångspunkt från Hofstedes och Trompenaars kulturella dimensioner. Vi vill även analysera och förklara de problem som kan uppstå på grund av dessa kulturella skillnader i gruppen. Vi vill dessutom försöka hjälpa Saab och om möjligt ge råd till Saab om hur de kan skapa bättre samarbete i ett interkulturellt team. För att lyckas uppnå syftet med studien har följande forskningsfråga formulerats:Vilka kulturella skillnader finns det i en interkulturell arbetsgrupp med svenskar och schweizare, samt vilka problem innebär dessa skillnader för arbetsgruppen? Den teori som har använts innefattar kultur och dess innebörd, kulturella skillnader och dimensioner samt kulturens påverkan i team.

Invandrar kvinnor lider av större ohälsa än svenskar och invandrar män. Delaktighet i meningsfulla aktiviteter är viktigt för att utveckla och bibehålla fysisk hälsa, mental hälsa och livstillfredsställelse. Vidare är delaktighet och inflytande i samhället en grundläggande förutsättning för hälsa. Många arbetsterapeuter har pga. okunskap, svårigheter i bemötandet av patienter med annan kulturell bakgrund.

Dokumentet är ett resultat av studier gjorda under kursen Kandidatarbete I Datavetenskap. Arbetet utforskade, genom fallstudie, två egenskaper av distribuerade informationssystem och relation mellan dessa: säkerhet och prestanda. Målet med fallstudien har varit att belysa nackdelen med användning av Secure Socker Layer (SSL) dvs. dess effekt på hastigheten och fördelen med SSL, dvs. SSL:s roll i informationssäkerhetsarbetet. Arbetet visar hur prestanda i ett tillämpad distribuerat informationssystem kan påverkas av en SSL tillämpning.

Patienter som insjuknat i kronisk njurinsufficiens och ska påbörja dialysbehandling står inför ett val som ska komma att påverka hela deras livssituation. Majoriteten av dem som har dialysbehandling har dialys på dialysmottagning där behandlingarna sköts av sjuksköterskor. Vi ville med föreliggande uppsats få mer kunskap om hem hemodialys (hemHD) och syftet var att beskriva patientens upplevelse av hemHD och hur denna behandling påverkar patientens hälsorelaterade livskvalitet i det dagliga livet. Arbetet är en litteraturstudie och resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar från år 1998 till år 2011. Resultatet redovisas i två huvudteman som delats in i vardera fyra subteman relaterade till hälsorelaterad livskvalitet.

Uppskattningsvis har 200 000 svenskar en hjärtsviktsdiagnos, vilket innebär att det är en av de vanligaste diagnoserna inom sjukvården. Hjärtsvikt är ett tillstånd med besvärande symptom och hög dödlighet. Livskvalitet påverkas av individens fysiska och psykiska hälsa, grad av oberoende, sociala förhållanden och händelser i omgivningen. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar livskvaliteten hos personer med svår hjärtsvikt. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar, 12 kvantitativa och en kvalitativ utgjorde underlaget för resultatet.

Bakgrund: Folksjukdomen stroke som innebär ett akut insjuknande, är den tredje största dösorsaken och den vanligaste orsaken till handikapp. Stroke drabbar mellan 25 000-30 000 svenskar årligen. Strokeinsjuknande berör inte bara den drabbade utan även de närstående. Betydelsen av bemötande och omhändertagande av de närstående är därför av största vikt. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur närstående till patienter med stroke upplever bemötandet från vårdpersonal i det akuta skedet.

Under den senare delen av 1900-talet inträffade ett antal företagsskandaler, såsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för såväl styrelsers som revisorers arbete. För att återfå förtroende på den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande åtgärderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vår problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande påverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrån ett expertperspektiv.

Studien utforskar området mellan den svenska integrationspolitiken som aktivt försöker komma ifrån nationalistiska uttryck och den svenska försvarspolitiken som tycks underhålla dessa. Integrationspolitiken har beskyllts för att ha varit allt för fokuserat på en uppfattning om att invandrare och svenskar har varsin kulturell särart. Detta har lett till en uppdelning om ?vi? och ?de Andra? och därmed integrationspolitikens misslyckande. Studien undersöker spår av denna uppdelning i försvarspolitiken.

Kändisreklam har vuxit och blivit en effektiv marknadsföringsmetod över hela världen. Syftet med denna uppsats är att undersöka varför klädesföretaget MQ väljer att använda sig av celebriteter i sin marknadsföring och detta undersöker vi genom en fallstudie. Vi valde att göra kvalitativa forskningsintervjuer för att få samla information och tillsammans med teorier inom ämnesområdet har vi kunnat uppfylla syftet. Respondenterna för intervjuerna var två personer från MQs marknadsavdelning. Det vi ville få svar på var varför MQ väljer att använda sig av kändisreklam, hur de väljer vilken celebritet de ska använda, vad de vill kommunicera genom sin användning av celebriteter och vilka risker det finns i att använda sig av kändisreklam.Fallstudien visar att MQ valt att använda sig av celebriteter i sin marknadsföring på grund av uppmärksamhetsvärdet och trovärdigheten som skapas med hjälp av kändisreklam.

Detta är en kvalitativ undersökning om brobyggande mellan katolska och protestantiska ungdomar i Belfast på Nordirland, samt en inblick i deras livsvärld i arvet efter den långvariga konflikt som har ägt rum i området. Våldsamheterna har taggats ner avsevärt gentemot hur det brukade vara för bara ett par decennier sedan och man hör inte lika mycket om det längre. Jag ville se hur det ser ut idag, och ur det sociala perspektivet få en liten inblick i Belfastungdomarnas livssituation. Fokusen skulle dock ligga på brobyggande och fredsarbete i detta område bland ungdomarna och den nya generationen. Jag valde ut tre organisationer som arbetar med ungdomar på gräsrotsnivå.

?Vi vilja vara svenskar!? svarade Hjalmar Pöhl, dåvarande kontraktsprost i svenska kontraktet i Estland, när han i oktober 1941 precis fått lämna landet och står inför en nystartad räddningskommitté för estlandssvenskarna i Stockholm. I Estland hade nazisterna kört ut Sovjet, innan det hade landet och kyrkan gått igenom en fruktansvärd tid med deporteringar, avrättningar och förföljelse. Frågan som besvarades gällde huruvida man nu ville leva under tyskarna eller få tillbaka en fri estnisk stat. Inget av detta intresserade kontraktsprosten ? han ville vara svensk.

Syfte och frågeställningSyftet med denna uppsats är att undersöka den bild som tidskriften Utemagasinets gett oss av friluftsliv från 1990 till 2008. Frågeställningarna som jag arbetar efter är:1. Vilka friluftslivsaktiviteter rapporterar Utemagasinet om i sin tidskrift och har det skett någon förändring mellan 1990 och 2008?2. Vad är det för stilar som friluftslivet i Utemagasinet tillhör och om de skall kategoriseras enligt Sandells tre friluftsstilar som grund, syns det då någon förändring mellan 1990 - 2008?3.