I denna uppsats behandlas fragan om hur kvinnliga atleter benämns i svenskan och tyskan och vilka attityder de olika sprakbrukarna har till könsövergripande och könsspecifika atletbenämningar. Dessutom behandlas fragan om vilket samband som finns mellan användningen av antingen könsspecifika eller könsövergripande atletbenämningar och ide?er om jämställdhet mellan könen. Utifran dessa frageställningar genomfördes en kvantitativ studie om användningen av och attityder till könsspecifika och könsövergripande atletbenämningar i svenskan och tyskan. Ja?mförelsen med tyskan gjordes pa grund av min egen sprakliga bakgrund samt pa grund av att könsspecifika personbenämningar, i motsats till det svenska spraket, är väl etablerade i tyskan.

I uppsatsen undersöks bildens betydelse för den svenska utvandringen till Amerika vid 1900-talets början. Utgångspunkten är i Västernorrland och en analys av Örnsköldsviks Allehanda,Allers Familj-Journal och Hvita Stjern-Liniens rederibroschyr. Under antagandet att varjebild fick ett större nyhetsvärde i en mer bildfattig kultur än den vi har idag och sparades underen längre tid är syftet att undersöka den blivande emigrantens bildvärld och världsbild. Frågorsom behandlas är: I vilket källmaterial förekom bilder, vilken funktion fyllde de och vilkenkunskap om Amerika kan den blivande emigranten tänkas ha haft? Vidare behandlasemigrantens bildbiografi, emigrationsbildens ontologi och bilden som emigrationspåverkandefaktor.

Syfte:Jag har velat svara på frågeställningarna hur maskulinitet och femininitet framställs i "The Vampire Diaries"Tidigare forskning:I min teori har jag utgått från Linda Fagerström och Maria Nilson som har forskat om hur medier påverkar våra perspektiv angående genus, Marguerite Morits som har studerat filmer och serier i televisionen i Amerika på 1970-talet utifrån ett genusperspektiv och Emile Durkheim som har studerat maskulinitet och femininitet i samhället utifrån ett historiskt perspektivMetod och material:Jag har utfört en semiotisk analys av de tre första avsnitten i den första säsongen av "The vampire diaries". Det är en serie som sänds i televisionen på kanalen TV6 i Sverige och på kanalen CW i Amerika. Semiotik kan kortfattat beskrivas som teckenlära. I analysen har jag utgått från ett genusperspektiv.Huvudresultat:Jag har funnit en framställning av femininitet och två framställningar av maskulinitet i "The Vampire Diaries". De båda maskulina framställningarna liknar varandra samtidigt som det finns skillnader mellan dem.

Genom att undersöka aspekterna kongruensböjning av adjektiv efter naturligt genus, yrkestitlar och generisk användning av han vill jag med denna uppsats utreda om svenskan är på väg mot könsneutralitet under en tidsperiod på cirka 40 år. Mer specifikt kan sägas att jag med mina undersökningar ville kontrollera om kongruensböjning av adjektiv efter naturligt genus verkar avta, om yrkestitlar i mindre omfattning än tidigare inkluderar kön och om generisk användning av han ser ut att ersättas av den i svenska lagtexter.Jag har använt mig av korpusar som finns att tillgå på Språkbanken på Göteborgs universitets hemsida för mina undersökningar, där materialet i den äldsta korpusen är från 1965.Min hypotes är att svenskan är på väg mot könsneutralitet, vilket i stort sett verkar stämma överrens med mina resultat. Det jag har fått fram för kongruensböjning av adjektiv efter naturligt genus är ändelsen ?a används allt oftare, även i kombination med maskulinum, medan bruket av ändelsen ?e verkar minska. För yrkestitlar visar mina undersökningar att det ursprungligen "inbyggda" könet i stort sett blir mindre betydande.

Kandidatuppsats Svenska språket, fördjupningskurs, specialarbete, 15 hp. Handledare: Kristian Blensenius & Benjamin Lyngfelt.

Denna kvalitativa fallstudie undersöker hur svenskämnet på IB-programmet regleras i styrdokumenten, hur styrdokumenten kan omsättas till undervisningspraktik samt vilka fördelar och nackdelar lärare som undervisar i både IB-svenskan och de nationella svenskkurserna Svenska A och Svenska B upplever med IB-svenskan. Fallstudiens metoder är en hermeneutisk styrdokumentsanalys av IB-svenskans styrdokument i relation till kursplanen för Svenska B, en halvstrukturerad observation av en lektion i IB-svenska och halvstrukturerade intervjuer med de två lärare som undervisar i IB-svenska på den undersökta gymnasieskolan. Som analysverktyg nyttjas ramfaktor- samt frirumsmodellen. De slutsatser som kan dras utifrån fallstudien är att de yttre ramarna för IB-svenskan i form av styrdokumenten är snävare än för kursen Svenska B. Kursplanen, betygssystemet, ?Prescribed Book List?, den tillgängliga tiden, elevunderlaget och gruppstorleken utgör alla ramfaktorer som inskränker lärarnas frirum, både det upplevda och reella, i utformningen av och undervisningen i IB-svenska.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur niondeklassare ser påförhållandet mellan svenskan, engelskan och de främmande språken i skolan.Jag ville belysa elevernas egna funderingar kring vikten av att läsa svenska iskolan och sätta svenskan i förhållande till andra språk, framförallt engelskan.Jag ville också undersöka lärarnas syn på språkpolitik och huruvida denengelska forskaren David Graddols bild av engelskans framtid i boken EnglishNext ligger i linje med elevernas och lärarnas bild. Genom dessa undersökningarhoppades jag kunna säga något om svenskans framtid inom skolan. För attkunna svara på mina frågor genomförde jag intervjuer med niondeklassare frånvästra och centrala Göteborg. Jag intervjuade även språklärare.Jag kunde dra flera intressanta slutsatser av min undersökning. Det var tydligtatt eleverna i skolan från västra Göteborg ansåg att engelskan var det viktigastespråket i skolan medan man i centrala Göteborg ansåg att svenskan var detviktigaste språket.

I studien har sju nutida ämnesböcker i religionskunskap riktade mot grundskolans senare år granskats. Det har skett utifrån hur de skildrar de förcolumbianska högkulturerna i Amerika som utvecklats självständigt utifrån två separata kulturområden: Mesoamerika med maya och azteker samt Centralanderna med inkas. Med frågeställningar riktade mot vilket textutrymme kulturerna får i läromedlen, om det förekommer negationer i skildringarna samt hur tydliga läromedelsförfattarna är i sina beskrivningar av de termer de använder, har studien bl.a. visat på att de båda kulturområdena ofta blir förbisedda fastän de är två av de sju ställen på jorden förutom de i Kina, Mesopotamien, Egypten, Indusdalen, samt Nigeria, där högkulturer utvecklats självständigt. Studien visar på att i den ringa omfattning som ges åt studiets kulturer i läromedlen så projiceras en sammanfattande bild av dem som exotiska och annorlunda.

I Sverige har man sedan flera år tillbaka arbetat för ett enklare ochbegripligare myndighetsspråk. Idag är det till och med lag på att myndigheterska uttrycka sig begripligt för att svenska medborgare ska få insyn i derasarbete. I och med Sveriges inträde i EU ställs svenskan inför nya utmaningar.Översättarna inom EU måste exempelvis följa punktregeln vid översättning avvissa typer av dokument, vilket innebär att en mening i källtexten ska motsvaraen mening i måltexten. Denna regel vållar problem för de svenska översättarnaeftersom den ofta innebär att de svenska meningarna måste packas med såmycket information att textens läsbarhet försämras. ?EU-svenska? brukardessa informationstunga meningar kallas, och de är ett svårt bakslag förmyndigheternas språkvårdsarbete.I min uppsats har jag valt att titta närmare på svenska översättningar avEU-texter som inte följer punktregeln för att se om EU-svenskan existerar ävendär.

Magisteruppsats i svenska språket, 15 hpSV2140, VT 2013Handledare: Elisabet Engdahl.

Denna undersökning tar sig an problematiken i översättning från danska till svenska. Då litteratur och tidigare forskning i ämnet är mycket sparsam, bygger undersökningen framförallt på erfarenheter från verksamma dansk-svenska översättare. Även språkvetare och en förlagsredaktör har bidragit med sina kunskaper kring översättning i allmänhet och hur danskan och svenskan skiljer sig i uttryckssätt. Innan resultaten sammanställdes utfördes teoretiska studier i dansk och svensk språkhistoria och översättningsproblematik. Intervjuer har genomförts både genom direkta samtal och via e-post.

Syftet med detta arbete är att ta reda på elevernas uppfattningar om matematikundervisningen och hur språket påverkar elevernas förståelse av matematik samt hur nyinflyttade elever upplever matematiksymbolernas skillnader i svenskan och på sitt hemspråk. I detta arbete har jag gjort en intervjuundersökning med nio elever som har olika nationaliteter och har invandrat till Sverige under olika tider. Jag gör också en litteraturgenomgång som innefattar betydelsen av matematik som språk och matematik som kultur. Resultatet visar att eleverna som är födda i Sverige inte tycker att svenskan är svår men de har ibland svårigheter att förstå texten i matematikboken. Eleverna som har kommit till Sverige för några år sen eller är nyinflyttade uttrycker att de har svårt med svenska språket och tycker att språket ger dem svårigheter även i matematik. För nyinflyttade elever är det inte bara språket som gör matematiken svår, utan också sättet som tal skrivs på och symbolerna för räknesätten, dessa räknesätt skiljer sig från motsvarande i hemlandets läroböcker..

Debatten om engelskans inflytande på svenskan har pågått under många år. Ibland talas det om en rädsla för att det svenska språket håller på att utarmas på grund av importen av engelska ord och uttryck. Forskning visar att toleransen gentemot engelskt inflytande är högre i yngre åldrar än hos äldre. Mot bakgrund av detta behandlar uppsatsen engelskans inflytande i det svenska språket bland gymnasieelever och lärare. Syftet med undersökningen är att studera frekvensen av lånord i nationella prov samt elevers och lärares attityder till lånord.

AbstractKitty-böckerna har sedan 1950-talet lockat unga flickor att läsa och bli en del av en fiktiv spännande värld. Det var en ny typ av flickbok, som lyfte fram en ung, vacker och kompetent kvinnlig detektiv som radikalt skilde sig från tidigare traditionella böcker avsedda för flickor. Med en långseriebok som än idag är en del av unga flickors gränsliv mellan barndom och ungdom hjälper författarsyndikatet Carolyn Keene unga flickor att glömma verkligheten runt sig och iklä sig rollen som hjältinnan Kitty.Syftet med uppsatsen är att visa vilka inslag som indikerar vilket årtionde boken för in läsaren i. Med hjälp av reader-response-teorin kommer också sådant läsaren själv i relation med texten skapar att lyftas fram. Läsning av Kitty-böckerna i vuxen ålder har också uppenbarat sådant som helt saknas, sådant som skulle kunna vara relevant i böcker skrivna ursprungligen i Amerika.

En granskning som Skolinspektionen genomförde 2009-2011 visade att bedömning av nationella prov inte är likvärdig och att bedömning av språkämnena har lägst likvärdighet. Till följd av större avvikelser i svenskan anser Skolinspektionen bland annat att svenskan kan lära av engelskan, men rekommenderar i första hand att uppsatsdelen tas bort. Mot denna bakgrund är syftet med vår uppsats att jämföra upplägget på de nationella kursprovens skriftliga del i ämnena svenska och engelska. För att göra det undersöker vi om det finns några skillnader mellan provens skrivuppgifter, bedömningsanvisningar, progression mellan betyget C och A samt intervjuar lärare gällande deras uppfattning kring skillnader mellan ämnenas nationella uppsatsdel. Vår teoretiska bakgrund visar att det är problematiskt att bedöma performativa prov och därför viktigt att ha tydliga kriterier att utgå från samt att arbeta med sambedömning för att öka likvärdigheten.